Minskat intresse för vårdutbildningar på högskolenivå – abiturienten Moa Forslund ser ändå möjligheter: "Det behövs alltid folk inom vården och jag har alltid velat bli barnmorska"

Samtidigt som vårdarfacken förbereder massuppsägningar väntar många unga på besked om studieplatser. I år valde färre att söka till sjukskötarutbildningarna på svenska, medan akutvårdar- och närvårdarlinjerna var populärare än i fjol.

Enligt statistik från Utbildningsstyrelsen har antalet förstahandssökande till finsk- och svenskspråkiga vårdutbildningar på yrkeshögskolor minskat jämfört med i fjol.

I statistiken ingår bland annat utbildningsprogrammen där man kan studera till barnmorska, förstavårdare, hälsovårdare eller sjukskötare.

279 personer hade någon av de svenskspråkiga vårdutbildningarna på yrkeshögskolenivå som sitt första val i vårens gemensamma ansökan, då antalet förstahandssökande ifjol var 387. År 2019, innan coronapandemin, var samma siffra 438.

Jämför man antalet förstahandssökande med antalet nybörjarplatser, såg det ut så här: 295 platser på de svenskspråkiga vårdutbildningarna år 2022, 258 platser år 2021 och 281 platser år 2019.

Eva Matintupa, prefekt för institutionen för hälsa och välfärd vid Yrkeshögskolan Novia, säger att minskningen syns bäst på hälsovårdar- och sjukskötarutbildningarna.

– Hälsovårdarutbildningen har tidigare varit en av våra populäraste och nu drog den mindre sökande än tidigare. Överlag har vi lite mindre årskullar och fler studieplatser, människorna räcker inte till. Men det är inte hela förklaringen. Våra socionomutbildningar drar bra också i år, det här följer statistiken för hela landet.

En del av det minskade intresset kan också förklaras med att att yrkeshögskolorna överlag hade kring 11 procent färre förstahandssökande än i fjol.

Arcada: "Utmaningar också tidigare, men vi har alltid fyllt platserna"

Yrkeshögskolan Arcada hade hälften färre förstahandssökande till sjukskötarutbildningen som ordnas som dagsstudier i år jämfört med 2021.

15 sökande hade utbildningen som sitt första val i år, medan 30 sökte till sjukskötarutbildningen ifjol. Antalet nybörjarplatser har inte förändrats, det är 30 platser som erbjuds.

– Vi har haft utmaningar också tidigare, men vi har alltid fyllt platserna. Det är visionen i år igen. Vi ordnar tilläggsval om platserna inte fylls, säger Jari Savolainen, utbildningsansvarig för sjukskötarutbildningen vid Arcada.

Enligt Savolainen kan det som har skrivits om vårdyrket i offentligheten under de senaste åren ha haft en inverkan på intresset för vårdutbildningarna.

– Ganska mycket negativa aspekter har lyfts fram. Man har glömt att också lyfta fram det fina med vården.

"Jag vill ha ett praktiskt jobb"

Abiturienten Moa Forslund från Solf i Korsholm väntar som bäst på svar om hur det gick i studentskrivningarna. Hon har sökt till Arcada för att studera till barnmorska och säger att negativ nyhetsrapportering om vårdyrket inte har påverkat hennes studieval.

– Jag har alltid gillat barn och jag vill ha ett praktiskt jobb. Och jag tyckte det lät som ett intressant och händelserikt jobb, där man får hjälpa andra. Det kommer alltid att behövas folk inom vården och jag har alltid velat bli barnmorska.

Om Forslund hon inte kommer in på barnmorskeutbildningen hoppas hon bli antagen till sjukskötarprogrammet.

– Jag satt sjukskötararutbildningen på andra plats i ansökan eftersom man kan få kurserna till godo. Sedan kan jag söka till barnmorskeutbildningen nästa år på nytt ifall jag inte skulle komma in nu. På tredje plats hade jag barnmorskeutbildningen i Vasa. Det är nog det jag vill bli.

Trots strejknyheter och vittnesmål om dåliga arbetsvillkor inom vården, verkar Forslund mer hoppfull än orolig för sin framtid inom branschen.

– När man ser på nyheter om strejker och sådant så blir man ju lite orolig, men så klart hoppas jag också att lönerna höjs om det blir mitt blivande jobb. Jag hoppas att allt löser sig så att jag och alla andra får det bra i framtiden.

