Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Det blir ingen patientsäkerhetslag i nuläget – men ministeriet är redo att föra lagförslaget vidare om arbetskonflikten inte kan lösas

Uppdaterad 12.04.2022 17:38.
En lokalvårdare iklädd skyddsutrustning ordnar saker invid en säng i ett patientrum
Bildtext Patientsäkerhetslagen hade betytt att man kunde tvinga vårdare på jobb.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Familje- och omsorgsminister Aki Lindén (SDP) konstaterar att det i nuläget inte finns behov av en patientsäkerhetslag och att han inte för lagen vidare till behandling. Ministeriet uppger att lagen är en sista utväg om en lösning i konflikten inte nås.

En patientsäkerhetslag hade betytt att vårdare kan tvingas på jobb för att säkerställa patientsäkerheten.

Minister Aki Lindén skriver på Twitter att en sådan lag inte behövs eftersom den vårdstrejk som just nu pågår i sex sjukvårdsdistrikt snart tar slut.

"Och den [strejken] utvidgas inte omedelbart enligt de tidigare planerna. Patientsäkerheten äventyras inte på grund av strejken 15–20.4. På grund av det för jag inte vidare patientsäkerhetslagen till behandling 13.4", skriver Lindén på Twitter.

Också Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) uppger i ett pressmeddelande på tisdagseftermiddagen att en temporär patientsäkerhetslag ska vara en sista hands åtgärd för att trygga patienters liv och hälsa. Propositionen från ministeriet är klar, men lagförslaget kommer endast föras vidare om en lösning på arbetskonflikten inte nås.

Om en tillräckligt bra lösning inte nås kommer SHM att snabbt överlämna lagförslaget vidare. Minister Lindén säger att han kommer föra lagförslaget vidare nästa vecka om situationen är densamma som nu.

Flera parter har varit emot patientsäkerhetslagen – bland annat inom regeringen, också inom SDP, har man varit kritiska. Också vårdfack och flera från arbetsgivarsidan har varit kritiska.

Ska staten gå in?

Dimitri Qvintus, ordförande för Finlands svenska socialdemokrater hör till dem som motsätter sig Lindéns förslag om en patientsäkerhetslag. Han säger att parterna måste fortsätta förhandla.

– Det kan hända att regeringen på något sätt måste komma med, genom någon sorts trepartssamarbete för att stödja den här lösningen.

Förståelsen är stor bland de flesta men varifrån ska pengarna tas? Ska regeringen gå in med pengar?

– Frågan om lönerna hör alltid till parterna men när vi talar om den offentliga sektorn så måste regeringen fundera, också med tanke på framtiden och att vi har en åldrande befolkning, att hur vi kan trygga och se till att vårdbranschen är lockande också framtiden.

Anders Adlercreutz, gruppordförande för Svenska riksdagsgruppen säger å sin sida att det att lagen skulle tillämpas inte per automatik betyder att den tas i bruk.

– Om myndigheterna klart har den synen att patientsäkerheten inte tryggas är det ju vårt ansvar att med de medel som står till buds försöka åtgärda saken. Då kan det komma på tal att man stiftar en sådan här lag även om en stor del av mina kollegor, säkert majoriteten, upplever att det inte är ett idealiskt redskap.

HUS: Patientsäkerhetslagen inte ett sätt att lösa problemen på

Lindéns uttalande kommer efter att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) kom ut med ett pressmeddelande där man konstaterade att lagen skulle vara ett "extremt sätt att trygga patientvården på". HUS konstaterade att mängden skyddsarbete under strejken varit tillräcklig inom många områden.

HUS konstaterar samtidigt att man inte kan säkra den brådskande patientvården.

"I nuläget fungerar inte patientens vårdkedja. Vi har till exempel förhandlat fram mer personal till operationssalarna. Men vi kan inte operera en patient om vi inte kan utföra nödvändiga laboratorie- och bilddiagnostiska undersökningar. Patienten kan inte heller opereras om det inte finns någon vårdplats på vårdavdelningen", säger HUS chefsöverläkare Markku Mäkijärvi i ett pressmeddelande.

Markku Mäkijärvi fotograferad från sidan.
Bildtext Chefsöverläkare Markku Mäkijärvi vid HUS säger att man måste lösa problemen genom förhandlingar.
Bild: Jari Kovalainen / Yle

Mäkijärvi konstaterar att förhandlingar är det primära sättet att lösa problemen – inte patientsäkerhetslagen.

"I extrema situationer och som en sista utväg ger patientsäkerhetslagen oss som ansvariga för patientvården en möjlighet att förhindra komplikationer och bestående men som orsakas av att vården fördröjs. Förhandlingarna om skyddsarbete fortsätter i vilket fall som helst, det vill säga det är fortfarande det primära sättet att lösa problemen”, säger Mäkijärvi.

Vad skulle lagen ha medfört?

Social- och hälsovårdsministeriet inledde i början av april beredningen av den lagstiftning som behövs för att trygga medborgarnas liv och hälsa och garantera patientsäkerheten.

Lagen skulle ha betytt att man kan "utfärda nödvändiga skyldigheter som kompletterar skyddsarbetet" enligt SHM:s pressmeddelande från den 1 april.

Lagen skulle ha gällt all nödvändig vård som omfattar bland annat:

  • intensivvård, inklusive intensivvård av prematurer och nyfödda

  • jourverksamhet och vård i direkt anslutning till den

  • prehospital akutsjukvård

  • förlossningar

  • cancerfall som kräver akut vård

  • annan jämförbar vård som är nödvändig för att trygga patientens liv eller förhindra bestående allvarlig skada

Artikeln har uppdaterats 12.4.2022 klockan 13.08 med mer uppgifter från Social- och hälsovårdsministeriet och klockan 17.34 med kommentarer av Dimitri Qvintus och Anders Adlercreutz.

Diskussion om artikeln