Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Rysk hybridpåverkan i Norden tills vidare måttlig – men situationen kan förändras om Finland och Sverige ansöker om Natomedlemskap

Hans Sverre Sjøvold, Antti Pelttari och Charlotte von Essen sitter på rad vid ett bord med mikrofoner på.
Bildtext Politiets sikkerhetstjenestes chef Hans Sverre Sjøvold, Skyddspolisens chef Antti Pelttari och chefen för Säkerhetspolisen Charlotte von Essen höll presskonferens inför Utrikespolitiska institutets seminarium på onsdagen.
Bild: Silja Viitala / Yle

För tillfället har de nordiska länderna skonats från omfattande hybridpåverkan från Ryssland, men vi måste ha en fungerande beredskap ifall läget förändras. Det var budskapet som Supos, Säpos och PST:s chefer förmedlade under ett seminarium på onsdagen.

Dragplåstret på Skyddspolisens (Supo) och Utrikespolitiska institutets seminarium om säkerhetsläget i Norden var cheferna för Finlands, Sveriges och Norges polisiära underrättelsetjänster.

Norska Politiets sikkerhetstjenestes (PST) chef Hans Sverre Sjøvold, finska Skyddspolisens chef Antti Pelttari och chefen för svenska Säkerhetspolisen (Säpo) Charlotte von Essen pratade om vilka utmaningar underrättelse- och säkerhetsmyndigheterna står inför i det förändrade geopolitiska läget efter den ryska invasionen av Ukraina.

Speciellt i Finland och Sverige finns det många risker om man väljer att ansöka om Natomedlemskap.

Just nu har inget av de tre länderna drabbats av större, ryska hybridattacker eller cyberattacker, men utgångsläget är att Ryssland vill blanda sig i leken om länderna lämnar in en Natoansökan.

Ryssland kan tycka att de har ett begränsat tidsfönster att påverka Sverige i det här skedet

― Charlotte von Essen, Säpo

– Just nu är läget rätt så lugnt men vi måste vara beredda på alla möjligheter. Ryssland har använt ett brett spektrum av olika sorters insatser förr, säger Antti Pelttari.

Charlotte von Essen säger att risken ökar i takt med att Sverige, och Finland, traskar närmare Nato.

– Ryssland kan tycka att de har ett begränsat tidsfönster att påverka Sverige i det här skedet. Det innebär en förhöjd risk för till exempel påverkansoperationer och cyberattacker, säger von Essen.

Exempel på påverkan som Ryssland kan försöka sig på är enligt von Essen manipulering av medier, den offentliga debatten eller av beslutsfattare. Det kan också handla om störningar i samhällsviktiga tjänster eller aktörer.

Attacker mot GPS-system, vårdens databaser eller kommunikationskanaler är mer konkreta exempel.

Hans Sverre Sjøvold ser till sin vänster.
Bildtext Hans Sverre Sjøvold är chef för norska säkerhetspolisen.
Bild: Silja Viitala / Yle

Finnmarken en unik utmaning för Norge

Natomedlemmen Norge delar gräns med Ryssland i norr. Sedan flera år tillbaka kan invånarna i området korsa gränsen i praktiken visumfritt, och relationerna till Ryssland har varit goda i området som länge kallats Finnmarken.

– En utmaning är att folk har en annan bild av ryssarna i Finnmark än i Oslo. Det har förstås förändrats en del efter invasionen av Ukraina, men det är ändå en utmaning, konstaterar PST:s chef Sjøvold.

Avtalet med Ryssland om den norra gränsövergången är tills vidare i kraft, men dess framtid i kölvattnet till invasionen är oklar.

Experter: Åtminstone retoriska säkerhetsgarantier krävs vid Natoansökan

Anna Wieslander, direktör för Norra Europa på den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council, säger att USA har satsat på fel strategi gentemot Ryssland.

– Då Biden-administrationen tillträdde tog man ett moderat förhållningssätt mot Ryssland. Nu kan vi se att USA inte insåg vilken sorts hot Ryssland är för den europeiska säkerheten, säger Wieslander.

Enligt Wieslander är USA avgörande för det europeiska försvaret, speciellt som en avskräckande komponent. Hur USA agerar om Sverige och Finland ansöker om Natomedlemskap är därför viktigt.

Robert Nurick, amerikansk forskare och tidigare direktör för Carnegie-institutet i Moskva, är övertygad om att Finland och Sverige ses som välkomna medlemmar av Nato, om länderna ansöker om medlemskap.

Eventuella debatter i till exempel USA skulle handla om rent praktiska arrangemang och inte om ländernas duglighet, enligt Nurick.

Nurick ser risker under ansökningsperioden.

– Ansökningstiden oroar mig. Det kan bli mycket svårt, då Kreml sannolikt kommer försöka agera, till exempel med truppförflyttningar vid gränsen, cyberattacker eller liknande, säger Nurick.

Enligt Nurick måste USA och Nato tydligt visa för Ryssland vilka risker som kommer med störningar i Finlands och Sveriges affärer. Också Storbritannien måste sända ett tydligt budskap.

Starka ställningstaganden och retorik kommer vi åtminstone att få se under en finländsk och svensk ansökningsprocess. Enligt Wieslander kan också nya Natoövningar i Norden komma på fråga. Finland och Sverige kan också som externa aktörer ansluta sig till Natosamarbetet i Baltikum, för att visa att man menar allvar.

Wieslander och Nurick medverkade i en panel på Utrikespolitiska institutets och Supos seminarium.

All vår rapportering kring det som på ett eller annat sätt tangerar Nato hittar du här.