Den ryska offensiven i öst förändrar stridens natur: "Lättare för ryssarna att använda mera eldkraft"

Mycket tyder på att Ryssland har inlett en ny förväntad offensiv i östra Ukraina med fokus på Donbassområdet.

– En betydande del av den ryska armén är nu koncentrerad till den här offensiven. Vi kommer att slåss varje dag för att försvara oss själva, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sitt senaste tal.

Enligt amerikanska tjänstemän har Ryssland 76 stridsgrupper med kring 700-900 soldater och utrustning i varje, på plats i östra Ukraina just nu. Ytterligare dryga 20 grupper är uppbundna i söder vid den belägrade staden Mariupol, och dessa kan ansluta sig till anfallet söderifrån om de slutligen lyckas ta kontroll över staden.

Platt mark ger utrymme för tungt artilleri och pansarfordon

Frontlinjen i Donbass är cirka 480 kilometer lång. Området som nu förväntas stå som slagfält är geografiskt annorlunda än området kring Kiev eller norra Ukraina längs gränsen mot Ryssland och Belarus. Sumpmarker och skogsområden i norr är nu utbytta mot åkermarker och långa sträckor med motorväg.

– Striderna kring Kiev var mera urbana medan det här är landsbygd. Det blir lättare för ryssarna att använda mekaniserade styrkor och mera eldkraft här, säger han. Det finns mindre skydd för de ukrainska försvararna i det här området, säger Ilmari Käihkö vid försvarshögskolan i Stockholm.

Enligt en expert, Dr Aglaya Snetkov, intervjuad av BBC kommer striderna likna dem vid andra världskriget, med skyttegravar och tungt maskineri.

Ryska stridsvagnar ett potentiellt hot - om de används rätt

Det som många experter på olika håll konstaterar är att strider i de öppna, platta regionerna i öst i princip borde kunna erbjuda nya möjligheter för den ryska armén och deras stridsvagnar.

Stridigheterna kring exempelvis Kiev tvingade in pansarvagnarna i flaskhalsar, antingen inne i städerna eller på de vägar som leder till dem. I städerna kunde ryssarna inte manövrera dem effektiv och var lätta mål för små grupper som kunde överfalla dem. Utanför städerna kunde man inte riktigt avvika från vägarna på grund av den leriga terrängen runtomkring, och det ledde till trafikstockningar med långa led av fordon som ukrainskt artilleri kunde slå ut.

Men i den rurala miljön kan stridsvagnarna rycka fram på bred front och utnyttja utrymmet bättre, vilket gör det svårare för enkla överraskningsöverfall.

Man verkar också ha lärt sig av sina misstag till en viss grad.

Analytiker som studerat satellitdata upplagt på Twitter från Maxar, ett företag specialiserat på satellit- och radarteknik, som visar en rysk konvoj i rörelse i östra Ukraina för ett par veckor sedan, konstaterar att fordonen nu kör med större mellanrum mellan sig och verkar vara kortare än de tätt packade, långa kolonner som användes vid anfallet mot Kiev.

Väder, strategi och kompetens av stor vikt

Väder och årstiden kommer att spela in i hur striderna går, eftersom vårvädret leder till mera regn och blöt terräng, vilket kan hindra de ryska fordonens framfart. Dessutom har de ryska stridsvagnsenheterna lidit stora förluster under kriget hittill och har enligt det amerikanska försvarsdepartementet tärt på enheternas effektivitet.

Enligt en analys av den oberoende organisationen Institute for the Study of War, ISW, kommer den ryska offensiven inte ge märkbart annorlunda resultat än de man tidigare sett i kriget. Det här beror enligt dem på att man inte tagit sig tid att omvärdera läget och införliva decimerade enheter med nya på rätt sätt.

Ilmari Käihkö konstaterar också att man inte ska överdriva stridsvagnarnas betydelse. Striderna i öst, påminner Käihkö, kommer inte utspela sig enbart på landsbygden.

– Förr eller senare kommer striderna ske i urbana miljöer igen, där försvararna har en fördel. Vill man ta exempelvis Dnipro, eller vilken annan storstad som helst så blir man tvungen att slåss i stadsmiljöer, och ryska styrkor har visat att de inte är superbra på det.

Utöver själva den taktiska kompetensen kan den ryska strategin att inte använda sig av tillräckligt mycket infanteri också utgöra en svag punkt. Stridsvagnar i rätt formation och med rätt understöd kan vara en utmaning för dem som ska angripa dem, men här verkar ryssarna inte ha ändrat taktik från tidigare.

