Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Fler potthål, gropar och sprickor att fylla på östnyländska landsvägar än normalt efter svår vinter – Emsalöbo: "Däcket blev platt som en pannkaka"

En kvinna och en man i orange ställ utför vägarbeten på asfalterad landsväg.
Bildtext Tom och Maria Andergård lappar sprickor, gropar och hål med oljegrus på Spjutsundsvägen i Sibbo.
Bild: Leo Gammals / Yle

Det krävs en stor insats om vinterns tjälskador på de östnyländska vägar ska kunna repareras. Samtidigt stiger priset på energi och bitumen som behövs i asfalten för ny beläggning.

Potthål, sprickor och sättningar. De östnyländska landsvägarna har inte undgått naturens nycker efter en svår vinter med regn, snö, is och smältvatten på vägarna.

– Det har verkligen varit hemskt, fullständigt förskräckligt. Man måste köra slalom och när det dessutom var mörkare var det svårt att se groparna.

Det berättar Irina Hoyer-Viitala som driver bybutiken på Emsalö i Borgå. Väglaget har varit ett återkommande samtalsämne i bybutiken.

– Jo, alla himlar sig över vägen och hur svårt det är att köra här. När du väjer till höger för en grop så har du plötsligt en annan grop framför dig så måste du hastigt väja till vänster. Det är på riktigt lite trixigt.

Irina Hoyer-Viitala i Emsalö Byaboden.
Bildtext Irina Hoyer-Viitala driver bybutiken på Emsalö. Arkivbild.
Bild: Yle / Stefan Paavola

En stor grop fick till och med smeknamnet Hellbergsgropen eftersom den låg intill den forna cykeltillverkaren Raul Hellbergs industrihall. Den har Hoyer-Viitala personlig erfarenhet av.

– Här i veckan körde jag här vid Hellbergshallen och där fanns en ökänd grop. Den var djup och vass och så stor att framdäcket gick helt och hållet i den om man råkade köra över den.

På grund av solens position och vatten på vägen såg Irina Hoyer-Viitala inte gropen förrän däcket slog i och hela fälgen vred sig.

– Däcket sprack eller gick sönder och blev platt som en pannkaka.

Efter att hon körde i gropen i mitten av april har Destia fyllt den och en del av öns värsta gropar, men enligt Hoyer-Viitala är vägarbetena inte utförda över hela Emsalö.

Med olyckan följde också känslor av chock och skam. Eftersom hon känner till Emsalövägen så bra borde hon ha kunnat väja för gropen, säger hon.

Hoyer-Viitala funderar på farliga situationer med bilar som kommer i motsatt riktning och du plötsligt har en enormt djup grop framför motorhuven eller måste väja för många gropar samtidigt.

Hon minns också en situation där väglaget var så dåligt att hon bromsade in och en otålig förare i bilen bakom signalerade att hon borde höja hastigheten eller låta denne få köra om.

– På nätterna när jag kör hem från byaboden så får jag turvis väja för hjortar och gropar. Man vet inte åt vilket håll man ska köra för att hållas på vägen. Det är kanske lite överdrivet, men det är helt klart farligt, säger Hoyer-Viitala.

Och det finns fortfarande många gropar kvar.

Vägarna värre än i fjol

Irina Hoyer-Viitala tycker att vägarna är i betydligt sämre skick än till exempel i fjol.

– Det är många potthål och sprickor mitt på vägen så de går längs med mittfåran mellan körfälten.

Fenomenet beror på att det under vintern bildas islinser i jordmaterialet när vatten sugs upp underifrån. Det byggs på efterhand och expanderar.

När isen smälter och tjälen går lyfts marken ojämnt tvärs vägen, mera på mitten och mindre i kanterna och då kan det uppstå rejäla sprickor i asfalten.

Man vet inte åt vilket håll man ska köra för att hållas på vägen

― Irina Hoyer-Viitala

På vintern utvecklas så kallade potthål när vatten tränger ner i små porer och håligheter samtidigt som temperaturen pendlar runt noll. När vattnet fryser och tinar om vartannat, spränger den expanderande isen sönder håligheten och gör den större.

Det finns flera orsaker till att tjälskador men problem med vägstommen eller en dåligt byggd vägbotten ger ofta orsak till årligen återkommande reparationer.

Irina Hoyer-Viitala nämner den så kallade Hellbergsrakan på Emsalövägen med ojämna ytor och gupp i vägen som kan bero på problem med vägbottnens dränering.

