Jordbrukets ekonomi i kris enligt SLC – Mats Nylund: "Handelskedjorna upprätthåller inköpskarteller"
Oron är stor för att kriget i Ukraina kommer skapa en ännu djupare kris för det finländska jordbruket. Priserna på till exempel gödsel och bränsle har stigit redan innan invasionen, och jordbrukarnas pengar håller därför på att ta slut, enligt SLC.
Enligt Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholm består krisen av att priserna på att driva ett lantbruk har ökat markant medan inköpspriserna inte har följt efter.
– All statistik visar på att lönsamheten har sjunkit i många år, konstaterar Westerholm.
– Gödsel, och energipriserna började stiga redan ifjol, medan priset på produkterna inte steg, och nu har kriget lett till en enorm stegring.
Enligt Westerholm är priset på konstgödsel till och med fyra gånger dyrare i dag jämfört med för två år sedan.
För att underlätta krisen på kort sikt hoppas SLC nu på såväl stödpengar som en reaktion från marknaden.
Regeringen har också lovat ett stödpaket men det kommer inte så snabbt man hade hoppats på och kan inte heller vara hela lösningen, säger Westerholm.
– Den stora delen av pengarna ska komma från marknaden. Vi hoppas att det från marknaden ska komma mycket mer än de 300 miljoner som staten har lovat.
– Vi hade hoppats på att det statliga stödet skulle komma för att hjälpa den akuta krisen och så vi skulle kunna skaffa insatsmedel för odlingssäsongen men det blev lite pannkaka. Nu kommer det bara trettio-fyrtio miljoner att betalas ut som förhöjd återbäring på energiskatt, förklarar Westerholm.
Återstoden av det statliga stödet kommer i olika former med start tidigast på hösten.
Därför påverkar kriget i Ukraina jordbruket
Ukraina och Ryssland står till exempel för en fjärdedel av världens veteproduktion och en femtedel av majsproduktionen.
I Ukraina produceras en stor del av världens konstgödsel och dessutom viktiga komponenter för halvledare, som behövs bland annat i fordons- och maskintillverkning.
Medan gödsel- och komponenttillverkningen påverkar priser i Finland, kan den saboterade spannmålsproduktionen innebära en livsmedelskris i Mellanöstern, som är beroende av ryskt och ukrainskt spannmål.
Det här kan i sin tur leda till en ny flyktingström med destination Europa, vilket i sin tur påverkar försörjningberedskapen också i Finland.
Källa: Forskningsinstitutet Pellervos vd Markus Lahtinen
Nylund: Behövs åtgärder mot livsmedelsaffärernas "lagliga karteller"
Marknaden för livsmedelsprodukter behöver också ses över, anser SLC:s styrelseordförande och före detta riksdagsledamoten för SFP, Mats Nylund.
Nylund vill att man omgående synar inköpsmarknaden för livsmedel, som för tillfället domineras av två butikskedjor, Kesko och S-gruppen, som dikterar villkoren för vad producenterna får betalt för sina produkter.
– Marknaden är uppenbart bristfällig, eftersom den förbjuder små jordbrukare att samarbeta, då kallas det för kartell vilket strider mot konkurrenslagstiftningen, säger Nylund.
– Men den tillåter att hundratals privata köpmän eller tiotals regionala handelslag samarbetar i inköpsorganisationer som jag har valt att kalla för inköpskarteller. Dom är visserligen lagliga men inte är det rättvist, säger Nylund.
Han vill att konkurrensmyndigheterna och livsmedelsmarknadsombudsmannen, men också regeringen, vidtar åtgärder i den här frågan. Enligt Nylund behöver producenterna se en tydlig ökning i inköpspriserna för att det ska löna sig att vara jordbrukare.
Vi har hört i flera månader att man förhandlar mellan industrin och handel – det syns inte ens närmelsevis på gårdarna
Mats Nylund
Just nu anser varken Nylund eller någon annan på SLC att priserna motsvarar handelns betalningsförmåga.
Om lönsamheten inte förbättras förutspår förbundet, med medhåll från en utredning från forskningsinstitutet Pellervo, att försörjningsberedskapen lider, den inhemska produktionen av livsmedelsprodukter minskar och beroendet av import ökar.
– Jag förväntar mig att det startas en utredning av det här, säger Nylund.
– Nu har vi hört i flera månader att man förhandlar mellan industrin och handel, och det har jag ingen anledning att betvivla, men det syns inte alls, ens närmelsevis, på gårdarna.