Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Avfall ska sorteras ännu noggrannare – så här påverkas du

Uppdaterad 29.04.2022 10:47.
Morotsskal, äppelskal, rester av en lime
Bildtext Nya föreskrifter om avfallshantering ger ännu noggrannare direktiv för hur vi ska sortera vårt avfall.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Det finns en hel del nya regler för hantering av avfall i glesbygden och i tätorter från och med den 1 maj. Här listar vi några av de nya reglerna som kommunerna i Västnyland och Östnyland kunnat säga sin åsikt om.

Det finns nyheter för dem som bor i husbolag i tätorter när det gäller att sortera avfall. Skyldigheten att sortera avfall kommer att utvidgas för alla typer av avfall så att allt mera samlas in på husbolagens gårdar.

– De som bor i husbolag med fem eller flera bostäder ska från oktober i år sortera även förpackningsavfall så som plast, glas, metall, kartong och mindre metall, säger Pamela Ek, ansvarig avfallsinspektör vid Nylands avfallshanteringsmyndighet.

De sorterar som vanligt bioavfall och papper.

Nya regler för hantering av avfall från och med maj 2022

I april nästa år utvidgas skyldigheten att ha ett separat kärl för bioavfall till alla husbolag med tre eller flera bostäder.

Senare gäller regeln för alla bostadsfastigheter i de största tätorterna. Det här gäller även dem som bor i småhus.

Och med största tätorterna menas Borgå centralort, Lojo centralort, Nummela i Vichtis och Nickby och Söderkulla i Sibbo. Den här skyldigheten införs först i Lojo i september 2023, i Nummela i november 2023 och Borgå i april 2024, i Nickby och Söderkulla i april 2025.

Pamela Ek.
Bildtext Pamela Ek på Nylands avfallshanteringsmyndighet har jobbat med utkastet till de föreskrifter som anger hur avfall ska hanteras i Västnyland och Östnyland.
Bild: Kirsi Mäkinen

De som bor i småhus kan kompostera istället för att sätta bioavfallet i skilt insamlingskärl. De behöver inte ha egna kärl för förpackningsmaterial, utan kan föra dem till ekopunkten.

Kompostering i tätorter och på glesbygden ändrar inte särskilt mycket i de nya avfallshanteringsföreskrifterna. Pamela Ek berättar att det enda som förtydligats i föreskrifterna är att den som komposterar verkligen måste se till att bioavfallet komposteras.

– Det här behövs eftersom kompostering kommer att få en allt större betydelse då skyldigheten att endera separat insamla, alltså att man har ett eget kärl för bioavfall som avfallsbolaget tömmer med en eller två veckors intervall, eller kompostera bioavfall så småningom utvidgas.

Kompostering får allt större betydelse, säger Pamela Ek från Nylands avfallshanteringsmyndighet - Spela upp på Arenan

De som komposterar bioavfall ska numera anmäla att de gör det. Den regeln införs från och med september, men många har redan anmält att de komposterar, berättar Pamela Ek.

– Syftet är att samla in uppgifter om hur stor del av bioavfallet som återvinns i landet. Finlands målsättning är att höja återvinningsgraden av det kommunala avfallet och bioavfallet. De här uppgifterna skickas till EU som sedan kollar om Finland uppnår målen om återvinning.

På Nylands avfallsnämnds webbplats finns en blankett där man kan fylla i sina uppgifter om kompostering.

– Vi är jätteglada över att många redan fyllt i uppgifterna trots att skyldigheten ännu inte trätt i kraft.

Billigare att inte kasta smörgåsen i blandavfallet

Du får förstås fortfarande slänga din oätna smörgås i blandavfallet. Men man kan få lättnader om man komposterar, påpekar Pamela Ek.

– Man behöver till exempel inte ha ett separat insamlingskärl för bioavfall som kommer att bli obligatoriskt för många, även för dem som bor i småhus. Man kan ansöka om längre tömningsintervaller för blandavfallskärlet om man sorterar sitt avfall och då blir det billigare.

Blandavfallskärlets tömningsintervall kan vara upp till åtta veckor då allt återvinnbart avfall sorteras och avfallshanteringen också i övrigt sköts enligt avfallshanteringsföreskrifterna. Det normala tömningsintervallet för blandavfallskärlet är två veckor.

Det nya i föreskrifterna är att i framtiden kan man få ett intervall på fyra veckor utan ansökning om man komposterar eller har ett separat insamlingskärl för bioavfall, fastän det övriga återvinnbara avfallet inte sorteras.

Man kan också få förlängt tömningsintervall om man komposterar i en värmeisolerad och sluten kompost.