Det finns också en sträcka på Söderkullavägen i Sibbo som regelbundet drabbas av gupp, sättningar och skador på ytan. NTM-centralen lät reparera sättningen 2021 men eftersom den ofta återkommer om vårarna utgör den en fara för trafiken, trots årliga reparationer med ny beläggning.

Lappning med oljegrus

Entreprenörerna Tom och Maria Andergård arbetar för Destia runt om i hela Östnyland. Den här tisdagen fyller de gropar som tjälen förorsakat på Spjutsundsvägen i Sibbo med oljegrus.

En man och en kvinna utför vägarbeten på en asfalterad landsväg på våren.
Bildtext Tom och Maria Andergård lappar längs med Spjutssundsvägen i Sibbo. De får dagliga uppdrag runt hela Östnyland.
Bild: Leo Gammals / Yle

– Visst är det ganska dystert när man ser på de hålen här. Varje år är det i ganska stor utsträckning samma områden och vägar som vi lappar, men nog kommer det också nya, säger Tom Andergård.

Hur många gånger lönar det sig att lappa hållen innan det är dags för ny beläggning?

– Det är svårt att säga för det varierar mycket. Det beror också förstås på hur vägstommen är. Där det är dålig stomme så där lappas det mera så klart, säger Andergård.

Naturen sätter sina egna spår i och på vägarna, men kombinationen av blött väder och dubbdäck syns också här i form av fåror i asfalten.

Vägstommen och sprickorna har i något skede fyllts med vatten och när temperaturen plötsligt växlat har det bildas hål i vägytan.

Mindre och större potthål kan också uppstå på sommaren när vatten blir stående i ett litet hål. Vattnet och trafiken skapar då en utmattning som utökar håligheten. Ju äldre beläggningen är, desto större risk.

Medan Tom och Maria Andergård fyller gropar med oljegrus får flera tunga lastbilar sakta in och byta fil för att köra förbi för att komma förbi vägarbetet.

– Tung trafik påverkar mycket på en så här liten väg. På en mindre asfalterad väg så är stommen kanske inte riktigt byggd för den trafiken som här är i dag. Här är mycket tung trafik på Spjutsundsvägen nu och det är säkert en stor orsak till varför den ser ut som gör, säger Tom Andergård.

En lastbil kör förbi en man som utför vägarbeten.
Bildtext Vissa landsvägar är inte dimensionerade för tung trafik och slits mer under hela året.
Bild: Leo Gammals / Yle

Han pekar på vägrenen och konstaterar att det inte bara är körfältens yta som spruckit utan också att vägkanterna har gett efter.

Vid NTM-centralen förhåller sig underhållschef Tuomas Vasama diplomatisk till bilistens roll när det gäller belastningen på olika vägar.

– Vägarna är till för att man ska kunna röra sig på dem. Om du har ett byggarbete och det till exempel uppstår problem med en grusväg tidigt på våren, så kan du be att vi tittar på den tillsammans och försöker komma fram till en lösning så att vägen hålls i skick tills arbetet är klart, säger Vasama.

På så sätt kan man bland annat förhindra att myndigheten blir tvungen att införa viktbegränsningar i ett senare skede.

Vasama bekräftar att dubbdäck sliter mer på beläggningar, men att det är bilistens val att vara förebyggande och om möjligt använda friktionsdäck.

NTM-centralen och vårens planer

På tisdagen meddelade Trafikledsverket att beläggningsarbetet på landsvägarna i södra Finland inleds kring valborg.

Omkring 2 300 kilometer väg kommer att få ny beläggning i år, vilket också leder till att reparationsskulden växer.

Tuomas Vasama vid NTM-centralen i Nyland bekräftar att planeringen är i gång och att de första vägsträckorna har slagits fast.

– Vintern har varit svår för vägarna och nu ser vi över situationen, men det beror också ganska mycket på vädret. Vi har valt de första vägavsnitten, valt entreprenörer och bett om offerter, säger Vasama.

Vägarbete vid Horsbäck i Raseborg
Bildtext Asfaltering finns inplanerad på några avsnitt längs riksväg 7. Arkivbild.
Bild: Yle/Maria Wasström

Kartan över fastlagda beläggningsarbeten i Östnyland visar just nu tio objekt längs riksväg 7 mellan Kullo i Borgå och Gammelby i Lovisa.

