Nykarlebybon Gisela hoppas att mattvävning blir en trend: "Ett bra sätt att återvinna gamla textiler"
Förr var mattvävning något som de flesta kände till, men idag verkar det ha blivit bortglömt. Gisela Neuman, som väver mattor på sin fritid, anser att mattvävning behöver mer synlighet på sociala medier för att nå unga.
Återvinning har de senaste åren blivit ett stort intresse bland unga. Genom mattvävning kan unga även återvinna på sin fritid. Engagemang från yngre generationer är nödvändigt för mattvävningens fortlevnad, anser Neuman.
– Någonting återkommande är att föreningar och organisationer årligen väljer ut årets hantverkskonst och lägger ut det på sociala medier. Allt sådant är ett bra sätt att dra uppmärksamhet till mattvävning, säger hon.
Enligt henne är det inte bara avslappnande, utan också ett bra sätt att ge nytt liv till gamla textiler.
Vad använder du för material när du väver mattor?
– Helst av gamla lakan som jag köper på återvinningscentraler eller som folk skänker åt mig. Man kan också väva av gamla kläder, eftersom tyget är följsamt och färgerna ofta behagliga, säger Neuman.
Återanvända textilier passar bra till trasmattor
Då man använder slitna textiler som tvättats många gånger undviker man olika kemikalier, vilket gör dem till bra material för trasmattor. Återbruk är en av mattvävningens största fördelar. Det här tycker Maria Holm, expert på återvinning och cirkulär ekonomi och ägare till syateljén Restyle.
– Det är ett väldigt konkret sätt att återvinna textiler. Man riskerar inte att de kläder man lämnar in på återvinningscentraler sist och slutligen hamnar på en soptipp, säger Holm.
Holm säger också att man i mattvävning behåller kontrollen över vad som verkligen händer med de gamla textilierna och att man på köpet får något fint till hemmet.
Helst väver jag av gamla lakan som jag köper på återvinningscentraler eller som folk skänker åt mig
― Gisela Neuman
Gisela Neuman började väva 1994 då hon var 17 år. I dag hör hon fortfarande till den yngre skaran av de som väver mattor. Hobbyn började som en gruppaktivitet.
– Innan jag skaffade en egen vävstol vävde jag i Arbetarinstitutets utrymmen. Där var jag bland de yngre deltagarna men vi hade roligt alla åldrar tillsammans, säger Neuman.
Vävstolens storlek gör det svårt att ha en i eget hem. Därför rekommenderar Neuman att man tar reda på vilka medborgarinstitut och hantverkscenter som ordnar kurser i mattvävning. På större orter finns det ofta ställen där vävstolar är färdigt uppställda, vilket gör tröskeln lägre för att börja på med hobbyn.
Artikeln är skriven av Joanna Mattbäck och Sabina Kyllönen, studerande vid medier och kommunikation vid Åbo Akademi i Vasa.