Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Ukrainska flyktingbarn inleder skolgång i Pedersöre parallellt med distansundervisning från Ukraina

Från 2022
En kvinna med brun tröja står med en jordglob i plast i sina händer.
Bildtext Det underlättar under den första tiden då de ukrainska barnen får tolkhjälp, säger Maria Carlstedt, som själv kom till Pedersöre från Ukraina för kring 15 år sedan.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Allt är nytt och spännande då de två första ukrainska flyktingbarnen påbörjade sin skolgång i Kållby i onsdags. Skolan är den viktigaste integrationsporten för barn som landar i en ny verklighet, säger skolans personal.

Det ringer ut till första rasten. De 130 eleverna i Kållby skola rusar ut på rast. Idag är första dagen med två nya elever, som nyss flytt från Ukraina och landat i Pedersöre.

Den förberedande undervisningen koncentreras till Kållby skola, där man redan i tio år jobbat med integration av nyfinländare. De ukrainska barnen har ändå ett annat läge än man varit van vid i integrationsklassen.

– De har rätt omfattande distansundervisning från Ukraina, så mycket sköts parallellt på distans. Både föräldrar och barn vill att de slutför skolåret i Ukraina så de får ett betyg för skolåret, säger Inger Portin som är lärare i integrationsklassen.

En kvinna med glasögon och kofta står framför en Finlandskarta
Bildtext Elever från Ukraina kan ta fram det bästa i de finländskfödda eleverna, säger Inger Portin som är lärare i integrationsklassen i Kållby skola.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Fast kommunen är vidsträckt, finns det i dag bara en skola som har en förberedande undervisning för nyfinländare. Antalet kvotflyktingar och asylsökande som kommit till Pedersöre är litet, varför alla invandrarbarn undervisas i Kållby skola.

Stegvis övergång till vanlig skolgång

Mycket fokus sätts på språkinlärning under de första terminerna, men efter hand deltar de allt mera i den helsvenska undervisningen i praktiska ämnen.

För kommunerna finns det ett omfattande samarbete kring integreringen av nyfinländare. Och även om antalet elever med utländsk bakgrund varierar mellan kommunerna, har man nytta av varandras erfarenheter.

Johan Storbjörk som är rektor för Kållby skola tycker man också i Pedersöre lyckats väl med integrationen av eleverna, även om de har olika språklig och kulturell bakgrund.

– Men då vi tar emot kvotflyktingar till kommunen, finns det mera tid att förbereda sig. Nu kom eleverna mitt i skolåret och det kan bli verkligt utmanande i kommuner som mitt i allt fått väldigt många fler elever, säger Storbjörk.

Exempelvis i Jakobstad kommer grundskolan att få ta emot 75 nya elever, vilket är en stor utmaning mitt i en termin. Att nyfinländare normalt koncentreras till ett fåtal skolor med speciella integrationsklasser blir då svårt.

En man med blå skojorta och glasögon står vid en anslagstavla med tecknade ukrainska flaggor med fredsduvor.
Bildtext Ukraina har varit ett framträdande tema i Kållby skola redan innan de nyanlända eleverna började, visar skolans rektor Johan Storbjörk.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Däremot har föräldrarna möjlighet att välja om de önskar att barnen ska integreras på svenska eller finska. Praxis varierar också lite mellan kommunerna.

Egen tolk underlättar

Fördelarna med en liten skola med få nyfinländare är ändå att nytillskottet blir hanterligt. Dessutom kan lärarna ge mera individuellt stöd åt den enskilda eleven.

I Kållby har man dessutom en tacksam situation då man kunnat flytta en av kommunens anställda i småbarnspedagogiken till integrationsklassen. Ukrainafödda Maria Carlstedt jobbar annars i Esse daghem, men har flyttat till Kållby skola för att fungera som skolgångsbiträde och tolk.

– Allt är så nytt nu, så de tar mest in hur allt fungerar. De säger inte så mycket ännu, säger Maria Carlstedt efter den första lektionen.

Även om sommarlovet snart kommer, räknar Maria och Inger med att hinna med en hel del under den återstående månaden.

– Jag tänker inte översätta allt hela tiden. De ska nog ta in och lära sig språket, så vi hoppas nog att de om en månad ska kunna förstå de viktigaste sakerna, säger Maria Carlstedt.

Inger Portin har redan kongoleser och kurder i sin klass och ser att flera nationaliteter tillför en rikedom, inte bara för integrationsklassen, utan för hela skolan.

– Det berikar förstås att vi får ett bredare perspektiv. Och de här eleverna har upplevt sådant som vi önskar att inge ska behöva vara med om, säger Inger Portin.

Hennes erfarenhet av skolmiljön för de nyanlända, är att de värdesätter sin skolgång och är väldigt inspierarade att göra framsteg och lära sig nytt.

– De blir närmast ledsna då skolan slutar för sommaren, säger Inger Portin.