Regeringen presenterade förslag till förnyad beredskapslag – det ska bli lättare att konstatera undantagsförhållanden

Justitieminister Anna-Maja Henriksson och inrikesminister Krista Mikkonen presenterade i dag regeringens förslag till en lag om hybridhot som ska läggas till i beredskapslagen.

Den stora förändringen är att det föreslås en ny definition på undantagsförhållanden.

Enligt propositionen ska nu undantagsförhållanden kunna konstateras då hot, händelser eller verksamhet riktar sig mot samhällets kritiska infrastruktur, den allmänna ordningen och säkerheten, eller gränssäkerheten.

Undantagsförhållanden ska också kunna konstateras då något äventyrar den nationella säkerheten, samhällets funktionsförmåga eller befolkningens livsbetingelser.

Huvudsyftet med ändringen av beredskapslagen är att kunna reagera på exempelvis hot mot gränssäkerheten eller telekommunikations- och informationssystemens funktion.

En totalreform av beredskapslagen har också inletts vid Justitieministeriet och uppskattas ta mellan 3,5 till 4 år.

Ökande beredskap för hybridhot - asylsökarna stoppas inte

4:29

Hybridpåverkan stort hot mot Finland

Regeringen började förbereda förändringar strax efter att Ryssland invaderade Ukraina. Förslaget har förberetts ovanligt snabbt på grund av det förändrade säkerhetsläget, konstaterade Henriksson under informationsmötet.

– Därför ska riksdagen få behandla förslaget så fort som möjligt – helst nu, sa Henriksson.

Enligt myndigheterna är hybridpåverkan från Ryssland just nu det största säkerhetshotet i Finland.

Skyddspolisen, som är experter på den nationella säkerheten, säger att påverkansförsök kan förväntas inom en mycket snar framtid och anledningen är förstås Natodiskussionen i Finland.

Svårt att stänga gränserna

Regeringen får dock inte införliva alla planerade ändringar i beredskapslagen. Det krävs tilläggsbefogenheter för att göra begränsningar av inresa och asylsökande, vilket betyder att det förslaget kommer att beredas separat.

Det handlar framför allt om begränsningar av inresa och exploatering av migranter som politiskt redskap vid gränsen, på samma sätt som man under hösten 2021 såg Belarus göra vid gränserna till Polen och Litauen.

Polen, EU och Nato anklagade då Belarus president Aleksandr Lukasjenko för att använda migranter som ett taktiskt hot mot EU som en hämnd för sanktionerna.

Men det handlar också exempelvis om hur man i Finland kunde minska antalet ställen där man kan lämna in sin ansökan om asyl.

– Vi har ett juridiskt internationellt regelverk som Finland har ratificerat. Därför måste vi också under undantagsförhållanden följa de internationella konventioner vi har förbundit oss till, sa Henriksson.

Finlands östra gräns är också EU:s yttre gräns, vilket gör att den nya förordningen också måste vara i enlighet med EU:s regelverk.