Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Regeringens nya säkerhetsredogörelse: Ett Natomedlemskap skulle höja tröskeln för att använda militär makt i Östersjöområdet

Från 2022
Uppdaterad 13.04.2022 17:19.
Utrikesminister Pekka Haavisto sammanfattar den försvarspolitiska redogörelsen på svenska - Spela upp på Arenan

Finlands och Sveriges eventuella Natomedlemskap ökar stabiliteten i Östersjöområdet på längre sikt, konstateras det i regeringens färska säkerhetspolitiska redogörelse.

Rysslands militära invasion i Ukraina förändrade den Europeiska säkerhetspolitiken så drastiskt att läget måste omvärderas. Därför publicerade regeringen i eftermiddags sin uppdaterade redogörelse om Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska läge.

Finlands och Sveriges eventuella Natomedlemskap ökar stabiliteten i Östersjöområdet på längre sikt, konstateras det i redogörelsen. Ett Natomedlemskap i länderna skulle höja tröskeln för användningen av militära maktmedel i området.

I redogörelsen konstateras att Nato är den enda organisationen för kollektivt försvar inom en överskådlig framtid. "Det finska försvarets avskräckande effekt kommer att vara betydligt större än för närvarande, eftersom den backas upp av alliansens samlade kapaciteter", står det i rapporten.

En försvarsallians mellan enbart Finland och Sverige skulle enligt redogörelsen inte vara ett arrangemang som är jämförbart med ett Natomedlemskap, eller vara avsett att ersätta ett sådant.

Haavisto: Mer osäkert än någonsin efter kalla kriget

Rysslands krig utgör ett hot mot hela Europas säkerhet och stabilitet. Det är Rysslands uttalade mål att förändra Europas säkerhetsordning, konstateras det i redogörelsen. Redogörelsen återger bland annat det internationella samfundets respons på Rysslands anfall.

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) säger att Rysslands anfallskrig har rubbat säkerheten i Europa. Situationen är mer osäker än någonsin efter kalla krigets slut, säger han.

– Rysslands krig i Ukraina påverkar Europas och Finlands säkerhet både på kort och på lång sikt.

Haavisto säger att redogörelsen inte ger några slutsatser och inga nya säkerhetspolitiska riktlinjer. Redogörelsen överväger däremot alternativ för att förbättra säkerheten och förstärka samarbetet med andra partnerländer i väst. Angående tidtabellen säger han:

– Det lönar sig inte att gå händelserna i förväg utan ge riksdagen arbetsro, säger Haavisto.

Haavisto säger att Finland fortsätter att intensifiera försvarssamarbetet med Sverige under alla omständigheter och att det vore viktigt att gå samma väg i fortsättningen.

– För Finland är det viktigt att Nato också i fortsättningen har öppna dörrar. Finland överväger alltid alternativen i realtid, säger Haavisto.

Haavisto beskriver tre förändringar på grund av vilka ett Natomedlemskap skulle kunna ge Finland trygghet: 1) Att Ryssland tydligt är berett att ta större risker än tidigare. 2) Att Ryssland utan mobilisering lyckas samla över hundratusen soldater och idka tryck på ett grannland. 3) Att Ryssland förändrat sitt sätt att tala om okonventionella vapen, som taktiska kärnvapen.

Kaikkonen: Försvaret utvecklas i försnabbad tidtabell

Också försvarsminister Antti Kaikkonen (C) poängterar att redogörelsen inte tar ställning till ett Natomedlemskap.

– För närvarande är det lugnt i närområdena. Inga militära hot riktas mot Finland. Men det är smart att se framåt. Ett starkt nationellt försvar är alltid hörnstenen för vår säkerhet, det här vill jag understryka, säger Kaikkonen.

– Vi utvecklar vårt försvar i försnabbad tidtabell för att svara på det förändrade läget.

Kaikkonen säger att försvarets förebyggande effekt är betydligt större genom ett Nato-medlemskap. Om ett militärt hot skulle riktas mot Finland skulle Finland kunna försvara sig med stöd av hela alliansen. Samtidigt skulle också Finland förbereda sig på att stödja andra medlemsländer.

Kaikkonen betonar att Finland alltid själv skulle besluta om att sända sina trupper till Natos operationer.

– Ur försvarssamarbetssynvinkel är bättre att vi går samma väg (med Sverige), jag betonar också att vi tar vårt eget beslut.

Kaikkonen räknar upp fem saker måste förverkligas innan Finland ska gå med i Nato: ett tydligt stöd av folket, riksdagens stöd, regeringens stöd, presidentens stöd och ett enhälligt stöd av medlemsländerna i Nato.

– Det här är klart först när alla dessa förverkligas, om vi lämnar in en ansökan.

"Fler ryska cyberattacker möjliga"

Den allt aktivare säkerhetspolitiska debatten i Finland kommer troligtvis att ge utslag i påverkansförsök från Ryssland. Det är också sannolikt att cyberattackerna och informationsoperationerna mot Finland kommer att öka under de kommande månaderna, konstateras det i redogörelsen.

Inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna) lyfter fram hur den inre säkerheten har påverkats av det förändrade säkerhetsläget. Hon säger att vi måste bli bättre på att identifiera till exempel hot om hybridpåverkan och att hotet om allvarligare hybridpåverkan nu är klart högre. Hon säger att Finland har gott om skyddsrum, men att fler kan behövas och att det här ska granskas.

Redogörelsen har sammanställts av presidenten och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott. Innehållet i den presenteras av utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna), försvarsminister Antti Kaikkonen (C) och inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna).

Syftet med redogörelsen är att den ska fungera som bas för debatten i riksdagen under de kommande veckorna.

Redogörelsen tar alltså inte ställning till ett Natomedlemskap, utan i den kring 50 sidor långa rapporten bedömer man för- och nackdelarna med ett Natomedlemskap. Till ämnena hör Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, beredskapen, gränssäkerheten och cyber- och hybridhot.

Redogörelsen lämnas vidare till riksdagen som i rätt snabb takt börjar behandla den. Redan nästa vecka ska riksdagens plenum diskutera redogörelsen. Efter det fortsätter behandlingen i utskotten.

Vad gäller tidtabellen för en eventuell medlemsansökan har statsminister Sanna Marin pratat om veckor. President Sauli Niinistö vill inte definiera någon bortre gräns för riksdagens arbete, men hoppas att behandlingen ska vara snabb och noggrann. Han tror ändå på ett beslut om en Natoansökan i god tid innan toppmötet i Madrid den 29-30 juni.

All vår rapportering kring det som tangerar Nato hittar du här.