– Ryssland har ett konstigt sätt att strida, de har saknat ordentligt infanteri, och det har visat sig vara förhållandevis enkelt för ukrainarna att slå ut stridsvagnar som inte skyddas av fotsoldater.

Det innebär att ukrainska försvarare kommer att kunna ge sig in i strid på nära håll med drönare, improviserade vapen och pansarvärnsrobotar.

Infanteribristen är en rysk akilleshäl

Käihkö menar att bristen på ryska soldater kan bli ett problem för dem annars också.

– Om du ska ockupera och hålla områden och städer behöver du infanteriet, säger han.

De trupper ryssarna har nu är ihopplockade från andra håll och utgör inte en sammansvetsad enhet. Många har gått förlorande ur strider och moralen är inte nödvändigtvis den bästa, och det finns ingen garanti för att de hunnit återhämta sig fysiskt.

– För att få ihop ett ordentligt infanteri måste Ryssland mobilisera, säger Käihkö, och det kan de inte göra utan att förklara krig.

Men att förklara krig ställer till med vissa politiska problem och får konsekvenser för framställningen av situation för publiken i Ryssland. Man har i det stora hela envist basunerat ut budskapet att man utför en "speciell militär operation", ett begänsat ingrepp för att "denazifiera" Ukraina och ta bort oönskade element. Att man skulle föra regelrätt krig är det inte på tal om, och att plötsligt behöva mobilsera sin reserv skulle kräva att man samtidigt medger att man sysslar med något annat än en enkel och snabb militärinsats.

Har man inga soldater bombar man allt istället

Medan infanteribristen kan vara en fördel för försvararna, innebär det samtidigt också en nackdel på annat sätt.

– Har man inga soldater, så använder man istället mera eldkraft, säger Käihkö. Och det innebär ofta indirekt eld, alltså artilleri. Jag förväntar mig att man kommer att bomba med artilleri och använda sig av riktade luftattacker innan man sätter in stridsvagnarna och resten.

Den här uppfattningen verkar delas av andra analytiker som förväntar sig en mycket artilleritung och mekaniserad offensiv, som ryssarna verkar föredra.

Den general som fått ansvaret för att styra upp den ryska offensiven österut, Alexander Dvornikov, har gjort sig känd för sina skoningslösa metoder i strid. I Grozny i Tjetjenien kring millennieskiftet och i Aleppo och Homs i Syrien 2015 använde han sig av urskillningslösa bombningar som jämnade städerna med marken innan man skickade in marktrupperna, så något liknande kan eventuellt vara att vänta även här.

Logistiken är som alltid den sköraste länken

Det både Käihkö, mängder av politiker och analytiker i väst och inte minst ukrainarna med president Volodomyr Zelenskyj i spetsen konstaterat är att det kommer att krävas mera stöd och vapen om Ukraina ska kunna motstå den ryska offensiven.

– Vi är beredda att använda vad som helst för utrustning, men den måste levereras väldigt snabbt, sa Zelenskyj i en intervju med CNN nyligen. Vi har förmågan att lära oss att använda ny utrustning också. Men allt måste anlända fort.

I väst har man också uttryckt en viss oro för hur allting ska hinna nå ukrainarna i tid.

– Försörjningslinjerna är kortare för de ryska styrkorna i öst än de var i Kiev, medan de är längre för ukrainarna och det tar också längre för vapen och stöd från väst att nå dem, säger Käihkö.

Ryssland har anklagat väst för att förlänga konflikten genom att stödja Ukraina med krigsmateriel, och har också sagt att man inte kommer att dra sig för att angripa transporter med vapen på ukrainsk mark, även om de kommer från USA och NATO.

USA meddelade förra veckan att man skickar stöd till ett värde av 800 miljoner dollar i form av militärutrustning med bland annat tungt artilleri. Tjeckien har redan tidigare levererat en del stridsvagnar medan det i Tyskland pågår en debatt om man ska skicka tunga vapen till Ukraina eller inte.

– Första prioriteten är att stoppa den ryska offensiven, och där kommer de västerlänska vapenmaterial ha en avgörande roll. Men material är bara en sak, säger Käihkö. Man måste också ha förmågan att koordinera de här, och använda olika vapenslag tillsammans. Och sen glömmer vi lätt annat, immateriallt stöd som utbildning av trupper och underrättelse som kan vara helt avgörande här. Och jag tvivlar på att Rysslands information är bättre än den Ukraina har genom västländerna.

Källor: Reuters, AlJazeera, BBC, Foreign Policy, New York Times, Twitter, CSIS, ISW, CNN