"Intresset på rätt nivå på svenskt håll"

Enligt Eva Matintupa på Novia är intresset för de svenskspråkiga vårdutbildningarna på rätt nivå om man jämför läget nationellt.

– Men det är ett problem att vi inte har tillräckligt med sjukskötare i landet.

Regeringen har försökt kompensera för arbetskraftsbristen genom att öka nybörjarplatserna på sjukskötarutbildningarna.

Under åren 2020–2021 ökades nybörjarplatserna inom sjukskötarutbildningen med sammanlagt 726 platser och i år ytterligare med 630.

– Utbildningen är 3,5 år lång, så att det tar ganska många år innan det här syns. Då vi har ett sämre söktryck är det svårt att lösa problemet med utbildning. Ett sätt är att utbilda andra än finländare, men då blir språkfrågan och språkundervisningen viktig, säger Matintupa.

Sjukskötarutbildningar på engelska lockar utländska sökande

Samtidigt som intresset för finsk- och svenskspråkiga sjukskötarutbildningar pekar neråt, söker fler till de engelskspråkiga sjukskötarutbildningarna än tidigare.

Novia har särskilt många sökande till den engelskspråkiga sjukskötarutbildningen, majoriteten kommer från afrikanska eller asiatiska länder.

Matintupa säger att ökningen dels beror på att nybörjarplatserna har ökats.

– Det är ett sätt att kompensera bortfallet av de svenskspråkiga och gör förhoppningsvis att man får fler sjukskötare till Finland. Problemet är att de måste lära sig antingen finska eller svenska så att de kan klara ett språktest och få jobb som sjukskötare. Det är stora krav på personer som inte ens har elementära kunskaper i finska eller svenska. Här kanske våra arbetsgivare måste börja se lite annorlunda och fundera på om man kan klara jobbet på ett annat språk.

Fler vill studera till akutvårdare och närvårdare

Ansökningsstatistiken för vårdutbildningar på andra stadiet, det vill säga akut- och närvårdarutbildningarna, visar också att söktrycket på de svenskspråkiga utbildningarna har ökat jämfört med ifjol.

I synnerhet är akutvårdarutbildningarna populära, antalet förstahandssökande har ökat stadigt också under pandemiåren.

– Det finns stor efterfrågan på arbetskraft inom vården, det är det man märker och hör att det finns jobb. Kanske det är en sak som lockar, säger Maria Lund som är utbildningschef vid Yrkesakademin i Österbotten.

Totalantalet förstahandssökande till de svenskspråkiga vårdutbildningarna på andra stadiet är ändå lägre än nybörjarplatserna, sammanlagt 238 platser och 168 förstahandssökande.

Enligt Lund har Yrkesakademin i Österbotten ändå inga större problem med att fylla platserna.

– Vi har medvetet satt antalet nybörjarplatser högt, så att vi kan ta in så många lämpliga sökande som möjligt. Jag tycker att platserna fylls bra. Vi har även kontinuerlig ansökan året runt. Inom akutvård har vi ett begränsat antal platser och det beror på tillgången till ambulanspraktiken. På närvårdarsidan tar vi in och ökar platserna enligt behovet och hur det finns jobb regionalt.

"Jag har alltid vetat att jag vill bli sjukskötare"

För Wilma Nissinen som går i nian i Mattlidens skola finns det inga andra alternativ, hon är fastbesluten om att hon vill jobba inom vårdbranschen.

Nissinen hoppas få börja på Prakticums närvårdarutbildning i höst. Hon sökte till utbildningen i vårens gemensamma ansökan.

– Jag har alltid vetat att jag vill söka dit. Jag älskar att hjälpa människor och jag har alltid vetat att jag vill bli till exempel sjukskötare eller jobba med ett yrke som innebär att jag får hjälpa människor.

Nissinen säger att två av hennes systrar också studerat till närvårdare på Prakticum och att hon nu vill gå i deras fotspår. Via systrarna har Nissinen också fått se att jobbet stundvis är tungt.

– Jag har fått höra mycket om hur jobbet är och att man är så slut när man kommer hem att man är redo att säga upp sig. Jag tycker ändå att det är en del av upplevelsen. Det positiva är att man får hjälpa människor och det väger upp för det negativa.

Nissinen säger att hon tänkt fortsätta studera till sjukskötare efter närvårdarstudierna vid Prakticum, men ännu är det är svårt att veta med säkerhet.

– Jag skulle vilja jobba med ungdomar som till exempel lider av depressioner eller ångest, eftersom jag själv vet hur det känns.