Hoppa till huvudinnehåll

Sport

NHL-kolumnen: Erik Haula, Eetu Luostarinen och Artturi Lehkonen gör starka säsonger utan stora rubriker – vem av dem vinner Stanley Cup i sommar?

Kommentarsbild på Anders Nordenswan till vänster, Artturi Lehkonen till höger.

Varken Erik Haula, Artturi Lehkonen eller Eetu Luostarinen brukar riva ner rungande applåder. Eller figurera i stora rubriker. Alla tre är ändå just sådana hårt arbetande lagspelare som varje lag med drömmar och Stanley Cup behöver.

I NHL-podden snackas den här veckan finländska toppar och besvikelser. Att allt är relativt blir tydligt när Mattias och Anders tar sig an ämnet. Dessutom utses kandidaterna till NHL:s tunga pris.

Den som ställs frågan om ettan i slutspelsklara Boston Bruins i poäng under senaste månaden ger knappast rätt svar. Utan att ha kollat upp det. Kolumnläsaren har såklart redan gissat (eller vetat från tidigare) att svaret är Erik Haula.

Haula som hunnit bli 31 år har verkligen tagit chansen efter att han för några månader sedan flyttades till center i Bruins andra kedja. Han har gjort starkt ifrån sig hela det här kalenderåret, men speciellt när våren tagit över och playoff närmar sig.

På fjorton matcher (21 mars – 21 april) stod Haula för femton poäng. Och då har majoriteten verkligen inte varit andra assist. Sju mål av vilka två segermål finns med.

Under den här perioden har Bostons andracenter dessutom vunnit 64,3 procent av sina tekningar (bäst i laget) och leder Boston också i plus/minus med +12. Sedan årsskiftet då Haula flyttades till andra kedjan har han stått för 14+21 och +19 i 48 matcher.

Hall och Haula fungerar ihop

Haula har verkligen gett svar på tal till alla som tvivlade på hans kapacitet att ta över som andracenter. En roll som blev ledig då tjeckiska veteranen David Krejci efter 15 år i Massachusetts valde att flytta hem efter förra säsongen.

Kemin med Hart Trophy-vinnaren från 2018, Taylor Hall, och storskytten David Pastrnak infann sig nästan direkt. Ett verkligt utropstecken är det hur Erik Haula tagit för sig ännu mer efter att Pastrnak skadades i början av april.

Erik Haula är glad efter att ha gjort mål.
Bildtext Haula gör en stark vår i Boston Bruins.
Bild: Gary A. Vasquez-USA TODAY Sports

Det är faktiskt så att Hall och Haula för tillfället utmanar Patrice Bergeron och Brad Marchand om rollen som Bruins mest samspelta duo. H & H hittar varandra på isen på ett sätt som är skönt att skåda.

Egentligen helt logiskt att killen från tuffa hamnstaden Björneborg passar som handen i handsken i tuffa hamnstaden Boston. Erik Haula har alltid gått sina egna vägar utan se bakåt och stått upp för sina val. Sådant gillar man i "Beantown".

Och uppväxtstadens första FM-guld vann ju faktisk ett lag som hette Porin Karhut.

Blir Eetu Luostarinen Finlands mest anonyma Stanley Cup-vinnare?

Apropå finländska NHL-spelare som gjort sin karriär utanför strålkastarljusen. Undrar hur många finländska hockeyvänner spontant kan nämna den 23-åriga Siilinjärvisonen som en av Lejonens världsmästare i Bratislava 2019? Statistikraden 4 0+0=0 är kanske en bra förklaring.

Och JVM-turneringar är det onödigt att leta efter från Luostarinens CV.

I Carolina Hurricanes organisation där Luostarinen började sin NHL-karriär hösten efter VM-guldet var det inte heller någon som riktigt fäste sig vid vad han kan bidra med. Trots att Canes faktiskt reserverade honom 2017 i andra omgången som 42 spelare.

I februari 2020 trejdade sedan Carolina Luostarinen till Florida – faktiskt tillsammans med bland andra Erik Haula. Vincent Trocheck var den stora fisken som gick i andra riktningen. Där Florida inte blev en långvarig adress för Haula, hör Luostarinen i dag till kärntruppen.

Från och med att stympade säsongen 2021 inleddes i januari har Luostarinen hela tiden spelat i Panthers. Inga farmkommenderingar under veterancoachen Joel Quenneville förra säsongen och inte heller efter att Andrew Brunette tog över i höstas.

Eetu Luostarinen.
Bildtext Eetu Luostrainen har varit given i Florida de senaste säsongerna.
Bild: Icon Sportswire / All Over Press

Vinnande hockey

Istället axlar Eetu Luostarinen rollen som en värdefull fjärde center i laget med NHL:s bredaste anfallstrupp. Och det är verkligen ingen dålig fjärde kedja. Oftast spelar Patrik Hörnqvist på högerkanten och för det mesta Ryan Lomberg till vänster.

En jobbig kedja att möta.

Stark skridskoåkning, stor räckvidd (191 cm), bra med klubban och ett gediget tvåvägsspel är Luostarinens trumfkort. Därför spelar han också hela tiden i Panthers andra boxplayformation.

