Finansministeriet: Kriget i Ukraina kommer inte att knäcka Finlands ekonomi

Regeringen har i sitt rambudgetarbete utgått från Finansministeriets prognos för hur Finlands ekonomi kommer att utvecklas under nästa år. Tillväxten minskar, men upphör inte.

När Ryssland inledde sitt försök att invadera hela Ukraina hade Finlands ekonomi kommit upp i en exceptionellt bra tillväxt.

Den nedgång som coronakrisen orsakade år 2020 hade visat sig vara mindre än väntat, och 2021 växte vår ekonomi redan med 3,5 procent och uppnådde samma nivåer som innan pandemin.

Sysselsättningen steg till rekordhöga nivåer samtidigt som det fanns många lediga arbetsplatser.

Rysslands attack mot Ukraina ändrade allt. Tillväxten började bromsas upp och inflationen tog fart.

– Ingen kan nu veta hur det slutligen går i ekonomin. Hela den tillväxt vi ser nu är ett arv från 2021 och början av år 2022. Kriget kommer att börja påverka vår ekonomi under det andra kvartalet. Även om ekonomin återhämtar sig i slutet av året kommer produktionen inte att nå samma nivåer som i början av året förrän vid årets slut, säger Mikko Spolander som är överdirektör på Finansministeriet.

Finansministeriet räknar med en ekonomisk tillväxt på 1,5 procent i år. Det kan jämföras med att Finlands Bank i mars räknade med att tillväxten skulle vara mellan 0,5 och 2 procent beroende på hur länge kriget i Ukraina pågår.

Under år 2023 räknar Finansministeriet med en tillväxt 1,7 procent och 2024 med 1,5 procents tillväxt.

Vi väntas nöja oss med små löneökningar

Kriget i Ukraina har lett till försvagat förtroende, höjda energipriser och snabbare inflation världen över. Det förväntas minska köpkraften i våra exportländer. De finländska bolagen måste ändå nu hitta nya marknader för att ersätta den avstannande handeln med Ryssland.

Finansministeriet räknar med att inflationen i år stiger till ungefär 4 procent men börjar stanna av 2023. Det beror på att en fortsatt hög inflation skulle kräva någon ny typ av ekonomisk chock. Enbart kriget i Ukraina väntas inte kunna hålla inflationen hög under en längre tid.

Här antar Finansministeriet ändå att arbetslivet i Finland kommer att fortsätta avtala om måttliga lönehöjningar på cirka 2 procent.

Under ett år som detta då inflationen verkar bli betydligt högre leder det ändå till att köpkraften minskar. Därför finns det klara förväntningar på avtal om större löneökningar senast på hösten.

Om lönekraven ökar kan Finland komma in en inflationsspiral där priser och löner turvis stiger kraftigt.

En snabb löneökning skulle bromsa upp sysselsättningen och pressa upp priserna, varför löneökningen inte skulle leda till en verklig ökning av köpkraften. Om Finland skulle vara det enda landet som höjer lönerna skulle vår konkurrenskraft minska, men den globala inflationen har ökat kraven på högre löner också i andra länder, säger Jukka Railavo som är finansråd på Finansministeriet.

Mikko Spolander erkänner att det finns en risk för att Finansministeriet har underskattat riskerna för en inflationsspiral.

I prognosen antas också att förhindrandet av spridningen av covid-19-epidemin inte kräver några nya begränsningar som har negativa konsekvenser för ekonomin.

Fortsatt import av energi från Ryssland

Finlands bank räknar nu mer att Finlands ekonomi börjar återhämta sig i slutet av året. En förutsättning för det är att kriget i Ukraina inte sprider sig. Däremot räknar Finansministeriet inte med någon lättnad i de ekonomiska restriktionerna mot Ryssland. De väntas fortsätta under en lång tid framöver.

Trots detta utgår Finansministeriet från att Finland fortfarande ska kunna köpa energi från Ryssland.

– Om energihandeln med Ryssland skulle avbrytas och energipriserna till exempel fördubblas, bedömer vi att den ekonomiska tillväxten i euroområdet skulle bromsas upp till ungefär 1-1,5 procent och i Finland till 0,5 procent i år och nästa år. Inflationen i euroområdet skulle i år stiga till 8-9 procent och över 6 procent i Finland. Men inte ens detta skulle ge oss oöverstigliga problem, säger Mikko Spolander.

Statslånen blir dyrare

Den offentliga ekonomin drabbas av kriget då den ekonomiska tillväxten avtar och sysselsättningen förbättras allt långsammare. Dessutom ökar kriget de offentliga utgifterna.

Den stigande räntan påverkar också statens ekonomi då lånen blir allt dyrare. Finansministeriet räknar nu med en miljard högre ränteutgifter än tidigare vid medlet av årtiondet.

Mikko Spolander påpekar att dessa ökade ränteutgifter minskar på statens övriga penninganvändning i en situation där det inte verkar finnas utrymme att minska på de övriga utgifterna.

- Vi har länge sett att social- och hälsovårdens utgifter ökar snabbare än utgifterna i medeltal. I den offentliga diskussionen väntas också utbildning, vetenskap, forskning och trafik få mera pengar. Vi förbereder oss knappast heller på att minska satsningarna på inre och yttre säkerhet. Många bedömer också att övergången till ett miljövänligare samhälle kommer att kräva offentligt stöd under en lång tid.

- I en situation där man har goda skäl att reservera spelutrymme för en ogynnsam utveckling i den offentliga ekonomin, skulle det vara motiverat att prioritera om utgifterna och rikta dem åt nya håll. Rörelseutrymmet ser ändå mycket litet ut.

Samtidigt påpekar Mikko Spolander att Finland har lyckan av att vara ett land som många finansiärer fortfarande ser som en del av en förmögen och stabil västvärld.

– Förtroendet för finska statens förmåga att sköta våra skulder och andra ansvar har inte tills vidare inte försvagats. Riskerna i den offentliga ekonomin ökar ändå alltid när statsskulden växer.

Företagen anpassar sig till det nya läget

På längre sikt ändrar kriget i Ukraina på den ekonomiska strukturen.

– Krigets konsekvenser blir en del av den strukturella förändringen i ekonomin och samhället, säger Mikko Spolander.

Han räknar upp andra stora förändringar.

– Att lappa spåren efter coronapandemin, den åldrande befolkningen, utflyttning från och immigration till Finland, klimatförändringen och den biologiska mångfalden och den teknologiska utvecklingen som bland annat förändrar arbetslivet.

– Vi måste snabbt lösgöra oss från vårt beroende av rysk fossil energi och ersätta den med grön energi. Vi måste investera och ta i bruk ny teknologi. Rysslands anfall mot Ukraina ökar pressen att förnya Finlands ekonomi.