Stålpriset för det här huset har stigit med 100 000 euro sedan kontraktet skrevs: "Nu handlar det om att överleva", säger vd för byggbolag

Flera skolbyggen skjuts nu upp på grund av de allt dyrare byggprisena. Kronoby fick inga offerter alls för nybygget av Terjärv skola, och Pedersöre skjuter upp offertförfrågan för nya Sandsund skola till hösten.

Orsaken är att få eller inga byggföretag vågar ge offerter eftersom det i slutändan är de som står för mellanskillnaden då allt blir dyrare. De pris som gäller i dag kan vara helt andra inom ett par veckor.

– Det är faktiskt inte roligt alls, för det första har prisen stigit så mycket och så får man inte heller tag på material. Allt är osäkert så det är stora problem för tillfället, säger vd Håkan Nyman på byggföretaget Nycon i Karleby.

Han berättar att man redan har lämnat offerter ogjorda på grund av läget.

– Ja, till exempel för Terjärv skola (i Kronoby). Jag är själv hemma från Terjärv och hade velat vara med. Men jag kan inte och det gjorde ont, jag kan inte ta risken.

Det vågade ingen annan heller, inga offerter lämnades in för bygget.

Kunderna borde indexbinda materialkostnaderna

Nyman beskriver problemet: kunderna vill ha ett fast pris i offerterna. Och i dagens läge är det byggbolagen som tar smällen om deras underleverantörer höjer prisen.

– Vi får ett pris av dem som är dagens pris. Och så när jag frågar priset igen ett par veckor senare, då vi har fått projektet, så säger underleverantören att det jag gav offert på för 100 000 euro kostar nu 120 000.

Och byggbolaget står för mellanskillnaden. Nyman säger att materialkostnaderna alltid varierar, men han har aldrig sett något som liknar den prishöjning vi har nu. Den ligger på 10-15 procent sedan kriget i Ukraina började, för en del material ännu mer.

– Säg att vi före kriget betalade 60 cent per kilogram kamstål. Nu betalar vi 1,60 euro. I ett höghus kan det handla om 100 000 kilogram och det är pengar du inte får tillbaka någonstans.

Lösningen på problemet är enligt Nyman att indexbinda offerförfrågningarna. Stiger prisen till exempel fyra procent så betalar också kunde fyra procent mer.

Höjer en, höjer alla och det blir en ond cirkel

Dels handlar prisökningen om att många varor har kommit från Ukraina och Ryssland, och nu kommer de inte längre. Utbudet minskar och prisen stiger.

Men prisökningen beror enligt Nyman också på en ond cirkel.

– Det är alltid någon som klarar sig. Bränslekostnaderna stiger, allt stiger och då blir det gärna så att alla lyfter och då lyfter jag också fast jag kanske inte skulle behöva göra det.

Nyman tror inte att prisen kommer ner inom kort, men han tror nog att man kommer att hitta material också framöver.

– Det blir kanske via andra kanaler, men vi kommer att få material även om priset kommer att vara högre och leveranstiden längre.

Enligt Nyman kommer byggandet knappast helt att stanna, men han tror nog det blir en stagnation och utesluter inte permitteringar inom branschen.

Han säger att han förstår kommuner och andra byggare som tvekar att bygga då priset höjs.

– Om det är rätt att vänta på att det ska bli billigare vet jag inte. Men om ett projekt för tre miljoner plötsligt kostar 10 procent mer, 300 000 euro är mycket pengar.

Korsholm: budgeten håller inte men vi måste bygga

Korsholm ska enligt planerna i höst inleda byggandet av ett bildningscampus i Smedsby för 800 elever och det beräknades kosta kring 34 miljoner euro.

Styrelseordförande Carola Lithén (SFP) i Korsholm säger att man redan nu vet att budgeten inte kommer att hålla, men för henne var det en nyhet då hon den här veckan hörde att byggbolagen på grund av prisläget inte vågar ge offerter som är i kraft mer än kanske någon dag.

Att skjuta upp campusbygget i Korsholm är enligt Lithén ingen lösning.

– Vi har inga alternativ och spelrum för vi har så många elever att kostymen är för liten. Till nästa läsår måste vi få fram utrymmen till de elever som är på kommande, säger Lithén.

Dessutom dras en del av de nuvarande utrymmena med dålig inomhusluft.

– Om vi verkligen inte får någon som kommer och bygger åt oss så är förstås någon typ av baracker ett alternativ. Det fyller ett visst behov men jag tycker inte ens det är ett seriöst alternativ, säger Lithén.

Samtidigt ser Lithén risker med att alla plötsligt slutar bygga.

– Då blir det ett stort samhällsproblem, som laman på 1990-talet då 30 procent av byggbranschens människor gick arbetslösa. Ingen investerade och de som hade pengar satt och pantade på dem. Ett samhälle mår inte bra av det heller.

Att binda offerter till index en utmaning

Målet i Korsholm är att begära offerter i höst och byggstart blir troligen i oktober eller november, enligt tekniska direktören Ben Antell.

– Rimlig byggstart är slutet av oktober eller november, men det är mycket oklart kring det här projektet för tillfället. Graden av osäkerhet är hög, säger Antell.

På nationell nivå grunnar bland annat kommunförbundet på hur man ska kunna se till att upphandlingar kan göras också i de här osäkra tiderna.

– Det finns vissa mekanismer man kan bygga in i förfrågan och kontrakt som minskar riskerna, till exempel att priset följer byggnadskostnadsindex.

Men i dag finns inget bra sätt att följa upp och övervaka det, en del material kan till exempel ha en helt annan kostnadsutveckling än vad index är, enligt Antell.

Eftersom bygget i Korsholm är så stort ser Antell inte något lätt sätt att ändra planerna.

– Omfattningen är så stor att man inte ändrar det över en natt, men det är klart att vi som beställare måste ha alternativa planer i fall vi ser att prisutvecklingen är väldigt ogynnsam.

Det handlar i så fall om riskbedömning och ekonomiska kalkyler.