Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Långa köer till mentalvården oroar unga i Åbo – men det finns fler än ett sätt att få hjälp, säger man vid Studenthälsan

Tre studerande går på stan i vinröda halare. På halarna finns fastsydda halarmärken.
Bildtext Illustrerande arkivbild. Många studenter mår dåligt och söker professionell hjälp för tillfället, men köerna vid Studenthälsan är långa. Därför är det bra att vara öppen för hjälp i många olika former, säger man vid Studenthälsan i Åbo.
Bild: All Over Press

Särskilt under coronapandemin har den psykiska ohälsan bland unga ökat markant. Många studenter vill nu ha professionell hjälp, men samtidigt kämpar Studenthälsan i Åbo med resursbrist.

Att allt fler unga mår psykiskt dåligt är ett fenomen som varit på tapeten allt sedan coronapandemins början för ett par år sedan. Många studenter vill nu ha professionell hjälp för sitt mående, men det kan dröja innan man får en tid hos Studenthälsan.

Det här säger Max Öhman, som studerar ekonomi, vid Åbo Akademi.

– Jag tror nog man får hjälp vid Studenthälsan, men det köas väl ganska mycket där, ibland är väl också tjänsten så överbelastad att det är svårt att få en tid.

Emilia Lundsten, som studerar psykologi vid ÅA, har ett förslag på hur man kunde förkorta köerna vid Studenthälsan.

– Som psykologistuderande har jag tänkt på att vi kanske skulle kunna bidra med något trots att vi inte är färdiga med studierna. Det skulle ju behövas fler som kan hjälpa, säger hon.

Väntetiden kan vara upp till flera månader lång

Studenter vid Åbo Akademi kan besöka studiepsykologen för att få hjälp med bristande motivation och lindrigare former av depression och ångest. Vid svårare fall skickas studenterna vidare till Studenthälsan för vård.

Systemet vid Studenthälsan är uppbyggd så att man först försöker identifiera dem som har störst behov av hjälp, så att de kan få en diagnos och därigenom tillgång till vissa behandlingar. Därför kan de studenter som inte har ett lika brådskande vårdbehov få vänta länge på en tid. Väntetiden kan vara upp till flera veckor, eller till och med månader.

– Om man är helt deprimerad och inte har lust att leva måste vi förstås styra patienten till den kommunala vården. De har jour och metoder för att hantera de här akuta fallen, säger Noora Scheinin, som är överläkare för mentalvården vid Studenternas hälsovårdsstiftelse Väst.

Porträtt av en ljushårig kvinna som tittar mot kameran och ler.
Bildtext Överläkare Noora Scheinin säger att kön till Studenthälsans mentalvård är lång. Antalet studenter som har sökt hjälp för sitt måender har ökat explosionsartat under coronapandemin.
Bild: Pontus Nyqvist / Yle

Många som söker vård för sin psykiska ohälsa vill gärna träffa en psykolog och få samtalsterapi, men överläkare Noora Scheinin ifrågasätter om det här alltid är nödvändigt. Studenthälsans psykiatriska sjukskötare kan enligt Scheinin också vara till stor hjälp för studenter som mår dåligt.

– De pratar med patienten, och de har olika slags metoder att undersöka och utreda vad det skulle kunna handla om för diagnos, så de kan göra lite grundarbete. Samtidigt, när de utreder situationen tillsammans med patienten, ger de förstås också stöd. Det är kanske lite annorlunda metoder än vad psykologerna brukar använda men mycket av grunddragen är åtminstone de samma, säger Scheinin.

Det första mötet kan ske virtuellt – eller på plats om så önskas

Då en student först tar kontakt med Studenthälsan ringer en sjukskötare upp hen inom en till två dagar för att utvärdera vårdbehovet.

Den första träffen vid Studenthälsan sker med en psykiatrisk sjukskötare, och ordnas vanligtvis virtuellt på grund av coronapandemin. Men överläkare Noora Scheinin betonar att patienten har rätt att be om att träffen ordnas på plats vid Studenthälsans mottagning, om det känns som att ett virtuellt möte är otillräckligt.

– Man kan till exempel be om det redan i samband med det första samtalet med Studentvården, säger Noora Scheinin.

Hjälpen kan komma i många olika former

Vid Studenthälsan kan psykologerna erbjuda patienter terapi under en kortare tid, upp till tio tillfällen, och för en del räcker det här, medan andra behöver få en remiss för en längre psykoterapeutisk behandling.

Vid Studenthälsan försöker man hela tiden förbättra situationen och förkorta de långa köerna, men enligt överläkare Noora Scheinin är det också viktigt att komma ihåg att det inte endast finns ett sätt att få hjälp.

– Det viktigaste är att prata med någon som kan stödja en. Förstås är det också jätteviktigt att få professionell hjälp, och sjukskötare och psykologer har mycket yrkeskunskap, men det betyder inte att det inte skulle hjälpa att också prata med sina kompisar och sin familj och söka stöd i samhället. Det viktigaste är att inte bli lämnad ensam.