Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vad kan man göra om chefen beter sig osakligt eller vill betala övertid som presentkort? Vi svarar på fyra frågor om arbetsförhållanden

En kvinna står med ryggen mot kameran och lagar kaffe i ett kafé.
Bildtext En arbetstagare på till exempel ett kafé måste ha möjlighet att ta pauser under arbetsdagen.
Bild: Alamy / All Over Press

Får chefen skrika åt sina arbetstagare och vad ska man göra om man aldrig hinner ta sin matpaus under arbetsdagen? Vi svarar på fyra frågor om arbetsförhållanden och berättar vad arbetsgivaren kan förutsätta av dig som arbetstagare.

Under den senaste tiden har opassande och till och med olagliga arbetsförhållanden diskuterats mycket. Yles program MOT berättade tidigare i vår hur illa arbetstagarna på Hesburger, Musti ja Mirri, Change Lingerie och Espresso House har behandlats.

Också arbetskulturen inom modebranschen granskades efter att tidigare arbetstagare och praktikanter på Ivana Helsinki berättade att de behandlats respektlöst.

För en ung arbetstagare kan det vara svårt att veta hur flexibel man behöver vara i arbetslivet och vad som är oskäligt eller till och med olagligt. Dessutom är kollektivavtalen tolkningsbara och alla situationer som man möter i arbetslivet är inte entydliga.

Yle har granskat fyra problematiska situationer som unga arbetstagare stött på och frågat experter vad man ska göra om man råkar ut för något liknande. Vad är olagligt och vad är okej? Om du råkar ut för liknande situationer som de som beskrivs är det enligt servicefacket Pam bra att kontakta facket.

1. Min chef skriker om jag gör något fel

Att skrika är inte okej på en arbetsplats, trots att det inte finns någon lag som direkt förbjuder det. Både arbetsgivare och -tagare måste bete sig anständigt och behandla varandra med respekt.

Också chefer är människor och också de kan ha svårt att förstå hur deras beteende påverkar andra människor. En del arbetsplatser kan också lida av en toxisk arbetskultur, där det upplevs helt normalt att skrika åt varandra.

En arbetstagare har ändå en skyldighet att lyfta upp sådant som är fel på arbetsplatsen. Om en chef eller kollega skriker åt dig så måste du alltså berätta för hen att det inte är okej. Du kan till exempel säga "jag mår dåligt av att du skriker åt mig".

Först när man påtalat det osakliga beteendet kan man föra saken vidare.

Om det är vardagligt beteende för din chef att ge respons eller reagera genom att skrika och hen gör det ofta så kan det påverka din hälsa på lång sikt. I sådana fall kan skrikandet klassas som trakasseri, det här är olagligt enligt paragraf 28 i arbetarskyddslagen.

Om du blir trakasserad på jobbet så är det viktigt att tar upp saken med personen som trakasserar dig så att det senare går bevisa att du gjort det. Därför är det bra att ta upp saken då en tredje person är närvarande. Det går också att skriva ett mejl till personen eller höra av sig via ett formulär som finns på Regionförvaltningsverkets webbplats.

Enligt lagstiftningen måste arbetsgivaren reagera då någon meddelat om trakasserier på arbetsplatsen. Det kan göras genom att antingen behandla situationen eller att se till att det sker en förändring i personens beteende.

En kvinna i färggrann klänning vid hängande klänningar
Bildtext Klädmärket Ivana Helsinki ska ha betalat arbetstagare och praktikanter med bland annat klänningar.
Bild: Kristiina Lehto / Yle

2. Jag får betalt för övertid i presentkort eller produkter

Om arbetsgivaren erbjuder dig ersättning för övertidsarbete i form av presentkort, alkohol eller produkter så bryter hen mot lagen. Övertidsarbete måste ersättas som pengar eller ledig tid, det slår arbetstidslagen fast.

Även om det i ditt arbetsavtal skulle stå att du ersätts för övertid på ett annat sätt så är det inte lagligt. Det är ett arbetsvillkor som det inte går att gå runt på annat sätt.

Ur beskattningssynvinkel är det dessutom problematiskt att betala ut ersättning på annat sätt än i pengar eller ledig tid.

