EU håller andan när Frankrike väljer president – en seger för Le Pen skulle få chockeffekter i Bryssel
Den sittande presidenten Emmanuel Macron har dragit ifrån utmanaren Marine Le Pen i de senaste opinionsundersökningarna. Men innan valet är avgjort målas ett dystert EU-scenario upp ifall den högernationalistiska Le Pen blir Frankrikes nästa president.
– Det här valet är en folkomröstning för eller mot EU, upprepar Emmanuel Macron gång på gång under kampanjens gång.
Han beskrivs själv som en eurofantast med stora visioner för den europeiska gemenskapen, men också som arrogant och elitisk med få beröringspunkter till det vanliga folkets vardag.
Macrons motkandidat, ytterhögerns Marine Le Pen, har i det här valet däremot riktat in sig speciellt på fransmännens vardagsbekymmer. Och även om Le Pens EU-visioner kan ha ändrat på en ytlig nivå, så finns de gamla aspirationerna kvar, befarar man från EU-håll.
Ändrad retorik med sikte på samma slutmål
– Hon talar om att ändra EU inifrån, och det kan vara ännu mera destruktivt för den europeiska unionen, säger Mathilde Ciulla från tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) i Paris.
Ciulla hänvisar till det faktum att Le Pen inte längre säger sig driva på ett franskt utträde ur EU, eller att lämna euron och den inre marknaden. Men det betyder inte att partiet Nationell Samlings ledare skulle ha övergivit sina tidigare EU-visioner
– Hon har bara ändrat sina uttalanden så att de fungerar bättre bland väljarkåren, säger Ciulla och menar att även om fransmännen gillar idén att vara en del av EU eftersom det kan ge fördelar, så ogillar man EU:s institutionella ramverk.
Nu säger Le Pen att hon vill förändra unionen så att den blir mera av en allians av europeiska länder med rätt att välja vilka regler de följer. Hon vill också skära i det franska bidraget till EU:s penningkista, hon vill att fransk lag ska går före EU-lag, och hon vill utmana Schengenavtalet genom att införa gränskontroller till de närmaste grannländerna.
Det skulle i samtliga fall försätta Frankrike på kollisionskurs med de andra EU-länderna, stå i strid med gällande fördrag och leda till en allvarlig kris i Bryssel.
Nya koalitioner med en president från ytterhögern
Sedan Ryssland angrep Ukraina i slutet av februari har EU uppvisat en sällan skådad enighet i kampen för att få ett slut på kriget. Sanktionspaket efter sanktionspaket har införts i snabb takt och även om det europeiska beroendet av rysk energi är en svårlöst fråga, så skulle ett franskt presidentskap under Le Pen föra in den här delen av EU-politiken på helt motsatta spår.
– Sanktionerna är EU:s främsta vapen just nu, och Le Pen skulle minska enigheten om sanktionerna och därmed EU:s kapacitet att agera, konstaterar Mathilde Ciulla från tankesmedjan ECFR.
Le Pens Rysslandssympatier och lån från en rysk bank blev som väntat ett av Macrons slagträ i den stora valdebatt som hölls i onsdags.
Le Pen menade själv att hon i sanktionsfrågan främst är kritisk mot åtgärder som gäller rysk energi.
– De enda sanktionerna jag motsätter mig är blockeringen av rysk olje- och gasimport. Varför motsätter jag mig? För att i verkligheten skadar det inte Ryssland, men kommer att skada vårt folk enormt, sa hon.
Fem fakta om det franska presidentvalet
Opinionsundersökningarna visar att Macron leder med cirka 10 procentenheter.
I valet 2017 vann Macron över Le Pen med nästan dubbelt mera röster – 66,1% mot 33,9%.
Bägge behöver de väljare som i första omgången röstade på yttervänsterns Jean-Luc Mélenchon, som då fick 22% av rösterna.
Rekordmånga väljare – speciellt de yngre – väntas bli hemma eller rösta blankt.
Valet till nationalförsamlingen i juni blir avgörande för presidentens möjligheter att styra.
Impopulära Macron och EU-framtiden
Emmanuel Macron representerar den helt motsatta EU-synen. Under det första halvåret har Frankrike haft EU:s roterande ordförandeskap, vilket har gett den franska presidenten extra synlighet på de internationella arenorna.
Hans diplomatiska försök att få slut på kriget i Ukraina har inte lyckats, men det har inte lagt sordin på eurofantasten Macrons visioner för ett ännu djupare europeiskt samarbete.
Där hans motståndare hellre vill se allianser med Ungern och Polen än det fransk-tyska samarbetet inom EU, vill Macron fortsätta arbetet på axeln Paris-Berlin. Han har talat sig varm för en s.k. "strategisk autonomi" som skulle beröra allt från försvar till energi och ekonomi, och som har fått ny aktualitet på grund av det pågående kriget i Europa.
Men det är knappast EU-frågan som ensam avgör söndagens val i Frankrike, där stora klasskillnader, växande sociala problem och ett pyrande missnöje med presidenten är påtagliga.
Hur den europeiska unionens näst största ekonomi och enda kärnvapenmakt väljer kan däremot vara helt avgörande för hur de olika EU-ländernas samarbete utvecklas framöver.