Hoppa till huvudinnehåll

Coronavirus: covid-19

Coronamyndigheterna får ris i utvärderingsrapport: En del restriktioner saknade konsekvens och kommunikationen var virrig

En man i munskydd lyfter vikter på ett gym.
Bildtext En del av coronarestriktionerna beskrivs som omotiverade eller inkonsekventa i en ny utvärderingsrapport. Hit hör bland annat begränsningar som gällde gymmen.
Bild: SOPA Images Limited / Alamy/All Over Press

Den andra fasen av pandemin, augusti 2020–december 2021, präglades av inkonsekventa restriktioner. Ett exempel är att gym och museer tvingades stänga, medan barer och restauranger fick hålla öppet. Det kommer fram i en ny rapport.

Rapporten har sammanställts av Nordic Healthcare Group (NHG) och Tammerfors universitet som utvärderat pandemiledningen. I utvärderingen undersökte man balansen mellan att hålla samhället i gång och se till hälsosäkerheten. Parterna undersökte också hur lyckade coronaåtgärderna var.

Inkonsekventa restriktioner – till exempel att gymmen och museerna måste stänga, men barerna och restaurangerna fick hålla öppet – försvagade åtgärdernas godtagbarhet bland de aktörer och medborgare som var föremål för restriktionerna.

Kontentan i rapporten är att Finland klarade coronapandemin relativt bra. Vi klarade oss med mindre stränga restriktioner jämfört med andra länder, men samarbetet och kommunikationen mellan förvaltningsområdena fungerade inte.

Svårt för finländarna att uppfatta myndigheternas rollfördelning – svårt att acceptera inkonsekventa restriktioner

Ett av de största problemen som lyfts fram i coronaledningen är avsaknaden av samarbete mellan ministerierna. I rapporten konstateras det att det förekommit spänningar mellan såväl politiker och tjänsteinnehavare som mellan statens centralförvaltning, statens regionförvaltning och kommunalförvaltningen.

Trots att man identifierade spänningarna lyckades man inte lösa dem.

Coronaledningen får kritik eftersom det varit svårt för medborgarna att uppfatta rollfördelningen mellan expert, behörig myndighet och politisk beslutsfattare. Att kommunikationskanalerna är fördelade mellan statens central- och regionförvaltning och kommunalförvaltningen har också grumlat till kommunikationen.

En tom biosalong. Alla röda säten är ofyllda.
Bildtext En del av de restriktioner som drabbat kulturbranschen har varit misslyckade, slås det fast i rapporten. Många teatrar, biosalonger och andra lokaler har tvingats hålla stängt i långa perioder.
Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

De inkonsekventa restriktionerna har gjort att finländarna haft svårare att acceptera coronaåtgärderna. Det har stundvis varit oklart vad syftet med coronaåtgärderna varit. Som exempel nämns att gymmen och museerna under en tidpunkt tvingades hålla stängt, medan restaurangerna och barerna till viss del fick hålla öppet.

Restriktionerna inom kulturbranschen beskrivs som ett misslyckande – särskilt i kombination med svårigheten att tilldela sektorn tillräckligt ekonomiskt stöd.

Trots det här konstateras det i utvärderingen att myndigheterna generellt sett varit förmögna att fatta coronabeslut trots att ledningsmodellerna tidvis varit oklara. Också finländarna bedömer att de i regel fått gott om information om pandemin och restriktionerna samt att myndigheternas kommunikation varit tillförlitlig, öppen och korrekt.

Förbättringsförslagen fokuserar på kommunikationen

I utvärderingsrapporten läggs fem förbättringsförslag fram för att myndigheterna i framtiden ska vara bättre förberedda på kriser. Förbättringsförslagen finns listade nedan.

  • Se över lagstiftningen, så att den vid behov ger statsrådet på en gång tillräckliga befogenheter att leda under kriser genom att till exempel anta förordningar.

  • Inrätta en kommitté för krishantering och ledning vid störningar. Kommittén skulle bland annat utvärdera och samordna krisberedskapen under normala förhållanden och dess befogenheter skulle kunna utvidgas till att samordna och leda förvaltningens verksamhet under kriser och bistå den operativa ledningen vid statsrådet och statens centralförvaltning.

  • Förbättra funktionen i gränssnittet mellan politik och förvaltning, förtydliga fördelningen av ansvar och roller samt utveckla den tväradministrativa ledningsförmågan genom att se över verksamhetskulturen.

  • Utveckla en modell för regional och lokal förvaltning med beaktande av de nya välfärdsområdena.

  • Ta fram nya modeller för information till allmänheten och till berörda parter.

Utvärderingen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021. Här kan du läsa den fullständiga rapporten (på finska).