Ukrainska skolbarn i Hangö har valt att fortsätta skolgången på distans till Ukraina – bildningsdirektören bekymrad: "Skulle vara viktigt att de får träffa jämnåriga barn i Hangö"
Det finns flera ukrainska familjer med både barn och tonåringar i Hangö, men ingen har bett om att få gå i skola i Hangö. Vad det riktigt beror på känner stadens bildningsdirektör inte till.
Strax före påsk ordnade bildningskansliet i Hangö ett möte för ukrainska familjer. Enligt bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson gick mötet bra och vårdnadshavarna med barn i skolåldern ställde mangrant upp.
Det kom klart och tydligt fram att ukrainarna önskar att barnen studerar på distans enligt den ukrainska läroplanen under den här våren.
Bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson säger att Hangö har erbjudit skoleleverna skolgång i stadens skolor. Fram till onsdagens möte (13.3) visste Gustafsson inte ens hur många ukrainska barn eller ungdomar det finns i Hangö.
– Nej, det vet jag inte. Jag känner till fyra familjer som finns här, men ryktena säger att vi skulle ha åtminstone två till, sade Karl-Erik Gustafsson när vi träffades före mötet.
De fyra familjer som Gustafsson kände till hade hört av sig till honom.
Varken Migrationsverket eller mottagningscentralerna har meddelat om namn, så därför har Hangö inte några officiella uppgifter om hur många ukrainare och hur många barn och ungdomar som finns i staden.
Nu vet Gustafsson lite mera, men han är fortfarande bekymrad över att de ukrainska barnen och ungdomarna inte har kontakt med andra jämnåriga i Hangö, vilket skulle ske naturligt om barnen kom till skolan.
– Deras barn går i så kallad distansskola, men hur de går den har blivit oklart för mig. Får de uppgifter varje morgon eller får de undervisningen så att säga online?
Nytt försök att erbjuda skola och resurslärare
De första ukrainska familjerna har funnits i Hangö i över en månad. Karl-Erik Gustafsson säger att han blev överraskad över att ingen tog emot stadens erbjudande om skolgång.
– De sade då att barnen inte kan komma på skoltid eftersom de har sin egen skola att gå i. Det verkar ju fungera för dem, men jag är främst oroad över att barnen inte kommer i kontakt med jämnåriga, upprepar Hangös bildningsdirektör, Karl-Erik Gustafsson.
Gustafsson vet inte varför de ukrainska barnen föredrar distansskola.
– Det kan ju hända att de inte vill bli efter sitt eget skolarbete och att de hoppas att krisen tar slut rätt snabbt. Det kan också hända att de ukrainska familjerna väntar på myndigheternas beslut på ansökan om tillfälligt skydd eller asyl, säger bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson.
Hangö gör ändå ett nytt försök att erbjuda de ukrainska barnen att komma till en skola i stället för att studera på distans i de tillfälliga hem de bor i.
De kan alltså fortsätta studera på distans enligt den ukrainska läroplanen men tillsammans i en klass med stöd av en resurslärare.
Den tilltänkta resursläraren kommer från Ukraina.
Femåriga Jeva har snabbt lärt sig en del svenska
Anki och Henry Holmgård i Hangö har öppnat sitt hem för sju ukrainska flyktingar. Ukrainarna bor i ett hus som familjen Holmgård äger, ett stenkast från Hangöby skola.
Bland de här sju ukrainarna finns barn som går i distansskola, men också en femårig flicka, Jeva, som går i förskola i Hangöby skola. Hennes mamma Alona pekar på skolan när vi går förbi den.
Alona berättar att Jeva tycker om att leka med Alicia, som är Anki och Henry Holmgårds barnbarn. Alicia är andraklassare i Hangöby skola och hon går hand i hand med Jeva, tillsammans med Anna, Sasha och Vanja och deras mammor. De är alla på väg till Anki och Henry för att göra påskpyssel.
– Vi ska dekorera lite muffins först och dricka kaffe och saft. Efter det ska vi pyssla och göra lite påskpynt, berättar Anki Holmgård.
De ukrainska mammorna talar ganska lite engelska och Anki och Henry Holmgård talar inte ukrainska eller ryska. Med hjälp av en mobilapplikation som översätter Ankis prat till ukrainska och tvärtom, så går det lätt att göra sig förstådd i det Holmgårdska köket.