Poäng har Luostarinen inte producerat mer än 9+14 på 72 matcher. Ändå helt godkänt för en fjärde center. Extra godkänt är det att Luostarinens kedja skapar betydligt fler målchanser än den tillåter. Trots att 56,7 procent av Luostarinens starter är i defensiv zon.

På hockeyspråk är Luostarinen en spelare som gör vinnande grejer i rinken.

Eetu Luostarinen är ett praktexempel på en spelare som har gjort en bra match när man inte just fäst uppmärksamhet på honom. Får han visa upp Stanley Cup-bucklan i Siilinjärvi på sommaren, så blir det väl ändå en del rubriker.

Andra gången gillt för Artturi Lehkonen?

Colorados trade deadline-förvärv Artturi Lehkonen vet redan vad det innebär att spela om Stanley Cup – och förlora. Den osannolika resan förra våren som tog Montreal hela vägen till finalserien var passande för Artturi Lehkonen: kämpa tills det svartnar för ögonen.

Betecknande för Montreals slutspelssaga var också det att arbetsmaskinen Lehkonens sudden death-mål mot Vegas tog Canadiens för första gången till final sedan 1993. Där blev Tampa Bay sedan på tok för starkt.

I JVM och SHL fick Lehkonen däremot smaka på lyxen av att vinna guld. Dessutom som hela slutspelets bästa målskytt under sin succésäsong i Frölunda 2015/16.

Artturi Lehkonen skrev historia i Frölunda.
Bildtext För sex år sedan var Lehkonen målkung i SHL.
Bild: Tommy Holl / Alloverpress/IBL

Om Luostarinen och Haula gjort sina karriärer lite i skymundan, så har Lehkonens stig varit annorlunda. Han var ända sedan unga år en av sin generations mest hajpade talanger i Finland och spelade i två U18 VM-turneringar och hela tre JVM.

Den mellersta slutade med guldfest. Fast för Lehkonen var det en turnering fylld av smärta. Han spelade med ordentligt trasig vrist men kunde ändå vara med i alla sex matcher och bidrog med 2+2. Det var första gången uppmärksamheten riktades mot hans stora styrka.

Alltså det där med att kämpa tills det svartnar för ögonen. Fast egentligen är det en bristfällig beskrivning. ”Kämpa och gör rätta beslut till det svartnar för ögonen”, träffar bättre.

Lehkonen kombinerar en oerhört stark fysisk prestationsförmåga med en ypperlig taktisk blick. Pappan och hockeycoachen Ismo Lehkonen har inte spelat en helt obetydlig roll i sonens utveckling. Kravnivån och stödet startade vid frukostbordet.

Montreal reserverade Lehkonen 2013 i andra rundan som nummer 55. När han tre år senare kom till Habs så sågs Pikiskillen som en potentiell topp sex-spelare, främst på basis av den urstarka säsongen i Frölunda, den kanske bästa organisationen i Europa.

I Canadiens blev det ändå tydligt att Lehkonen inte blir en spelare som gör 60+-poäng per säsong. Och trots att han hela tiden hörde till den spelande truppen, så har rykten om en trejd ploppat upp varje vinter redan i flera år. Lehkonen var en pjäs som inte riktigt föll på plats.

Sakic ville ha Lehkonen

I Colorado Avalanche kom Artturi Lehkonen däremot till en skräddarsydd roll. GM Joe Sakic och coachen Jared Bednar visste exakt vad man ville ha från trejdmarknaden: spelare som ger Avalanche den typ av ettrig tredje kedja som krävs för att vinna Stanley Cup.

Lehkonen är den viktigaste nya spelaren hos västra konferensen största mästarkandidat. Hans outtröttliga forechecking i kombination med en offensiv uppsida som är som vassast när tid och utrymme minimeras är exakt vad Sakic ville ha.

Lehkonen visade också direkt att han vet vad som förväntas och började leverera kvalitetshockey utan inkörning. Coach Bednar har inte kunnat dölja hur mycket han gillar Lehkonens signatur: att jobba bort puckar av motståndarna och vända spelet.

Avalanche plågas av skador sjukdomsfall och därför har Lehkonen till och med spelat i första kedjan och i powerplay. Då har han också visat prov på att producera poäng: 4+3 på 11 matcher är minst sagt godkänt. Men den takten håller knappast i sig. Och det behövs inte.

Artturi Lehkonen med pucken.
Bild: Charles L​eClaire-USA TODAY Sports

När det blir dags för playoff och såväl Gabriel Landeskog som Nazem Kadri förhoppningsvis är tillbaka, blir det dags för Lehkonens egentliga uppdrag i Klippiga bergen.

Då spelar Lehkonen i en tredje kedja med Valerij Nitjusjkin eller Alex Newhook som andra ytterforward och antingen J.T. Compher eller Nico Sturm i mitten. Den trion kan bli lika viktig för Colorado som Blake Coleman – Yanni Gourde – Barclay Goodrow var för Tampas två Stanley Cuper.

Om Colorado får fira på isen efter säsongens sista match, så har trean med Lehkonen spelat en viktig roll. I så fall har de lyckats i fyra matchserier med att ge andrum åt lagets stjärnor, kämpa syret ur motståndarnas anfallsspel – och göra några riktigt stora mål.

Då kommer ingen att bjuda på ett bredare leende än killen som spelar hockey bara för att laget ska nå framgång.

Tack för att du läste.

Källor: nhl.com, hockey-reference, hockeydb.