Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vätgasledning över Bottenviken kan bli verklighet – stöder energiomställningen

Vindkraftverk vid SSAB:s stålverk i Brahestad.
Bildtext Energin skulle produceras med vindkraft.
Bild: Paulus Markkula / Yle

Det är statliga Gasgrid Finland och svenska Nordion Energi som står bakom det gränsöverskridande projektet. Det har fått namnet Nordic Hydrogen Route, och ambitionerna är höga. Bland målen finns både koldioxidneutralitet och grön industrialisering

Vätgasledningen skulle dras från Vasa till Örnsköldsvik i Sverige via Karleby, Brahestad, Uleåborg och Kemi på finska sidan, och Luleå, Skellefteå och Umeå på den svenska.

Målet är att bygga ett nätverk som förser konsumenter, bland annat fabriker, runt hela Bottenviken med energi. Från huvudledningen ska mindre ledningar kunna dras vidare till mindre orter som Kiruna och Gällivare, heter det i pressmeddelandet.

Behovet av vindkraft ökar

Energin produceras med vindkraft. Behovet av vätgas beräknas ligga kring 30 terawattimmar år 2030 och 65 terawattimmar år 2050. En del kunde produceras med rådande vindkraftkapacitet, men behovet av nya vindkraftsanläggningar är stort. Man räknar med ett kapacitetsbehov på över 25 000 megawatt.

Många vindkraftsprojekt är för närvarande på gång kring Bottenviken. Elektriciteten som vindkraften alstrar omvandlas till vätgas med elektrolys. Vätgasen kan lagras och transporteras och vid behov omvandlas till el, skriver Hbl.

SSAB vill ersätta koksen i masugnarna med vätgas

En aktör som uppenbarligen räknar med vätgasledningen är stålbolaget SSAB. SSAB använder koks i sina masugnar för att reducera järnoxiden och masugnarna står för 10 procent av Sveriges och 7 procent av Finlands koldioxidutsläpp.

Ny teknik – hybrit – gör det emellertid möjligt att använda vätgas som bränsle och då skulle utsläppen mestadels bestå av vatten.