Stor förvirring i kommunerna då Migris information om flyktingmottagande är bristfällig och långsam – kommundirektör: "Var ska vi hitta personalen?"

Flyktingkrisen i Ukraina har fått kommunerna att se över sin beredskap att ta emot ukrainska flyktingar. Men informationen från Migrationsverket borde bli bättre och kommunernas roll klargöras. Svenska Yle har talat med tio finlandssvenska kommuner.

I Närpes jobbar sedan förra sommaren integrationssamordnare Jennifer Ståhlgård med frågor som rör invandring och integration. Just nu handlar mycket av hennes arbete om frågor som rör människor som flyr kriget i Ukraina.

Hur många flyktingar från Ukraina finns i Närpes just nu?

– Någon exakt siffra har jag inte, men i slutet av mars fick vi information från Inrikesministeriet att det handlar om 33 personer. Fast redan då anade jag att det var fler än så, då alla inte registrerar sig. Det bor ukrainare här som hämtat hit sina familjer. Några har kontaktat oss för att få hjälp med olika frågor.

Ståhlgård tycker att informationen som kommit till kommunen i frågor som rör ukrainska flyktingar varit bristfällig och det har saknats samlad information från myndigheterna. Hon är inte ensam i sin kritik.

Svenska Yle kontaktar 10 finlandssvenska kommuner för att ställa frågor om den information de hittills fått från statligt håll om de ukrainska flyktingarna. Majoriteten anser att informationen från Migrationsverket varit bristfällig och långsam. Många kommuner uppger också att det är svårt att få kontakt med Migrationsverket.

Situationen har stundvis varit frustrerande

― Jennifer Ståhlgård, integrationssamordnare

Denis Strandell, som är stadsdirektör i Hangö, konstaterar att rollfördelningen mellan kommunerna och Migrationsverket verkar vara oklar.

– Migris roll är ganska klar. De ska ansvara för flyktingmottagandet och de ska finansiera det. Men vi har inte riktigt fått klara besked om vad de förväntar sig av oss.

Den sjunde april då Strandell intervjuas, förbereder sig Hangö på att kunna ge nödinkvartering till 100 flyktingar.

Vem betalar och var kommer personalen ifrån?

Strandell hade gärna sett tydliga besked från Migrationsverket till exempel när det gäller den ekonomiska ersättningen till kommunerna. En annan fråga rör personalen som ska ta hand om flyktingarna som kommer till kommunerna.

– Ingen kommun har personal i reserv till exempel för att kunna sköta en flyktingförläggning för 100 personer. Var ska vi hitta den personalen?

Eftersom en stor del av de ukrainska flyktingarna som kommer till Finland är barn väntas också behovet av personal både inom småbarnspedagogik och skola att öka. Det här är något som man försökt förbereda sig på i Närpes.

– Vi har erfarenhet av att ta emot både flyktingar och asylsökande och vi har dessutom många arbetskraftsinvandrare i kommunen. Så när det gäller till exempel förberedande undervisning i skolorna är det inget nytt för oss, säger Jennifer Ståhlgård.

Samtidigt konstaterar hon att situationen med de ukrainska flyktingarna givetvis är ny och det sätter press på kommunen.

Frustrerande att inte kunna hjälpa

Informationen från Migrationsverket till kommunerna har inte varit tillfredsställande. Och situationen har stundvis varit frustrerande.

– Jag känner mig otillräcklig vissa gånger. Jag skulle till exempel kunna planera aktiviteter och stöd av olika slag, Men det är svårt då vi saknar grundläggande information om bland annat antalet ukrainska flyktingar i vår kommun.

Ur ditt perspektiv, hur tycker du att Finland hittills hanterat flyktingkrisen?

– Mycket har funkat, men det finns saker vi kan bli bättre på. Och det handlar till exempel om kommunikationen mellan myndigheter.

I måndags ordnade Migrationsverket ett informationsmöte för kommunala tjänstemän, med mer än 400 deltagare.

Migrationsverket presenterade en ny modell, där kommunerna kan sluta frivilliga avtal med mottagningscentralerna.

– Meningen med den här nya modellen är att kommunerna ska få ersättning för att ordna inkvartering eller hälsovård för flyktingarna, utan att behöva grunda en egen mottagningscentral, säger Mari Helenius, specialsakkunnig på Migrationsverket.

Den här modellen gäller de ukrainare som har ansökt om tillfälligt skydd och bor i kommunen.

Helenius medger att många frågor ännu är öppna. Inom de närmaste veckorna ska kommunerna få anvisningar om hurdan service de kan erbjuda flyktingarna och vad servicen får kosta.

– Den nya modellen är inte klar, för det här är ett helt nytt sätt att hantera flyktingmottagningen. Tidigare har man alltid hänvisat flyktingarna till mottagningscentraler, men nu kan de också bo i lägenheter i kommunerna, säger Helenius.

Har du tips eller tankar som berör Finlands kapacitet att ta emot flyktingar? Kontakta louise.bergman@yle.fi