Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Kompostorn har tjänat Kaj Löfvik i 25 år: "Det hänger på mig – jag ska mata den tillräckligt ofta"

Från 2022
Uppdaterad 24.04.2022 15:30.
Man gräver med spade från en kompost.
Bildtext Största utmaningen med en varmkompost är att se till så den inte blir för våt eller att den får för lite syre, berättar Kaj Löfvik.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Inte för vått och inte för torrt. Det är nyckeln för att kompostorn ska fungera väl. Kaj Löfvik komposterar och gillar den fina trädgårdsjorden och känslan av att komma kretsloppet nära.

Det är med vana tag Kaj Löfvik lyfter av locket på den gröna kompostorn som står i ett hörn av trädgården hemma i Veikars, Korsholm. Skruvarna som håller locket på plats har gått av, men så har också kompostorn stått här i 25 år och förvandlat bioavfall till jord under åren som gått.

Löfviks kompost är en av 1500 komposter på Stormossens område, och nu väntas antalet öka då fler småhus ska sortera bioavfall separat.

– Det är ju ett sätt att bli av med köksavfallet och omvandla det till jord för att sedan använda det i trädgården till både grönsaker och blommor. Det är ett smart sätt, säger Löfvik.

Man i en trädgård med spade i handen.
Bildtext Varannan månad tömmer Kaj Löfvik kompostorn på två små skottkärror med material.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Ungefär varannan månad tömmer han kompostorn på förmultnat material. Han tar inte bort allt för då skulle processen avstanna, men ungefär två små skottkärror kör han vidare till kallkomposten där han blandar ihop materialet med löv och torkade perenner.

Inte för vått och inte för torrt

Kompostorn hos familjen Löfvik används året runt. Den är värmeisolerad och tjänar även vintertid – men det kräver lite mera av ägaren.

– Det som är viktigt med en hushållskompost är att lägga med strö, något som suger åt sig fukten, säger Löfvik.

Köksavfall är ofta ganska vått. För att det inte ska bli för kompakt i kompostorn behövs strömaterial som blandas om när nytt avfall läggs till.

Torra löv fungerar bra som strömaterial, men under vintern har det tagit slut och då använder Löfvik ett strömaterial som består av torv och sågspån.

En temperaturmätare visar 40 grader på kompostorn.
Bildtext 40 grader är helt bra, gärna får det gå lite högre också om man lägger med ogräsfrön, säger Löfvik.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

– Blir det för kompakt kan processen stanna upp och då kan den frysa. Men lägger man tillräckligt med strö så finns det syre som behövs för förmultningsprocessen och då orkar den nog hålla värmen. Mera sällan brukar det frysa, då får jag nog skylla mig själv för att jag inte skött om den, berättar Löfvik.

Ett visst intresse behövs

Löfvik rullar fram skottkärran till kompostorn och öppnar en liten lucka som sitter längst ner. Spadtag efter spadtag flyttar han över förmultnat material till skottkärran. Det är en svart gegga, lite för vått för att vara optimalt, säger Löfvik när vi tittar på konsistensen.

Man med spade och skottkärra.
Bildtext Det förkomposterade materialet flyttas över med en skottkärra till den kalla trädgårdskomposten.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Efter det rullar skottkärran vidare till den oisolerade trädgårdskomposten där materialet blandas om med torkade perenner, kvistar och löv. Efter några månader har Löfvik jord som är redo att användas i trädgården.

Man som gräver med en spade i en kallkompost.
Bildtext Materialet från den värmeisolerade komposten blandas med kvistar och trädgårdsavfall i den oisolerade komposten.När den är full flyttar Kaj Löfvik det gröna skalet till en annan plats i trädgården.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

– Komposten kräver nog lite underhåll, så ett visst intresse måste man han. Komposterar man trädgårdsavfall kan man vara från latare ändan, efter några år blir det jord av det.

Vem passar det att ha en kompostor?

– Alla som är intresserade av att odla, speciellt om du vill förbättra jorden i trädgården. Det blir väldigt bra jord av kompostmyllan med tiden. Det är den största moroten för mig, berättar Löfvik.

Oisolerad trädgårdskompost och en spade.
Bildtext Om några månader får Löfvik fin jord till trädgården av det här.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Dyrbar pryl

Priset på en värmeisolerad kompost ligger i runda slängar på några hundralappar och uppåt.

– En ordenligt varm kompost är ganska dyrbar så man kan fundera efter om man orkar och vill hålla på – att det är värt investeringen. Men om man håller på i flera år så blir det ju en ganska rimlig kostnad, säger Löfvik.

Vilken är din drivkraft och varifrån får du din motivation?

– Jag är fascinerad av jorden och alla växer och att få det att växa. Att få bättre jord att odla i är den största drivkraften. Ekologiskt har jag också tänkt att det är bra att ta hand om avfallet på plats så att det inte behöver transporteras desto längre vägar, speciellt bioavfallet är ju det avfall som väger mest.

Kaj Löfvik ser det som en positiv sak om fler skulle intressera sig för kompostering.

– Man blir själv delaktig i kretsloppet från mat till jord och från jord tillbaka till mat. För mig är det ett sätt att leva närmare de naturliga kretsloppen. Det är en tillfredsställelse och det är ju roligt om fler människor skulle hitta den glädjen. Så hemskt mycket kunskap behöver man inte, men om man komposterar i varmkompost behövs ett litet engagemang.

Man som häller bioavfall i kompost.
Bildtext Hushållet har två vuxna och de äter mycket vegatariskt, lagar mat från grunden. Allt från potatis- och morotsskal, fruktskal, något som är dåligt på salladen samt blast. – Det blir en hink med bioavfall på ett par dagar, säger Lövik.
Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle