Tortyr ökar världen över – krigsbrottsforskarna hinner inte dokumentera brotten
Tortyr och våld ökar världen över. I synnerhet i samband med demonstrationer och protester ser man ökat polis- och armévåld. Krigsbrottsforskarna räcker inte längre till att dokumentera brotten.
Den systematiska tortyren har ökat markant under senare tid, konstaterar Lotta Carlsson, sakkunnig vid Centret för psykotraumatologi.
– I och med denna ökning insåg vi att det inte finns nära på tillräckligt med krigsbrottsforskare som kan vara på plats och dokumentera skadorna och som dessutom har de rätta språkkunskaperna.
Därför har organisationer som arbetar med att hjälpa tortyroffer nu tagit fram ett verktyg som finns online.
Där kan offret dokumentera sina egna skador av tortyr eller annat våld, som en slags blankett man kan fylla i.
Man behöver inte vara utbildad inom sjukvården för att kunna dokumentera sina egna skador.
Mänskliga rättigheter kränks inför våra ögon
Det finns dokumenterat att över hundra länder världen över använder sig av systematisk tortyr. De officiella definitionerna på tortyr finns fastslagna i Istanbulprotokollet, som grundar sig på Förenta Nationernas konvention mot tortyr.
Carlsson konstaterar att i takt med att våra samhällen blivit allt mer polariserade, blir våldet brutalare. Det här har vi bland annat kunnat se i samband med demonstrationer och prostester.
– Lagen går utanför lagen då demonstranterna blir våldsamma och myndigheterna svarar med ännu mera våld.
Allt detta finns att bevittna via de sociala medierna och oroligheter har en tendens att sprida sig och folk tar efter.
Ukrainska tortyroffer
Lisa Henry, generalsekreterare vid IRCT, betonar även hon att det skett en markant ökning av polisvåld världen över, och att allt fler faller offer för tortyr i länder som Syrien, Belarus, Etiopien, Myanmar, Palestina, och så vidare.
Och så Ukraina, så klart.
– Fem miljoner ukrainare är på flykt, och vi vet att många av dem blivit torterade, det rapporterar Human Rights Watch och Amnesty International, säger Henry.
Även ryska medborgare som motsatt sig den ryska attacken mot Ukraina har utsatts för våld och tortyr sanktionerade av myndigheterna, enligt olika människorättsorganisationer.
Stor förekomst av tortyr bland flyktingar
I Finland har ungefär hälften av de flyktingar som sökt psykiatrisk vård rapporterat om våld eller tortyr som skett endera i hemlandet eller under flykten, uppger Carlsson.
I en undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd ser man att det förekommer "långt mer våld mot flyktingar än vi föreställer oss", säger Carlsson.
– I Finland har vi därför sett till att utbilda personal inom hälsovården och mottagningsverksamheten för att kunna screena och dokumentera våld mot exempelvis asylsökande och papperslösa.
Nu då antalet flyktingar ökar igen, gäller det i allt högre grad att vi är beredda på att kunna dokumentera och rehabilitera offren, säger Carlsson. Olika krigsskador kan vara väldigt specifika så det krävs nischad kunskap.
Och förutom de konkreta fysiska skadorna finns givetvis även den psykiska biten.
De systematiska våldtäkterna
Det sexuella våldet är som vi vet också ett sedan länge känt krigsredskap. Forskning visar att de sexuella övergreppen ökar i krig och väpnade konflikter och används som strategi för att demoralisera fienden.
Men de systematiska våldtäkterna sker inte enbart under brinnande krig, utan också då man sitter fängslad, berättar Carlsson.
– Det är inte är ovanligt att man våldtas strax innan man släpps fri, med avsikt att ens familj ska överge en.
Ifall det är fråga om en etnisk konflikt så uppfyller våldtäkten även en annan funktion, nämligen att destabilisera etniska grupper.
Den man som våldtar kvinnan försöker avsiktligt göra henne gravid för att man på så sätt kan förstärka sin egen etniska tillhörighet på bekostnad av den andras.
Skador som ger ringar på vattnet
Det är vanligt att tortyr inte lämnar några synliga skador för att det inte ska gå att dokumentera, berättar Carlsson.
Men om man exempelvis blir tillfångatagen och någon drar ens egna jacka eller annat över ens huvud, så åstadkommer man syrebrist.
Det ger fysiologiska skador om detta sker under en lång tid, och skadorna kan senare dokumenteras.
– Jag har träffat otaliga tortyroffer och kan säga att det inte finns psykisk tortyr som inte lämnar fysiologiska skador, säger Carlsson.
Hela familjen lider om en familjemedlem utsatts för tortyr.
Den posttraumatiska stressen, att man inte kan sova, jobba eller ens fungera, påverkar alla runt omkring.
Svårare att integreras
Det försvårar också avsevärt integrationen i ens nya land, och på så vis på sikt även samhället i stort.
– Det blir svårt med inlärning av språk och hela integrationsprocessen försvåras. Man får det också svårt ekonomiskt ifall man inte klarar av att jobba.
Carlsson berättar att man på det rehabiliteringscenter där hon jobbar inte har som mål att tortyroffret ska leva ett perfekt liv utan bekymmer, utan att målet är kunna leva ett vanligt liv och vara arbetsför.
Men även om tortyr förstör en människa, är människan enormt resilient, påminner Carlsson.
– Fast man varit med om den värsta tänkbara tortyren så klarar man av svåra fysiska skador och vårt psyke skyddar oss för att vi ska överleva, så människan är väldigt fantastisk på det sättet.