Det går också att ansöka om ersättning för övertid i pengar i efterskott, även om man har skrivit under ett arbetsavtal där man lovar en annan typs ersättning.

3. Det finns bara en anställd i butiken jag jobbar i, det finns ingen möjlighet till matpaus

Om en affär eller ett kafé endast har en arbetstagare är det möjligt att ta sina pauser under arbetstiden. Enligt arbetstidslagen så måste arbetsgivaren ändå se till att arbetstagaren faktiskt kan ha pauserna.

I kollektivavtalen definieras hur många och hur långa pauser en arbetstagare ska ha inom olika branscher. Det här för att arbetet inte ska bli för utmattande.

I en del avtal som gäller servicebranscher nämns det ändå att man vid behov kan låta bli att hålla en obetald lunchpaus och istället äta under arbetstid. Det här måste man ändå komma överens om på förhand.

I sådana fall kan man inte lämna arbetsplatsen för att äta utan man tar sin mat- och kaffepaus under sin arbetstid, då man har möjlighet till det.

Det här betyder ändå inte att arbetsgivaren kan bestämma att du inte alls får ta dina pauser.

Det måste i så fall också finnas tid under arbetsdagen då arbetstagaren inte aktivt utför sina arbetsuppgifter, trots att hen skulle vara kvar i affären och hålla sig nära kassan.

Hugo Kinnunen står i glasskiosken och säljer glass
Bildtext Det kan vara svårt för en ung arbetstagare att veta vad arbetsgivaren kan kräva av en.
Bild: Josefine Klemets/ Yle

Om du är den enda arbetstagaren i en affär och inte hinner ta pauser eller ens gå på toa under ditt arbetspass så strider det här mot kollektivavtalet.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att det går att ta pauser under arbetspassen. Det här kan möjliggöras genom att stänga affären under pauserna eller se till att det finns en person som släpper arbetstagaren på paus.

Arbetstagaren kan tolka kollektivavtalet på ett sätt som minimerar antalet pauser och samtidigt håller arbetsgivarens kostnader nere. Därför har kollektivavtalen för handels- och restaurangbranscherna nyligen preciserats när det gäller just praxisen för pauser.

Om du upplever att det är något skumt med pauserna på din arbetsplats kan du till exempel ta upp det här med din förtroendeman eller med det fackförbund som arbetar för din bransch.

4. I mitt arbetsavtal nämns det att jag har tystnadsplikt som förbjuder mig från att tala om arbetsplatsens ärenden offentligt

Det här är en mångfacetterad och krånglig fråga. Å ena sidan binds arbetstagaren alltid av den så kallade lojalitets- och sekretessplikten som gäller affärshemligheter. Men å andra sidan har arbetstagaren alltid rätt att uttrycka sin åsikt om sin arbetsplats, det här är en rättighet som garanteras i Finlands grundlag.

Du får som arbetstagare inte berätta sådant som kan skada din arbetsplats för utomstående, du får heller inte avslöja affärshemligheter.

Däremot får du på ett sakligt sätt föra fram sådant som är fel på din arbetsplats i offentligheten. Det här är inte en grund för uppsägning.

Det spelar ingen roll om arbetstagaren skrivit under en sekretessklausul, om något är fel på arbetsplatsen måste man försöka rätta till felet.

I sådana fall kan du vara i kontakt med fackets jurist, eller en egen jurist, oberoende vad som står i ditt arbetsavtal gällande tystnadsplikt.

Om du är osäker på vad du får och inte får säga om din arbetsplats så kan du titta på domstolsbeslut som gäller yttrandefrihet. En person som avslöjat affärshemligheter, som offentligt baktalat kollegor på ett osakligt sätt eller som spridit lögner om sin arbetsplats kan bli uppsagd.

Oberoende om det handlar om intern eller offentlig kritik så lönar det sig alltid att presentera kritiken på ett sakligt sätt och utan att förolämpa någon.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets text "Mitä tehdä, jos pomo huutaa tai vaatii allekirjoittamaan salassapitosopimuksen? Tarkistimme neljä työelämän ongelmatilannetta lain näkökulmasta". Orginaltexten är skriven av Sofia Tawast och Eero Mäntymaa, översättningen gjordes av Frida Holmberg.