"Man måste ständigt förklara om man är för eller emot" – Ukrainakriget ändrade vardagen för tyskar med ryska rötter

I Tyskland har kriget i Ukraina väckt frågan hur befolkningen med rysk bakgrund förhåller sig till kriget. Bakom det här ligger bland annat de demonstrationer som har ordnats till stöd för Ryssland och president Vladimir Putin.

– När folk får veta att jag är ryska vill de förstås veta om jag är för eller emot. Att vi på det här sättet helt tiden blir skannade är något vi måste leva med och det har vi nu Vladimir Putin att tacka för, säger Elizaveta Shlosberg.

Hon är medlem i Alliansen för ett fritt och demokratiskt Ryssland, en organisation hon var med om att starta i samband med förgiftningen av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.

Navalnyj flögs för behandling till Tyskland under sensommaren 2020 och i samband med en av demonstrationerna fick Shlosberg idén om att starta en organisation för att försöka nå ut till människor med ryska rötter i hemstaden Nürnberg.

– Vi har följt med utvecklingen i Ryssland och det var helt klart åt vilket håll den gick. Men man vill ju ändå inte tro att något så här galet, vansinnigt och kriminellt ska vara möjligt.

– Jag kunde knappt sova, äta eller arbeta under de första krigsdagarna. En normal vardag var inte möjlig, säger Shlosberg som har synbart svårt att berätta om dagarna i slutet av februari.

Att arbeta för Ukrainahjälpen gav ändå en viss lättnad.

– Att kunna känna att man hjälper till och att man gör något var det som gav kraft att fortsätta.

Stor grupp i Tyskland

Elizaveta Shlosberg är en av de hundratusentals människor med ryska rötter som i dag bor i Tyskland.

Förutom på senare år inflyttade ryska medborgare, finns i Tyskland också en stor och mycket heterogen grupp människor som i dagens läge mer eller mindre har smält in i det tyska samhället.

Att exakt slå fast hur stor den här gruppen är, är ändå svårt med tanke på att den ryska emigrationen till Tyskland har en rätt lång historia.

Man brukar tala om fyra vågor av rysk invandring, med den första större vågen efter den ryska revolutionen år 1917.

Den absolut största gruppen utgörs ändå av de över två miljoner så kallade rysslandstyskar som välkomnades till landet efter Sovjetunionens fall.

Därtill finns också omkring 200 000 judiska kvotflyktingar, dit också Elizaveta Shlosbergs familj hör.

Som 13-åring flyttade hon år 1997 från Petrozavodsk i Karelen till Nürnberg i Tyskland. I dag är hon såväl tysk som rysk medborgare.

"Man såg oss som idioter"

Att man i Tyskland in i det sista trodde att handel och dialog skulle garantera goda relationer mellan Ryssland och Europa är Shlosberg mycket kritisk till.

– Man har på många sätt blundat för realiteterna. Oss såg man däremot som idioter och galningar för att vi ville ha ett stopp på bygget av gasledningen Nord Stream 2. Vi visste att Tyskland och Europa inte får göra sig så beroende av energiimport från Ryssland.

– Att fortsätta göra affärer med ett land som utvecklar sig till en klassisk diktatur går inte. Någonstans måste gränsen dras, säger Elizaveta Shlosberg.

Att Tyskland är så beroende av rysk olja och framför allt rysk naturgas ses som en av huvudorsakerna till att landet har haft mycket svårt att med konkreta åtgärder reagera på Rysslands krig.

– I Ukraina behöver man mer vapen för att kunna försvara sig och i förlängningen också för att försvara Europa. Här måste Tyskland göra mer och det samma gäller för energisanktionerna.

Ser med oro på demonstrationer

I Tyskland har det under den senaste tiden också kommit till enstaka demonstrationer där man stöder Ryssland och Rysslands krig i Ukraina.

– Att säga att jag är upprörd är att underdriva. De här demonstrationerna är skamliga. De är inga fredsdemonstrationer där man endast protesterar mot en påstådd diskriminering av ryssar, så som arrangörerna hävdar, säger Shlosberg.

Hon är övertygad om att människorna som deltar i demonstrationerna är starkt påverkade av Putins propaganda trots att de bor i Tyskland. De får enligt henne sin information och sin världsbild serverad av rysk tv och andra ryska kanaler.

– Jag ser förstås på de här demonstrationerna med stor oro, men samtidigt sporrar de mig själv att arbeta för att visa upp att det också finns ett annat Ryssland. Att det finns ryssar som står för de demokratiska värderingarna, fortsätter Shlosberg.

"Ser mörkt ut"

Jag frågar Shlosberg vart hon ser att Ryssland nu egentligen är på väg – en fråga, som man i det här skedet omöjligtvis kan veta svaret på.

– Ryssland förstör inte bara Ukraina, utan man förstör också det egna landet inifrån. Det är med stor smärta jag ser på vad som händer i Ryssland just nu.

Shlosberg säger att man utan tvekan måste tala om Rysslands krig och inte endast om Putins krig.

Då dagens Ryssland närmast är en diktatur, måste man enligt henne ändå ta alla opinionsmätningar med en stor nypa salt. Hon är övertygad om att det fortfarande finns ett motstånd mot Putin och kriget.

– Jag hoppas förstås att den ryska befolkningen hittar styrkan att slå in på en annan väg, även om det för tillfället ser mycket mörkt ut. Men det goda måste helt enkelt segra, konstaterar Elizaveta Shlosberg.