Ny komposteringsmetod allt populärare

Numera är behandling av bioavfallet med bokashi allt populärare, så därför nämns det nu i föreskrifterna. Det är ändå inte samma sak som kompostering, påminner Pamela Ek.

Bokashi innebär att man fermenterar bioavfallet genom en jäsningsprocess.

– Man får gärna behandla bioavfallet med bokashi eller en motsvarande metod, men då är bioavfallet ännu inte förmultnat, utan det måste komposteras efter det.

Vi har haft fall där slutna tankar tömts med längre mellanrum och då går det lätt så att slammet blir hårt i botten och det blir svårt att tömma tanken

― Pamela Ek om regler för när behållare med slam ska tömmas

I ett utlåtande från Raseborgs stad behandlas frågan om kompostering av invasiva arter.

I utkastet till de nya föreskrifterna står det numera att det i kompostbehållaren inte får läggas växter eller växtdelar av arter som har klassificerats som främmande arter.

I utlåtandet från miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg sägs det att förslaget i utkastet är för strängt och nämnden hänvisar till Raseborgs strategi för bekämpning av invasiva arter. I Raseborg anser man att invasiva arter kan komposteras om de först rötas i förslutna plastpåsar och inte förs till varmkompost förrän följande sommar.

Pamela Ek konstaterar att Raseborgs utlåtande kommer att tas i beaktande.

– Jag tar inte bort meningen om invasiva arter, men jag måste omformulera den.

Raseborg kan alltså i fortsättningen hålla fast vid sin strategi för invasiva arter.

Lättare regler för slamtömning

Då vi ser till glesbygden och tömningar av slutna tankar med slam från toaletten och tankar med så kallat gråvatten, alltså vatten från alla andra ställen i huset, så finns det nu några preciseringar.

Behållare med slam från gråvatten ska som tidigare tömmas vid behov, men numera står det inskrivet att tankarna ska tömmas med minst två års mellanrum. Det här är alltså en lättnad jämfört med nuvarande föreskrifter, säger Ek.

– I nuläget finns det inget separat tömningsintervall för behållare med slam från bara gråvatten, utan enligt de gamla föreskrifterna ska alla behållare i slamavskiljare och liknande system tömmas med ett års mellanrum.

Det går inte att förenkla hur mycket som helst eftersom det då lätt uppstår kryphål i texten

― Pamela Ek om kommunernas önskan om ett enklare språk

Slutna tankar ska fortfarande tömmas då de är fulla, men med minst två års mellanrum.

– Vi har haft fall där slutna tankar tömts med längre mellanrum och då går det lätt så att slammet blir hårt i botten och det blir svårt att tömma tanken. Det är viktigt att de slutna tankarna är hela för att de ska uppfylla sin funktion och därför måste fastighetsinnehavaren granska dem med jämna mellanrum. Det är lättast att granska dem då de är tomma.

Lättare svenska önskas

De nya avfallshanteringsföreskrifterna gäller från och med den 1 maj. Då kan var och en läsa på svenska och finska hur de ska sköta sitt avfall.

I bland annat Raseborg och Ingå påpekar tjänstemän och politiker att språket i synnerhet på svenska är svårt att förstå, men man anser att även finskan borde förbättras. Det här vill man att ska göras för att alla ska förstå föreskrifterna.

– Det är tacksamt att få respons om språket för det är viktigt att alla förstår föreskrifterna.

Pamela Ek säger att avfallshanteringsmyndigheten även tidigare fått respons om att språket borde vara enklare. Hon håller med om det till en viss del.

– Det går inte att förenkla hur mycket som helst eftersom det då lätt uppstår kryphål i texten som gör det möjligt för dem som ska följa reglerna att kringgå dem. Det vill vi inte.

Olika ord kan skapa förvirring

Pamela Ek förklarar att det är viktigt att använda samma terminologi i föreskrifterna som i avfallslagen och i förordningen om avfall, annars blir kommuninvånarna förvirrade då de läser texterna.

– I beslut från tjänsteinnehavarna hänvisar vi också ofta till föreskrifterna, lagen och förordningen och det är mycket möjligt att den som får ett beslut också läser samma texter. Därför vill vi använda samma ord.

Pamela Ek om svenska och finska i avfallsreglerna: "Det går inte att förenkla hur mycket som helst" - Spela upp på Arenan

I det här utkastet har Pamela Ek haft en modell från Kommunförbundet till hjälp. Modellen var den här gången enbart på finska, så hon och teamet måste översätta texten till svenska.

En översättare tittar nu på den svenska versionen, men det ger ändå Pamela Ek en hel del jobb.

– En översättare känner inte alltid till termer och begrepp, så det blir ett stort jobb för mig att rätta översättningen. Men förhoppningsvis får vi en bra text med hjälp av översättaren och teamets översättning.

Diskussion om artikeln