Beläggningsarbetena i Östnyland inleds sannolikt i maj.

Enligt Tuomas Vasama klarnar det under våren vilka avsnitt som får ny beläggning under sommaren, medan vissa avsiktligt väljs först i höst eller mot slutet av året.

I Trafikledsverkets och NTM-centralens gemensamma karta över investeringar för 2022 finns beläggning för ett avsnitt mellan Kungsporten i Borgå och Monby i Askola.

Som trafikant kan man också följa med pågående beläggningsarbeten och andra vägarbeten på Fintraffics tjänst Trafikläget. Gå till Trafikläget-tjänsten.

Kan bli ont om pengar och bitumen

Vägavsnitt som inte fått rum i planeringen, men trots det är i stort behov av reparation, åtgärdas troligen med mindre ingrepp.

– Vi måste hitta på något om det finns behov men det kan bli svårt att hitta pengar till alla avsnitt, säger Vasama.

På sin webbplats uppger Trafikledsverket att beläggningsprogrammet blir betydligt kortare än i fjol på grund av stigande energi- och råvarupriser, även om finansieringen är något större än i fjol.

– På grund av den rådande situationen följer vi väldigt noggrant med prisutvecklingen. Kriget i Ukraina kommer att påverka priserna ganska kraftigt, speciellt vad gäller bitumen som är en av råvarorna till asfalten, säger Vasama.

Just nu uppskattas att priset på bitumen som används som bindemedel i asfalt stiger med cirka 30 procent jämfört med i fjol.

Krångligt med skadeersättning

En vägtrafikant som drabbas av en skada på landsvägen och anser att den orsakats av bristfälligt underhåll av vägen kan söka ersättning för skadorna av NTM-centralen.

Det är viktigt att fotografera både olycksplatsen och skadorna på fordonet så snabbt och noggrant som möjligt efter olyckan. Det är också bra att skriva upp adressen och tidpunkten. Kontaktuppgifter och utlåtanden av eventuella ögonvittnen stöder också en vidare utredning.

Men enligt Irina Hoyer-Viitala på Emsalö klagar öborna sällan över skador som orsakas av potthål eftersom det uppfattas som svårt eller omöjligt att bli ersatt av centralen eller den egna kommunen ifall kommunen ansvarar för underhållet.

– Det att de inte får några klagomål är helt enkelt därför att man vet att man ända inte får någonting för det.

I Hoyer-Viitalas fall kan olyckan som förstörde ett däck och fälgen leda till att hon blir tvungen att köpa fyra nya däck. Och det kan bli dyrt. Hon har inte varit i kontakt med sitt eget försäkringsbolag.

Tuomas Vasama är underhållschef vid NTM-centralen.
Bildtext Tuomas Vasama bekräftar att man kan ersättas med en god ansökan.
Bild: Yle/Anna Savonius

Underhållschef Tuomas Vasama kan bekräfta att bilägare nog söker ersättning av NTM-centralerna.

– Visst kommer det ansökningar hela tiden. Det är alltid på våren, som är den värsta tiden med gropar och potthål. Den här vintern har varit ganska hård och det kommer lite fler ansökningar än vanligt, säger Vasama.

Varje olycksfall är unikt

Varje ersättningskrav undersöks enskilt och främst om olyckan orsakats av felaktigt vägunderhåll, brist på sådant eller av någon annan försummelse från väghållarens sida.

– Man kollar olyckssituationen väldigt noggrant och till exempel om entreprenörer har reparerat hål på platsen innan olyckan, säger Vasama.

NTM-centralen vill få bekräftat om staten eller kommunen varit medveten om hålen och inte gjort något åt saken. I en dylik situation är det kanske möjligt att få ersättning, säger Vasama.

Likväl har bilisten ett eget ansvar för hur hen kör på vägarna, till exempel hålla sig till rådande hastighetsbegräsningar.

Väghållaren, till exempel staten eller kommunen kan kringgå ersättningsskyldighet genom att till exempel varna för tjälskador med ett trafikmärke eller sänka hastigheten på vissa vägavsnitt.

NTM-centralen och Bilförbundet uppmanar dock att anmäla varje olycka som sker på grund av potthål eller andra tjälskador till Trafikledsverkets tjänst Vägtrafikantlinjen. Kommunerna tar emot ersättningskrav om vägen eller gatan är på dess ansvar.