"Kan bli ett ställningstagande att bojkotta pashan inför påsk" – världsläget påverkar vad vi äter till påsken

Då världsläget känns hopplöst kan det ändra vårt konsumtionsbeteende. Exempelvis gör stigande matpriser att vi äter annan påskmat, och kriget i Ukraina att en del av oss gör revolt genom att vägra pasha.

Det är mycket kring påsken som ändrats vad gäller konsumentbeteende, säger Åke Finne som är lektor i marknadsföring vid Svenska Handelshögskolan.

Dels har vi fortfarande en pandemi på gång, dels har vi ett nytt världsläge med tanke på kriget i Ukraina.

Men det hände en hel del kring påsken redan innan de här kriserna kom, säger han.

– Påsken har blivit stor, vi skämmer bort varandra och satsar på familj och mat och vi köper blommor.

Traditionellt är det julen som varit den stora mathögtiden, men påsken har också blivit en riktig gourmethögtid, säger Finne.

– Det kan man också se i Alkos siffror, då det blir ett ökad efterfrågan på sådant som passar till påskmaten.

De invanda köpbeteenden vi haft innan de olika världskriserna håller på att förändras, varorna och tjänsterna vi traditionellt köpt till vardag och högtid har omdefinierats och det syns bland annat i påskhandeln.

Bojkott av pasha?

Enligt Jaakko Aspara som är professor i marknadsföring kan rentav kriser så som covidpandemin "fungera som en jordbävning för konsumentbeteende också”.

På grund av olika rådande omständigheter i världen pressas konsumenten att tänka i nya banor gällande sin vardagskonsumtion, menar Aspara. På så sätt kan de även uppmärksamma och omvärdera lämpligheten och det rationella i sina vanor.

Pandemin kom och begränsade oss och vårt umgänge, och skulle det inte vara krig i Ukraina nu så skulle vi ha sett en väldigt rolig påsk då vi äntligen kan träffas sorgfritt igen, säger Finne.

– Många kommer säkert ändå att äntligen träffas och ha en jättetrevlig påskmiddag och det kommer butikerna säkert att se i sina siffror, det här är handel som har betydelse.

Men det vi kan komma att se i konsumenternas beteende som är nytt, är att kriget i Ukraina kan avspeglas i vår konsumtionspsykologi.

– Då man inte kan bojkotta den här hemska världen på annat sätt så kommer en del att bojkotta pashan, om man förknippar den med just Ryssland. Det kommer bli ett politiskt ställningstagande, förutspår Finne.

För då man känner sig maktlös så påverkar man på de sätt man kan, och det personliga ställningstagandet blir då politiskt.

Aspara tillägger att ställningstagandet också kan gynna några inhemska producenter eller varumärken.

– Folk kan eventuellt tänka sig att i större utsträckning stödja sådana finländska varumärken i sina påskköp som de vet har drabbats av verksamhetsstopp i Ryssland, exempelvis Fazer, Valio eller Olvi – eller till och med Nokian Renkaat när det gäller byte av sommardäck, säger Aspara.

Lamm, lax eller kyckling?

Före covidpandemin, åt finländarna ca 700 gram lammkött per person. År 2019 kunde man se en minskning av detta, och också produktionen minskade en aning, visar siffror från Statistikcentralen.

Kim Biskop är verkställande direktör på handelslaget KPO och han känner till den här "trenden".

– Lamm hör ju till påsken men kommersiellt har lammet inte så stor betydelse hos oss, utan lax har varit den traditionella påskmaten under senare år.

Nu då priset på lax stigit så kommer folk att troligen istället köpa exempelvis broiler och gris, säger Biskop.

Grillsäsongen i Finland brukar inledas vid påsken, och enligt Biskop kan man redan se att den börjat trots att det ännu är snö ute.

– Genast det är lite varmare och solen skiner, inleder finländarna sin grillsäsong.

Också blomförsäljningen ökar markant inför påsken, berättar Biskop.

– Påskveckans blomförsäljning är cirka tre gånger större än vanligt. Man säljer mycket narcisser, tulpaner och andra gula blommor.

Gamla traditioner men modern påskmat

Heidi Jungar är chef i kundrelationer vid K-gruppen.

Hon säger att då världsläget är i gungning blir traditionerna viktiga, och vi vill värna om dem för att få en känsla av trygghet och stabilitet.

– Eftersom det varit pandemi och vi inte kunnat ha stora påskfester kommer den här påsken att vara festligare än på länge då vi äntligen kan träffas.

Men trots att läget i världen gör att vi tycker att det är viktigare än förr att träffa släkt och vänner, så visar handeln att påskmaten kan vara modern.

– Påskmaten är ofta lite mer varierande och experimentell än julmaten.

Det som Jungar ser är annorlunda i år jämfört med förra året är att konsumenterna i år koncentrerar påskhandeln så nära till påsken som möjligt, annat var det förra året.

– På grund av pandemin träffades man inte för gemensamma påskmiddagar. Det resulterade i att man inte hade en speciell dag då man kom och handlade all påskmat, handeln var mer utdragen då, säger Jungar.

I år väntas påskhandeln återgå till hur det var innan pandemin, det vill säga de flesta gör sina inköp på skärtorsdagen.