Plötsligt är Finland inte ett dyrt land då man jämför med övriga Europa – priserna stiger snabbare på annat håll

Finländarnas köpkraft var bland de sämsta i EU eller i bästa fall på medelnivå då den gemensamma valutan tog i bruk för drygt 20 år sedan. Därefter har priserna stigit långsammare hos oss än i andra länder. Samtidigt har den relativa köpkraften ökat.

Jämfört med Finland gav en månads arbete upphov till en sämre köpkraft bara i Spanien, rapporterade Statistikcentralens tidskrift Tietoaika i början av 1999. Uppgifter från Grekland och Portugal saknades. Länderna skulle troligen ha kommit sist i jämförelsen.

Sedan millennieskiftet har finländarnas köpkraft i förhållande till övriga européer ändå förbättrats. Lönenivån har stigit och samtidigt har inflationen varit långsammare än i andra länder.

Rekordsnabb inflation

Utvecklingen kan fortsätta i samma spår. Även om inflationen i Finland är rekordsnabb, är den ännu snabbare på andra håll i Europa. Skillnaderna mellan olika länder är nu betydande.

Det innebär att köpkraften sjunker mer för medborgare i andra länder än för finländarna. Köpkraften är i princip samma sak som levnadsstandarden. Den är ett mått på hur mycket tjänster och produkter man kan skaffa med genomsnittliga inkomster.

Kan läget förändras så att Finland snart inte längre är ett dyrt land i europeiskt perspektiv? Det beror på hur länge det här inflationsläget pågår, säger man vid Finlands Bank.

– Jag tror inte att perioden då inflationstakten är så olika i olika länder kommer att pågå särskilt länge, säger ekonomen Aino Silvo vid Finlands Bank.

Finland kan ändå i år passera till exempel Tyskland i fråga om levnadsstandard och köpkraft. Priserna stiger betydligt snabbare i Tyskland och landet har varit ett pinnhål ovanför Finland i fråga om statistiken om medborgarnas levnadsstandard.

Finland närmar sig också Nederländerna, där priserna stiger snabbare än här.

Allas köpkraft minskar

Även om Finlands relativa ställning förbättras är det skäl att minnas att även hos oss minskar medborgarnas köpkraft snabbt då inflationen galopperar, säger Silvo.

Hon anser att man bör granska den relativa levnadsstandarden.

– Det är inte ändamålsenligt att titta på prisnivåer som sådana, utan skillnaderna i köpkraft, det vill säga vad hushåll i olika länder kan köpa med sina inkomster, säger Silvo.

– Om Schweiz, Norge och Luxemburg känns som dyra platser för turister, så är även lönerna där betydligt högre än hos oss, säger Harri Kananoja vid Statistikcentralen.

Kommer Estland snart att vara ett dyrare land än Finland?

Till exempel i Estland har inflationen de senaste åren varit så snabb att landet med stormsteg närmat sig Finland i fråga om prisnivån.

– Om priserna i Estland stiger betydligt snabbare än i Finland, sjunker estländarnas köpkraft samtidigt som levnadsstandarden drabbas, säger Silvo.

En förklaring till att inflationen varit långsammare i Finland än i resten av euroområdet kan enligt prognoschefen Sakari Lähdemäki vara måttliga löneuppgörelser.

Vid tiden för finanskrisen 2008 ökade lönerna snabbt trots att ekonomin tappade fart. Därefter har löneutvecklingen enligt Lähdemäki blivit måttligare och lugnare.

– Tiden får visa hur man inom löneförhandlingarna reagerar på den ökade inflationen, men det är motiverat att fortsätta på den måttliga linjen, eftersom 2022 enligt vår uppfattning är ett undantag vad beträffar inflationen, säger Lähdemäki.

Levnadsstandarden har stigit i Finland

Under de drygt 20 åren som euromedlem har Finlands levnadsstandard stigit. Lähdemäki betonar att man inte kan veta vad som skulle ha hänt utan den gemensamma valutan.

– Det finns vissa grunder och fingervisningar till att en stabil valuta och det gemensamma handelsområdet som helhet har varit till nytta för Finland i form av allmän produktivitetsökning och därigenom en måttlig ökning av inkomstnivån, säger Lähdemäki.

Under återstoden av året kan det hända att Finland får en sämre inflationsutveckling i och med att Finland i större grad än andra EU-länder måste ersätta rysk import med alternativa källor. De kommer sannolikt att vara dyrare än vad importen från Ryssland var före kriget.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel "Suomi ei olekaan enää kallis maa, kun vertaa muuhun Eurooppaan – hinnat nousevat muualla selvästi nopeammin" skriven av Anna Karismo. Artikeln har översatts av Lars Gustafsson