Nu avslöjas fladdermössen hemliga liv på Valsörarna – forskare följer också deras migration över Kvarken

För tio år sedan visste man inget om fladdermössen i Kvarkens ytterskärgård. Nu har nästan 500 fladdermöss ringmärkts på Valsörarna och åtta arter har påträffats. Och forskningen fortsätter.

För tio år sedan visste man inget om fladdermössen i Kvarkens ytterskärgård. Nu har nästan 500 fladdermöss ringmärkts på Valsörarna och åtta arter har påträffats.

Forskningen inleddes 2013 berättar Niclas Fritzén som är chef för Valsörarnas biologiska station. I dag vet man betydligt mera om Valsörarnas fladdermöss, och den biologiska stationen är den plats där allra flest fladdermöss ringmärkts i hela landet.

– Valsörarna är en anhalt i fladdermössens flyttväg över Kvarken på deras väg till Mellaneuropa för att övervintra, säger Fritzén.

Att det ligger till just så har forskarna hittat belägg för med hjälp av avancerad radiotelemetri.

Limmar små radiosändare på ryggen

Forskarna följer med de ringmärkta fladdermössens flyttrörelse genom att limma små radiosändare, som väger under ett halvt gram, på deras ryggar.

– Vi har tre radiomottagare på den svenska sidan som lyssnar efter fladdermössens radiosignal och känner igen de olika individerna, säger Fritzén.

Alla fladdermöss emigrerar inte, de allra flesta är stationära. De fladdermöss som stannar kvar tillbringar vintern i dvala.

– När vi försett fladdermössen med detektorer har vi märkt att de flyger omkring redan i mitten i april, men om nätterna när det är kallare. Då finns det få insekter så i år ska de vänta en liten stund ännu. Men de är redan ute och kollar läget.

Närverk visar fladdermössens rörelser

Under de senaste somrarna har man byggt upp ett radiotelemetrinätverk på Valsörarna för att följa med de lokala arterna.

Det användes för första gången förra sommaren och resultatet blev bland annat en pro gradu avhandling och en doktorsavhandling utgående från det material som nätverket samlade in.

– Vi kommer att följa med de lokala arterna för att se hur de rör sig på Valsöröarna och var de har sina gömställen. Men huvudfokus i år är trollpipistrellerna och vad de gör innan de migrerar.

Ett biologiskt pussel som bara växer

Trollpipistrellen klassas som en sårbar art i Finland. Att fastslå artens migrationsrutter är en viktig del när man tar naturvärden i beaktande i planläggningen, speciellt i havs- och landplanering och byggande av vindkraft.

Niclas Fritzén säger att man börjar hitta ramarna på det biologiska pussel som utgör fladdermössens liv.

– Men det spännande med biologiska pussel är att ju flera bitar man får på plats, desto större inser man att pusslet är. Det blir aldrig riktigt färdigt, säger Niclas Fritzén.