Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Fastighetsskatten kan bli dyrare för vissa – för kommunerna i Österbotten torde reformen inte få så stora följder

En sommarstuga vid vattnet.
Bildtext Fastighetsskatten kan höjas för lite mer än hälften av hushållen i FInland.
Bild: Alamy / All Over Press

Regeringens förslag till fastighetsbeskattningsreform är ute på remiss. Kommunala tjänstemän Yle Österbotten har talat med tror att förändringen blir mindre i Österbotten än i Södra Finland.

Regeringen håller på att förnya fastighetsbeskattningen i Finland. I praktiken vill man uppdatera värderingsgrunderna, det vill säga hur man värderar fastigheter.

De nuvarande grunderna är från 70-talet, och i synnerhet markpriserna har utvecklats väldigt ojämnt mellan olika regioner sedan dess. Genom reformen vill regeringen nu göra systemet mer jämlikt och anpassat till dagens kostnadsnivå (länk till Statsrådets webbplats).

Ett förslag till reform är ute på remiss till den 20 maj. Finansministeriet har begärt utlåtanden av ett fyrtiotal myndigheter och instanser, samt av 24 kommuner. Bland dem finns Jakobstad och Kaskö.

Kaskös ekonomidirektör Esa Högnäsbacka säger att staden är i startgroparna med att forma sitt utlåtande.

– Det kommer att innebära en massa räkneövningar. Fastighetsskatten utgör en betydande del av alla skatteintäkter, säger Högnäsbacka.

En man med kort hår och glasögon står vid en gata. Ett gult trähus skymtar i bakgrunden.
Bildtext Kaskös ekonomidirektör Esa Högnäsbacka säger att reformen innebär en del arbete för kommunerna.
Bild: Yle/Juho Teir

Svårt att fastställa marknadsvärdet i mindre kommuner

I dag utgör fastighetsskatten omkring elva procent av Kaskös totala skatteinkomster. Staden har också en väldigt hög fastighetsskattesats.

I år är den allmänna skattesatsen 1,6 procent. Skattesatsen för stadigvarande boende är den högsta tillåtna, det vill säga en procent.

– På lång sikt måste vi försöka få ner skattesatsen, säger Högnäsbacka.

Fastighetsägarna ska inte börja betala skyhöga fastighetsskatter.

― Esa Högnäsbacka, ekonomidirektör i Kaskö

Han säger att kriterierna för värderingen har slagits fast för att vara så objektiva som möjligt, men att det finns en del faromoment. Det nya systemet ska grunda sig på fastigheternas marknadsvärde, vilket kan innebära problem för mindre kommuner där det inte görs lika många fastighetsaffärer som i större städer. Det här gör att det kan vara svårt att bestämma det faktiska marknadsvärdet.

Högnäsbacka säger att man strävar efter att stadens intäkter från fastighetsskatten ska hållas på samma nivå som tidigare. 2021 uppgick de till 770 000 euro.

– För invånarna borde det vara en ganska kostnadsneutral reform. Fastighetsägarna ska inte börja betala skyhöga fastighetsskatter.

Liten förändring – för de flesta

Målet med reformen som Sanna Marins regering vill driva igenom är inte att skärpa beskattningen. För vissa fastighetsägare kan det ändå bli dyrare när reformen träder i kraft 2024.

– De genomsnittliga beskattningsvärdena kommer att stiga i synnerhet för mark, men hur det påverkar skattebetalarna beror på kommunerna, berättar Pekka Montell, som är sakkunnig inom skattefrågor på Kommunförbundet.

Man i kavaj och glasögon tittar mot kameran.
Bildtext Skatteexperten Pekka Montell på Kommunförbundet säger att kommuner i allmänhet sätter fastighetsskattesatsen nära den nedre gränsen.
Bild: Esa Syväkuru / Yle

Enligt finansministeriets beräkningar skulle fastighetsskatten sjunka för lite under hälften av hushållen i Finland och stiga för lite fler än hälften. För de allra flesta, 95 procent, är förändringen högst 135 euro per år.

Själva skattesatsen kommer även i fortsättningen att bestämmas av kommunerna själva. Kommunerna ska också få mera spelrum. Förslaget är att den lägsta möjliga skatteprocenten för mark sänks från 0,93 till 0,13 och för stadigvarande bostäder från 0,41 till 0,35.

– Statistiken visar att kommunerna i allmänhet sätter skattesatserna ganska nära den nedre gränsen, säger Montell.

Enligt de nya värderingsgrunderna ska grundvärdet för byggnader vara hälften av de genomsnittliga nybyggnadskostnaderna. För markprisernas del kommer Lantmäteriverket att göra upp en karta med markpriser för olika områden. De här priserna ska vara baserade på marknadspris och användning.

En viktig förändring i reformen är enligt Montell att skattesatsen på mark åtskiljs från den allmänna skattesatsen.

– Det är ett viktigt verktyg för att kommunerna ska kunna rikta beskattningen på bästa sätt.

Helheten avgör

Också i Larsmo håller man på att bekanta sig med förslaget till reform.

– Det är svårt att i det här skedet säga hur det här slår ut, säger kommundirektör Gun Kapténs.

Luodon kunnanjohtaja Gun Kaptens.
Bildtext Larsmos kommundirektör Gun Kapténs säger att förändringar alltid drabbar någon.
Bild: Juha Kemppainen / Yle

Hon säger att de som får höjd fastighetsskatt troligen inte tycker att det är en speciellt bra sak, men att det inte heller är rättvist om det finns brister i det nuvarande systemet.

– Om det finns orättvisor i dagens system och man försöker rätta till det betyder det ju inte att det blir mer orättvist fast någon enskild person får en förhöjning.

Kapténs säger att man måste se till helheten.

– Om det ska ske en förändring är det alltid någon som drabbas. Det är svårt att göra förändringar utan att någon skulle beröras.

Prisbilden stabilare i Österbotten

På vissa håll har man varit orolig över att markpriserna i och med reformen skulle stiga oskäligt mycket särskilt i skärgårdskommuner. Det här är en diskussion som har förts till exempel i Åboland.

Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg tror inte att förändringen blir så stor för kommunerna i Österbotten, eftersom prisbilden här är mer stabil. Det betyder ändå inte att reformen inte är något man behöver tänka noggrant igenom.

– Det är en stor principiell fråga. Hur mycket skatt ska man betala för det man redan äger?

En man med skägg och glasögon med mörka bågar ser in i kameran
Bildtext Korsholm kommundirektör Rurik Ahlberg tror inte att reformen får så stora följder i Österbotten.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Ahlberg är skeptisk till förslaget att beskattningsvärdet för en byggnad ska grunda sig på nybyggnadskostnaderna. Som exempel nämner han att många sommarstugor är sådana som ägaren själv har byggt för flera tiotals år sedan och som används hela livet.

– Det är en byggnad som inte längre kan jämföras med någon slags nybyggnation.

Det är en stor principiell fråga. Hur mycket skatt ska man betala för det man redan äger?

― Rurik Ahlberg, kommundirektör i Korsholm

Ahlberg är också kritisk till den strama tidtabellen. Han skulle gärna se en bredare diskussion om målsättningarna med reformen.

– En sådan här reform kan slå ut väldigt galet, och det kan ju inte vara meningen att ett samhälle fungerar på ett sådant sätt.

Diskussion om artikeln