Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Sverige rustar för det värsta med Finland som förebild: "Finland har behållit stora delar av sitt civila försvar"

Kuusankosken kalliosuojan portaat.
Bildtext Ett finländskt bergrum. Sverige planerar just nu att ta i bruk flera skyddsrum.
Bild: Antro Valo / Yle

Efter kalla kriget monterades det civila försvaret i Sverige ner. Nu rustar landet upp igen och Finland fungerar som förebild.

När Sovjetunionen föll och kalla kriget tog slut gjorde Finland och Sverige olika vägval. Medan Finland fortsatte att förbereda sig för att det värsta kunde hända på nytt gjorde Sverige analysen att man inte behövde oroa sig för krig i närområdet.

Totalförsvaret rustades ner. Det civila och det militära försvaret fick mindre resurser och fokus låg på förberedelser inför fredstida kriser, så som skogsbränder eller översvämningar.

– Det civila försvaret monterades ner efter kalla kriget i tron att det kanske inte skulle bli så allvarligt igen, säger Camilla Asp, direktör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Camilla Asp står utomhus och tittar in i kameran.
Bildtext Camilla Asp säger att Sverige nu rustar upp ett modernt civilt försvar.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Sjukhus saknar skyddsrum

När bilder på sönderbombade sjukhus och förlossningssalar från krigets Ukraina kablades ut i medier var det många i Sverige som höjde på ögonbrynen då DN samtidigt rapporterade att det nybyggda toppmoderna sjukhuset Nya Karolinska saknar skyddsrum. Dessutom har sjukhuset en glasfasad, vilket gör det än mer sårbart vid ett angrepp.

Att sjukhuset saknar skyddsrum beror inte på slarv utan på att det inte var aktuellt då det planerades. Samma år (2006) som arkitekttävlingen inleddes för sjukhuset upphörde lagkravet på skyddsrum vid nybyggnation, skriver DN.

Nya Karolinska, glasfönster.
Bildtext Nya Karolinska förlitar sig på de skyddsrum som finns i det gamla sjukhuset.
Bild: USER_76523

Enligt den finländska räddningslagen ska ägaren till ett nybygge inrätta ett skyddsrum för en byggnad eller byggnadsgrupp på samma tomt om våningsytan är minst 1 200 kvadratmeter.

– Det är klart att det är ett tapp att Sverige monterade ner delar av det civila försvaret. Det är i min mening olyckligt att man inte behöll delar av det civila försvaret, säger Camilla Asp.

En pågående statlig utredning i Sverige tittar särskilt på tillgången till skyddsrum och kommer troligtvis att lägga fram ett krav på att man måste bygga skyddsrum vid nybyggnation av sjukhus, enligt DN.

Civilt försvar eller befolkningsskydd

Civilt försvar är den verksamhet som upprätthåller samhällets grundläggande funktioner och som utförs av både offentliga och privata aktörer.

I Finland pratar man om befolkningsskydd under krigstid eller när ett krig hotar.

Uppgiften är att skydda civilbefolkningen mot faror i samband med ett väpnat angrepp.

Hjälpa befolkningen att klara av de omedelbara verkningarna av ett väpnat angrepp.

Tillgodose de nödvändiga förutsättningarna för överlevnad.

Källa: MSB och Inrikesministeriet.

Sveriges befolkning skyddad vid krig

Något som också ledde till en del höjda ögonbryn i Sverige var nyhetsbyrån TT:s avslöjande om att storstadslänen i Sverige inte hade planer för storskalig utrymning vid krig. Camilla Asp säger att de jobbar med en vägledning om hur länen ska göra vid krig, men att den inte är klar än.

– Nu finns det en vägledning som precis snart är klar från MSB:s sida om hur man kan jobba med de här frågorna. De här länen svarade på frågan hur de gör under ett krig, men samtidigt har vi utrymningar när det brinner eller vid översvämningar så man jobbar med liknande frågor. Men vi behöver utveckla även den sidan.

Du säger att ni ska utveckla och arbeta på det. Men om krig bryter ut i dag, skulle Sverige vara tillräckligt rustat?

– Jag tror att Sverige skulle klara sig väl. Vi har ett robust samhälle och vi har en vilja från människor, från näringslivet och från myndigheter att det här ska vi klara av. Sedan kommer det inte att vara utan umbäranden, vissa saker finns inte just nu och där måste man snabbt utveckla dem vilket vi gör redan nu. Det handlar om att säkerställa tillgången till mat, vatten, el, telefoni och transport och allt annat som är viktigt i ett samhälle, säger Asp.