Barnen behöver inte mycket språktolkning när de får syn på Ankis muffins som ska få glasyr och strössel. Snabbt förvandlas Ankis citronmuffins till cupcakes i rosa och grönt. De ukrainska barnen hinner inte ens vänta på saften förrän de sätter sig vid Ankis och Henrys köksbord för att pyssla med plastpärlor som förvandlas till kycklingar med mera på pärlplattor.
Henry Holmgård är väldigt imponerad över femåriga Jeva som på kort tid lärt sig en hel del svenska i förskolan i Hangöby skola. På barns vis delar Jeva gärna med sig av sina kunskaper och räknar snabbt till 14 på svenska. Det är bara när hon kommer fram till tio som hon tvekar en bråkdel av en sekund och säger ”ten”. Lika snabbt rättar hon sig och efteråt övergår hon till engelska och säger stolt ”My name is Jeva”.
Också de övriga tre barnen, Anna, Sasha och Vanja presenterar sig på engelska.
Vi vuxna västnylänningar försöker säga glad påsk på ukrainska, men vi får ge upp efter några försök.
Medan Henry Holmgård häller i kaffe och te till oss vuxna passar jag på att fråga vad han har för tankar kring de ukrainska barnens skolgång.
– Det är nog fast i barnen, inte i skolan där det finns jättemycket vilja att hjälpa till. Barnen är ganska blyga och så är förstås språket ett problem, säger Henry Holmgård som också tror att mammorna ogärna skiljs från sina barn efter de händelser de varit med om i Ukraina och under flykten.
– När de kom var de väldigt traumatiserade. De berättade att de först hade suttit i skyddsrum i fem eller sex dagar och så tog resan hit en vecka.
Henry Holmgård säger att de finländska myndigheternas sätt att bemöta de ukrainska mammorna inte var speciellt bra.
– En mamma var väldigt ledsen när det skulle tas fingeravtryck av henne. Hon frågade efteråt om de ansågs kriminella när de satt tillsammans med anhållna personer hos polisen. Det skulle nog kunna skötas snyggare tycker jag.
Ukrainska skolbarn i Hangö går i skola på distans till Ukraina - undantaget är femåriga Jeva
I första hand finsk skola för ukrainarna i höst
I bildningskansliet i Hangö sitter bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson i en stol och ser bekymrad ut. Just nu skulle det vara viktigt att de unga ukrainarna skulle komma ut från sina tillfälliga hem, knyta kontakter och umgås med Hangöbor i stället för att isolera sig.
Han anser också att det skulle vara bra för de ukrainska barnen och ungdomarna att lära sig hur skolorna i Finland fungerar.
– Vi vet inte hur länge den här krisen pågår. Om vi befinner oss i samma situation i höst så anser jag definitivt att ukrainarna ska ta del av vår skolgång, antingen i en förberedande undervisningsgrupp så som man har i Ingå eller integrerat. Kanske snarare i en förberedande undervisningsgrupp, resonerar Gustafsson.
Med förberedande undervisning menas att elever som saknar tillräckliga språkkunskaper får bekanta sig med skolgång i Finland och lära sig att studera på antingen svenska eller finska.
I Västnyland har de flesta av de ukrainska barnen börjat i finsk skola, men i Raseborg har några barn också börjat i en svensk grupp.
I Hangö lutar det mot att de ukrainska barnen ska börja sin skolgång på finska.
– Jag tror att vi har en bättre beredskap att göra det i den finskspråkiga skolan eftersom vi då har en person som har lovat ställa upp som stödperson, resurslärare och tolk. Han är själv från Ukraina, säger bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson.
Hangös bildningsdirektör bekymrad över att ukrainska flyktingbarn kan känna sig ensamma när de inte går i skola i Hangö
På onsdagens möte med de ukrainska vårdnadshavarna fanns också skolkuratorn och skolpsykologen på plats och de berättade hur man kan ta kontakt med dem.
Bildningskansliet hade även bjudit in en hälsovårdare som informerade om möjligheterna att få coronavaccin.
Ukrainarna fick också ett infoblad om idrotts- och motionsmöjligheter för både unga och äldre.