När avfallssorteringen skärps tros intresset för kompostering öka: "Man måste vara aktiv om komposten ska fungera, annars bidrar den också till utsläpp"

Från och med nästa sommar sorterar största delen av småhusen på Stormossens område bioavfall i ett separat kärl. De skärpta kraven tros öka antalet komposter på området eftersom en egen kompost är ett sätt att kringå obligatorisk insamling.

Småhusen på Stormossens område ska efter sommaren 2023 sortera bioavfall i betydligt högre grad än i dag. Den obligatoriska insamlingen kommer att omfatta nästan alla småhus på området. Det vill säga småhusen i Vasa, Korsholm, Vörå, Korsnäs, Malax och Storkyro.

Det är Stormossen, som efter konkurrensutsättning av transportföretagen, kommer att administrera och koordinera insamlingen av bioavfall på området.

Då sorteringskraven skärps tros intresset för kompostering öka. När hushållen tar i bruk och anmäler sin kompost till avfallsnämnden blir de nämligen förskonade från den allmänna insamlingen, förutsatt att den uppfyller vissa kriterier.

Krav på komposten

Komposteringsmetoder som godkänns som alternativ till bioavfallsinsamlingen är slutna och värmeisolerade kompostorer samt bokashi med efterkompostering i en sluten kompost.

På Stormossens område finns i dag runt 1 500 registrerade komposter. Den värmeisolerade komposten är den vanligaste.

– De flesta har en termometer där man kan följa med temperaturen i komposten, och det är viktigt att den är sluten så att det inte kommer in skadedjur. Temperaturen ska också kunna stiga ordentligt och en bra kompostor ska vara välventilerad samtidigt som den är värmeisolerad, säger avfallshanteringschef Camilla Enell-Öst.

Antalet komposter väntas öka

När bioavfallssorteringen intensifieras väntas antalet komposter att öka, eftersom de hushåll som tar i bruk en godkänd kompost undgår obligatorisk sortering i separat kärl.

– Vi räknar med att antalet som komposterar ökar från 1 500 till runt 3 000, det beror litet på hur stort området för bioavfallssortering blir, säger Enell-Öst.

Tidigare har enbart de hushåll som haft förlängda tömningsintervaller på det brännbara avfallet registrerat sin kompost. Den maximala tömningsintervallen på brännbart avfall är två veckor, men om bioavfallet omhändertas på annat sätt kan intervallen förlängas till maximalt åtta veckor. I framtiden kommer den övre gränsen att justeras till tolv veckor.

– Det som blir nytt nu är att alla som komposterar, oavsett om man är skyldig att samla in bioavfall eller inte, ska registreras. Från 1.6 och framåt ska ska man fylla i en komposteringsanmälan till avfallsnämnden, berättar Enell-Öst.

I anmälan ska framgå när komposten används samt vilken typ av kompostmetod det är fråga om och storlek på komposten. Om komposten används av flera hushåll ska det också uppges.

Avfallslagstiftningen vill se bättre materialåtervinning

Det brännbara avfallet klassas som energiåtervinning, men lagstiftaren önskar en högre grad av materialåtervinning. På Stormossen sorteras i dagsläget sju miljoner kilo bioavfall som brännbart.

– Inom en tioårsperiod måste vi banta ner andelen brännbart avfall med 50 procent. Därför är det vettigt att förlänga tömningsintervallen på en avfallstyp som egentligen inte ska uppstå, säger Enell-Öst.

Vad kommer det här är att kräva?

– Bioavfallet är det första steget och det väger ju ganska mycket, så vi räknar med att få bort många procent där. Och sedan blir det förpackningar. Plast- och kartongförpackningar ska inte sättas i brännbart avfall framöver, konstaterar Enell-Öst.

Kontrollanten knackar på

Alla som komposterar kommer troligtvis i något skede att får besök av en kontrollant.

– En granskare från avfallsnämnden kommer och kollar att komposten finns och att det är en bra kompost, berättar Enell-Öst.

Är folk duktiga på att kompostera?

– De flesta som anmält att de har en kompost, har också en kompost och är duktiga. Men vi har också stött på sådana som komposterar för att spara pengar och inte riktigt förstått hur det fungerar till exempel med plastpåsar. Det finns också dåligt konstruerade komposter, säger Enell-Öst.

Om man verkligen vill och har ett intresse av att kompostera funkar det oftast, konstaterar Enell-Öst.

– Man måste vara aktiv om komposteringsprocessen ska fungera, annars bidrar det också till utsläpp. Komposterna är inte utsläppsfria. Om komposten är våt eller processen av någon annan orsak inte fungerar kan det komma utsläpp av ammoniak eller metangas, koldioxid och lustgas.

Yle Österbotten har också hälsat på hos Kaj Löfvik som komposterat i en varmkompost under 25 år. Löfvik uppskattar den fina trädgårdsmyllan som kompsten producerar, men säger också att ett visst intresse behövs för att få det att fungera.

Komposteringstvång året runt

Tidigare har de med kompost kunnat sortera bioavfallet med det brännbara avfallet under vintern. Det går inte längre efter 1.10 2023.

– Om man endast har intresse av att kompostera på sommaren, är det också möjligt ta bioavfallskärlet i bruk på vintern, berättar Enell-Öst.

Vad händer då om komposter fryser till under vintern, blir granskaren sur?

– Hittills har vi inte kompostgranskningar under vintern, så vi har inte sett några frusna komposter ännu.

Stormossen koordinerar insamlingen av bioavfallet

Ett argument som lyfts fram i avfallsdebatten är huruvida försvarbart insamling är ur en miljömässig synvinkel med tanke på transporterna.

I och med ändringar i avfallslagen sommaren 2021 blev kommunerna ansvariga på bioavfallsinsamlingen, i det här fallet Stormossen.

– Stormossen kommer nu att konkurrensutsätta bioavfallstransporterna så att bioavfall samlas in områdesvis. Samma bolag tömmer alla bioavfallskärl på området. Antagligen blir det också krav på biogasdriven transport som tömmer kärlet i tätbyggda områden, säger Enell-Öst.

Men samma bil hämtar inte både bio- och brännbart avfall?

– Inte på vårt område. Nog om man anlitar transportföretaget som vinner anbudstävlingen gällande bioavfall, men annars inte.

Småhusen ska vara alerta

Småhusen ska också vara beredda att agera när det klarnar vem som berörs av den obligatoriska sorteringen av bioavfall. Avfallsnämnden i Vasaregionen har sitt följande möte den 3 maj och då ska det avgöras vilka småhus som berörs.

– De som vill kompostera måste göra en komposteringsanmälan till avfallsnämnden. De som har ett kärl för bioavfall sedan tidigare måste meddela om det till Stormossen. De som önskar ett flerfackskärl måste också meddela om det. Gör man inget av dessa alternativ kommer Stormossen att leverera att bioavfallskärl till gården under nästa sommar, säger Enell-Öst.

Information kommer även att sändas ut till de hushåll som man nu känner till att komposterar eller använder sig av flerfackskärl.

Från och med 1.7 2023 beställs kärl och bioavfallstömningar från Stormossen.

I det här skedet är det ingen orsak att brådska med beslutet över hur bioavfallssorteringen ska se ut i hemmen, menar Enell-Öst.

– Har man en kompost och vill fortsätta med den kan man göra en komposteringsanmälan nu redan. Men funderar man på de olika alternativen kan man vänta. Avfallstaxan godkänns i höst och då kommer man att kunna se vad en avfallstömning kostar. Och när man har priserna så kan man lättare ta ställning till vilket alternativ som är bäst, säger Enell-Öst.