Människor sitter i Ivar Los Park i Stockholm. En vy över staden syns vid vattnet.
Bildtext Sveriges storstäder saknar vägledning för storskalig utrymning vid krig.
Bild: ullstein bild - Lieberenz/ All Over Press

Nu rustar Sverige

I slutet av mars gav den svenska regeringen i uppgift till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå åtgärder för att stärka det civila försvaret. I vårändringsbudgeten 2022 tillför regeringen sammanlagt 800 miljoner kronor för att stärka det civila försvaret i Sverige.

Direktör Camilla Asp säger till Svenska Yle att fokus bland annat ligger på att få resurser för att iordningställa de stora bergrummen runt om i landet som tidigare fungerat som skyddsrum.

Sverige är ett av de länder i världen som har flest skyddsrum, men det finns rapporter som visar att flera av dem är slitna och det finns oklarheter kring vem som ansvarar för dem. Enligt MSB:s utredning kan antalet skyddsrum behöva fördubblas på vissa håll i landet.

– Det finns en utredning som ska presenteras redan i höst som handlar om befolkningsskyddet och hur vi ska göra med skyddsrum i Sverige så då finns det en politisk inriktning efter hösten, säger Camilla Asp.

Bild på MSB:s hus.
Bildtext Myndighetern för samhällsskydd och beredskap i Solna.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

2018 skickade MSB ut broschyren “Om krisen eller kriget kommer” som fick stor uppmärksamhet. Broschyren berättar bland annat om vilken hemberedskap alla svenskar väntas ha.

– Det är jätteviktigt att alla går igenom sin hemberedskap. Vi ser gärna att man ska klara sig i minst en vecka, säger Asp.

Vet svenskarna om detta?

– Broschyren “Om krisen eller kriget kommer” fick ett jättestort genomslag. Och efter det tragiska som hänt i Ukraina ser vi att intresset har väckts hos allmänheten och förståelsen för att man måste ha en egen beredskap har ökat.

Finlands försörjningsberedskap en förebild

Sedan annekteringen av Krim 2014 har Sverige påbörjat en upprustning av både det civila- och militära försvaret. Landet planerar för höjd beredskap och bygger enligt MSB ett modernt civilt försvar.

Efter Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari har MSB och regeringen ytterligare påskyndat uppbyggnaden av det civila försvaret, säger Camilla Asp.

– Det är ett tryck både från oss själva men också från politiken att nu behöver samhället skynda på i dessa arbeten och vi har fått både mer uppdrag och mer pengar för att skynda på det arbetet.

Pelastuslaitoksen työntekijä nostaa väestönsuojakyltin laatikosta.
Bildtext Finländska skyddsrum och beredskapslager intresserar i Sverige.
Bild: Marjo Pirilä / Yle

Sverige slopade sina stora beredskapslager efter en rad politiska beslut i början av 2000-talet. Nu funderar man på att fylla lagren igen, med Finland som förebild.

– Vi tittar förstås på Finland som har kvar lagren och hur man gör där med sina försörjningsanalyser, avtal som man tecknar och hur man finansierar dem. Det finns mycket som vi kan dra lärdom av från Finland, säger Asp.

Fungerar Finland som en förebild?

– Finland har behållit stora delar av sitt civila försvar. Vi tycker att det finns delar som vi kan lära oss av från Finland, särskilt när det gäller försörjningsberedskapen.

Finns det en efterklokhet i Sverige, där man först efter att krisen kommit höjer beredskapen?

– Det är klart att efter varje kris så lär vi oss något, och det tycker jag är otroligt bra. Man måste stanna upp och se vad som funkade och inte funkade och verkligen ta in det. Men vi försöker alltid vara proaktiva och ligga steget före och tänka vad nästa kris är, så jag håller inte med dig.

Behövs det ett krig för att man ska förstå att man behöver en höjd beredskap?

– Det finns en stor medvetenhet i samhället i Sverige kring att vi måste ha ett starkt civilt försvar, det har varit fullt fokus på det sen 2015. Det är bra.

Men det krävdes ändå en annektering av Krim för att den beredskapen skulle höjas?

– Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, bland annat annekteringen av Krim, innebar att Sverige återupptog arbetet med civilt försvar. Men vi har under tiden utvecklat den fredstida krisberedskapen.