Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Grönliberala ingenjören Robert Golob utmanar Sloveniens illiberala premiärminister Janez Janša i parlamentsval i dag

Från 2022
Närbild av Janez Janša i kostym.
Bildtext Sloveniens premiärminister Janez Janša anklagas för att trakassera journalister och domare.
Bild: Julien Warnand / EPA

Premiärministern Janez Janša var en gång en symbol för Sloveniens demokrati. Nu vill affärsmannen Robert Golob återställa respekten för demokratin efter Janšas populistiska styre.

Söndagens parlamentsval i Slovenien ser ut att bli en jämn kamp mellan en illiberal premiärsminister och en politisk nykomling.

Det lilla landet Slovenien brukar beskrivas som ett exempel på en lyckad demokratiseringsprocess efter kommunismen. Men år 2021 var ett klart bakslag för demokratin i landet, enligt en rapport av den liberala tankesmedjan Freedom House, som lägger skulden på premiärminister Janez Janša.

Janša anklagas för att ha försökt försvaga yttrandefriheten, bland annat genom trakasserikampanjer mot journalister och genom att undanhålla statsfinansiering från public service-bolaget RTV och nyhetsbyrån STA. Han anklagas också för att försöka underminera domstolsväsendet.

En gång var Janez Janša en symbol för Sloveniens demokratisering och självständighet från Jugoslavien. Det började med att han år 1988 greps av de jugoslaviska myndigheterna efter att ha skrivit kritiska artiklar om Jugoslaviska folkarmén. En rättegång mot Janša och tre andra personer inleddes, med massprotester i Slovenien som följd. Händelsen blev ett startskott för kraven om demokrati och självständighet.

Fängelse för mutor

I dag står Janša i centrum för landets allt mer polariserade samhällsdebatt. Oppositionen anklagar honom för auktoritär och illiberal politik, medan han anklagar oppositionen för konspirationer och korruption. Enligt Janša är domstolsväsendet och massmedierna i första hand en förlängning av vänsterns maktmissbruk.

Efter Janšas första period som premiärminister (2004–2008) rapporterade grävande journalister vid Yle att Janša misstänktes ha tagit emot mutor av det finska försvarsindustribolaget Patria.

År 2013 dömdes han till fängelse, en dom som sedan hävdes av lagtekniska skäl, varefter brottet preskriberades. Janša nekar alla brott och beskriver fängelsedomen mot honom som ett bevis på korruption inom domstolsväsendet.

Slovenien

Slovenien är ett litet europeiskt land som ligger mellan Italien, Österrike, Ungern och Kroatien.

Landet blev självständigt från Jugoslavien 1991 och gick med i EU år 2004.

Slovenien har 2,1 miljoner invånare.

Huvudstaden heter Ljubljana.

De senaste åren har Janša väckt en del internationell uppmärksamhet exempelvis då han gratulerade Donald Trump för att ha vunnit presidentvalet i USA år 2020 eller då han inledde landets EU-ordförandeskap 2021 med att peka ut enskilda slovenska domare på grund av deras påstådda politiska åsikter.

Janša har kopplingar till ungerska Fidesz, bland annat genom ungerska affärsmän som äger medier som står nära Janšas parti SDS. Kriget i Ukraina verkar ändå ha fått relationerna att svalna, då Janša har tagit avstånd från Viktor Orbáns Rysslandspolitik.

Utöver att trakassera sina motståndare så är ekonomin central för Janšas valkampanj. Under hans styre har Sloveniens ekonomi klarat sig relativt bra ur coronakrisen.

Golob blev partiledare i januari

Kampen om att bli det största partiet har på kort tid blivit betydligt jämnare än förutspått, efter att ingenjören och företagsledaren Robert Golob stigit in i bilden. Golob ledde energibolaget GEN-I ända tills i fjol då regeringen köpte upp en större andel av bolaget och han inte längre fick fortsätta.

Han har en bakgrund som statssekreterare med ansvar för energifrågor och har doktorerat inom elektronik.

Golob porträtterar sig själv som en företagsman som kan styra Slovenien på ett lika framgångsrikt sätt som han säger sig ha styrt sina företag. Han gör också en kampanj för att demokratisera landet och öka respekten för oberoende medier och rättsinstanser.

Robert Golob i kavaj och ljusblå kragskjorta.
Bildtext Robert Golob har på bara några månader blivit ett av de största namnen inom slovensk politik.
Bild: Andrej Tarfila / AOP

Premiärministerspartiet SDS har lyft fram Golobs höga lön i ett försök att påverka hans image. Som svar publicerade Golob sin skattedeklaration som visade inkomster på omkring 200 000 euro år 2020.

Golob testade positivt för coronaviruset förra veckan och har deltagit i bland annat valdebatter på distans.

Nya partier dyker upp – Janša består

Golob har har tagit det politiska fältet med storm sedan han tog över Sloveniens gröna parti i januari och döpte om partiet till Gibanje Svobodam, alltså Frihetsrörelsen.

På några månader har partiet gått från obefintligt stöd i partimätningarna till att utmana Janšas SDS. Enligt de senaste mätningarna har båda partierna ett stöd på omkring 25 procent.

Nya partier som åker upp och ner i mätningarna är ingenting nytt för Slovenien. Det är främst Janšas SDS som i många år har varit ett av de största partierna, medan övriga partier har åkt berg- och dalbana i val och partimätningar.

Det som talar för Golobs möjligheter att bilda en regering är att hans potentiella allierade har ett bredare stöd än Janšas allierade. Det är alltså möjligt att Golob kan bilda en regering tillsammans med vänster- och centerpartier, även om Frihetsrörelsen inte får fler mandat än SDS.

Det är ändå öppet vilka mindre partier som kommer att klara av spärren på fyra procent.