Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Så här har Estland direkt militär nytta av ett finskt Natomedlemskap

Från 2022
Ett finländskt Hawk-stridsplan.
Bildtext En pilot förbereder sig och sitt Hawk-jaktplan för en flygning. Finlands luftförsvar anses kunna bidra till Natos försvarsplaner i Östersjöregionen. Estland har inga egna jaktplan och luftförsvaret riktar in sig på luftövervakning.
Bild: Roberto Rizzi / Alamy/All Over Press

Om Finland blir medlem i Nato ökar det genast Estlands säkerhet i luften och till sjöss. Det säger de två mest inflytelserika militära experterna i Estland till Svenska Yle.

– Om Finland blir medlem i Nato har det en enorm betydelse för Estland. Då kan vi upprätthålla en direkt och kort sjöförbindelse också under krigstid.

Det säger Leo Kunnas, överstelöjtnant i den estniska reserven och parlamentariker för det högerpopulistiska partiet Ekre.

– Ännu större betydelse skulle det ha för luftrummet och luftförsvaret. Då kan det finska flygvapnet genast ge stöd åt Estland från finsk mark.

Estlands överbefälhavare: Vi behöver inte soldater, men hjälp i luften

– De delar av försvaret där vi skulle samarbeta är aktiviteter till sjöss och i luften, inklusive sjö- och luftövervakning och aktiviteter i det övre luftrummet, säger den estniska försvarsmaktens överbefälhavare Martin Herem.

Redan i dag samarbetar Finland och Estland i bevakningen av Finska viken, men med vissa hinder.

Så länge Finland inte är med i Nato måste vissa beslut gå genom en längre kommandokedja. Ett medlemskap minskar på den sortens byråkrati.

Enligt Herem känner de estniska och finska försvarsmakterna redan varandra mycket väl.

– Vi skulle alltså genast kunna förenkla och förbättra samarbetet kring situationsmedvetenheten och lägesbilderna i regionen.

Estlands överbefälhavare Martin Herem.
Bildtext Estlands överbefälhavare, generallöjtnant Martin Herem.
Bild: Gustaf Antell / Yle

Vad är det nya som Finland i praktiken skulle erbjuda Nato?

– Finland skulle då mycket lättare kunna dela med sig havs- och luftspaningsinformation med Nato, inklusive oss, svarar Herem.

Mer information från ett större område gör det möjligt för Nato att reagera mycket snabbare på eventuella hot.

– I dag ser vi hot på hundra kilometers avstånd. Med Finlands hjälp ser vi över tusen kilometer längre bort. Det ger oss betydligt längre förvarning.

Också på havet har Estland och Nato genast praktisk nytta av om Finland blir medlem i Nato.

– Vi har nyligen utvecklat vårt sjöförsvar med antiskeppsmissiler, havsminor och till och med en uppgradering av själva flottan. Det skulle hjälpa oss betydligt om vi tillhörde samma organisation.

Stödet för ett finländskt Natomedlemskap stort

Stödet för att Finland blir medlem i Nato är väldigt stort bland den estniskspråkiga majoriteten. Den åsikten dominerar helt den offentliga debatten.

Anledningen är främst att det är lättare att försvara Estland från Finland än från ett nuvarande Natoland.

Om det är bra för Finlands eget försvar diskuteras inte i estniska medier.

Både Herem och Kunnas konstaterar ändå att Finlands försvar är starkt redan idag. Estland har helt enkelt mindre att ge Finland än att få av Finland.

Vi skulle alltså genast kunna förenkla och förbättra samarbetet kring situationsmedvetenheten och lägesbilderna i regionen

generallöjtnant Martin Herem, överbefälhavare

– Den stora frågan för oss är om vi får finsk hjälp om Finland inte är med i Nato, säger Leo Kunnas. Tillåter Finland då Nato att använda finskt luft- och sjörum?

Om Finland är medlem i Nato faller den här frågan i praktiken bort, enligt Kunnas. Det är det minsta Finland förväntas göra om Baltikum blir attackerat.

– Då kan våra allierade skicka sina stridsflygplan till Finland och använda dem från finsk mark. Det skulle vara en motvikt till alla de ryska stridsplan som är placerade i Kaliningrad.

Leo Kunnas, estnisk överstelöjtnant i reserven och författare.
Bildtext Leo Kunnas, överstelöjtnant i reserven, parlamentsledamot och författare.
Bild: Gustaf Antell / Yle

Då kan det finska flygvapnet genast ge stöd åt Estland från finsk mark

överstelöjtnant Leo Kunnas om vad ett finskt Natomedlemskap betyder

– Finlands och Sveriges flygvapen är beaktansvärt starka, säger ÖB Martin Herem.

Inget av de tre baltiska länderna har ett eget flygvapen. I stället bevakas baltiskt luftrum av andra Natoländer enligt ett roterande system.

Herem erkänner utan omsvep att Estland inte har mycket att erbjuda Finland.

– Vi kan bara erbjuda en nödvändig lägesbild över vårt luftrum.

Herem utgår ifrån att Finland som Natomedlem skulle göra en betydande satsning på flygvapnet.

– Det är starkt idag och när ni får era F35-stridsflygplan blir det utan tvekan också mycket bra.

Bild ur den estniska filmen 1944.
Bildtext Bild på väggen utanför ÖB Martin Herems arbetsrum. Bilden är från den estniska krigsfilmen 1944, som hade premiär år 2015. Leo Kunnas skrev filmens manus.
Bild: Gustaf Antell / Yle

All vår rapportering kring det som på ett eller annat sätt tangerar Nato hittar du här.