Nu är rätt tidpunkt ifall Finland vill in i Nato, säger amerikanska experter: "Just nu har USA en Natovänlig president"
USA:s senat torde inte sätta käppar i hjulet för Finland om en medlemansökan i Nato blir aktuell. Men det kan eventuellt Natolandet Ungern tänkas göra i samband med en ratificeringsprocess, tror en av de amerikanska experter som Svenska Yle intervjuat.
Finland väntas inom kort fatta ett beslut om huruvida landet ansöker om ett medlemskap i Nato. Enligt statsminister Sanna Marin bör beslutet fattas redan denna vår, eftersom det säkerhetspolitiska läget snabbt kan förvärras.
En finländsk Natoansökan bör ändå godkännas av samtliga 30 medlemsländer i alliansen – med USA i spetsen – innan medlemskapet kan bli verklighet.
Svenska Yle bad två amerikanska Natoexperter kommentera fem frågor i anslutning till en eventuell ansökan.
Kimberly Marten är professor i statsvetenskap på Barnard College vid Columbia university i New York, medan James Goldgeier är professor i internationella relationer vid American University i Washington DC.
1. En finländsk Natoansökan bör godkännas av samtliga 30 medlemsländer i Nato. I USA måste också senaten godkänna en ansökan från ett nytt medlemsland med två tredjedelars majoritet. Ser ni en möjlighet att en finländsk ansökan kan stöta på patrull i USA:s senat?
Kimberly Marten:
– Senaten är jämnt fördelad med 50 platser för vartdera partiet, så ingetdera partiet har en två tredjedelars majoritet. Trots den starka polariseringen har vi sett hur bägge partierna väldigt långt har varit enade i stödet för Ukraina och motståndet till Ryssland. Jag har svårt att se att senaten skulle stoppa en finländsk ansökan.
James Goldgeier:
– Jag ser inga hinder. Men när det handlar om ett ratificeringsförfarande i senaten så finns det alltid en viss osäkerhet involverad. Det är senatsval i år och jag kan tänka mig att enstaka republikaner kunde rösta emot. Jag antar att republikanernas minoritetsledare Mitch McConnell skulle säkra ett tillräckligt stöd bland partiets senatorer, men det kan dra ut på tiden.
2. Hur snabbt kunde en finländsk medlemsansökan godkännas?
James Goldgeier:
– I USA beror det på senatens tidtabell. Tidigare har en snabb ratificering tagit ett år. Kunde det ske snabbare i Finlands fall? Jag hoppas det. Men det är svårt att förutspå hur lång processen blir, eftersom en ansökan måste godkännas i samtliga Natoländer.
Kimberly Marten:
– Vissa experter menar att en månad kan räcka. Men Natoavtalet måste förändras och då kan ratificeringen ta tid, eftersom en ratificering bör ske i samtliga medlemsländer.
– En risk är att Ungern kunde fördröja ett godkännande av en finländsk ansökan. Finland och Ungern hamnade på kollisionskurs gällande mänskliga rättigheter år 2019 då Finland innehade ordförandeskap i EU. Viktor Orban vann nyss det ungerska valet och det finns en oro för att Ungern kan utnyttja läget för att hämnas på Finland och möjligen kräva gentjänster av EU för att godkänna ett finländskt Natomedlemskap.
3. Hur skulle Ryssland reagera om Finland ansöker om ett Natomedlemskap inom en nära framtid?
Kimberly Marten:
– Jag tror inte på en rysk militär angrepp på Finland. För det första är ryska trupperna så starkt uppbundna i Ukrainakriget att det knappast finns förutsättningar att konfrontera Finland. Finland har ett starkt försvar och det är osannolikt att Ryssland enkelt kunde uppnå något genom att angripa Finland militärt. Snarare kanske Ryssland försöker påverka Finland på andra sätt. Till exempel genom politisk propaganda, informationskrig och cyberattacker.
James Goldgeier:
– Ryssland kommer att demonstrera sitt missnöje på ett eller annat sätt. Men med tanke på hur stora militära motgångar Ryssland haft i Ukraina tror jag inte att de vill anfalla Finland. Jag är övertygad om att vi kommer att se en desinformationskampanj av något slag från Ryssland, möjligen riktad mot andra Natoländer som måste godkänna en finländsk medlemsansökan.
4. Vilka säkerhetsgarantier kan USA och Nato tänkas erbjuda Finland under övergångsfasen efter en eventuell medlemsansökan fram till medlemskap?
James Goldgeier:
– USA kan inte erbjuda Finland bilaterala säkerhetsgarantier utan kongressens godkännande. Men jag är säker på att USA skulle erbjuda något slags stöd för Finland och göra det klart för Ryssland att landet betalar ett högt pris om de angriper Finland. Det är också viktigt i sammanhanget att Finland och Sverige i ett gemensamt brev lyft fram vikten av EU:s försvarsklausul.
Kimberly Marten:
– Jag utgår ifrån att Finland och USA diskuterat en dylik situation. Formella bilaterala säkerhetsgarantier mellan länderna skulle i praktiken kräva ett särskilt avtal och det ser jag inte som sannolikt. Frågan är då vad USA kunde erbjuda Finland under en övergångsfas inför ett eventuellt ryskt hot? Möjligen stöd för en flygförbudszon för att avskräcka ryska jaktplan från att kränka Finlands luftrum eller hjälp i att bekämpa ryska cyberattacker. Det är en viktig fråga och mycket beror på hur en rysk respons skulle se ut.
– Finland har oberoende fördjupat sitt samarbete med Nato de senaste åren så troligen skulle Ryssland inte uppfatta att den militära hotbilden mot landet ökar nämnvärt på grund av Finlands medlemskap. Kremls talesperson Dimitrij Peskov sade nyligen att ett finländskt Natomedlemskap inte skulle uppfattas som ett existentiellt hot av Ryssland. Det är viktiga ord, eftersom den ryska militärdoktrinen tillåter användning av kärnvapen för att bekämpa existentiella hot mot landet.
5. Vissa bedömare i Finland har fört fram att nu är rätt tidpunkt för Finland att ansluta sig till Nato – om landet beslutar att göra det. Håller ni med?
James Goldgeier:
– Det är knappast sista chansen, men definitivt ett bra ögonblick. De ryska trupperna har problem i Ukraina och just nu har USA en Natovänlig president. I USA finns det också tillsvidare ett starkt partiöverskridande stöd för USA:s sanktionspolitik och hårda linje mot Ryssland.
Kimberly Marten:
– Absolut. Det har inte bara att göra med att president Joe Biden är en Natovänlig president. Det finns en chans att Donald Trump väljs på nytt till president 2024, och han är inte pro-Nato.
– Vi har de senaste månaderna också sett Bidenadministrationen återuppbygga det amerikanska ledarskapet i Europa. Nu finns det goda förutsättningar att bygga upp ett stöd för ett finländskt Natomedlemskap bland andra Natoländer. Även om till exempel Ungern skulle ställa sig på tvären så är det sannolikt att USA skulle utöva starkt tryck på Ungern för att godkänna en finländsk medlemsansökan. Nu är definitivt rätt tidpunkt för en ansökan.
All vår rapportering kring det som tangerar Nato hittar du här.