Birkalands tingsrätt förkastade åtalen mot man misstänkt för krigsbrott i Liberia – expert: Problem i åtalen typiska för krigsbrottsfall

Alla åtal mot Gibril Massaquoi förkastas i det uppmärksammade Liberiafallet. Åtalet gällde flera mord och krigsbrott under inbördeskriget i Liberia åren 1999 till 2003. Massaquoi kommer från Sierra Leone och har bott i Finland i över tio år.

Den 52-åriga Gibril Massaquoi stod åtalad för flera mord på civilpersoner och avväpnade soldater i Liberia i Västafrika. Förutom morden omfattade åtalet också grovt krigsföringsbrott och grov kränkning av mänskliga rättigheter.

Enligt försvaret har Massaquoi inte varit delaktig i händelserna som beskrivs i åtalet, och han har bestridit alla åtal.

Åklagaren kräver livstidsfängelsestraff för mannen som misstänks ha begått krigsbrott i Liberia

Domen väntas falla senast i slutet av april.

Tingsrätten i Birkaland anser att det inte med tillräckligt stor säkerhet kunnat styrkas att Massaquoi deltagit i handlingarna som åtalet rör.

Ögonvittnen berättar hur tiotals människor brändes levande – vi besökte de liberianska byar där en man bosatt i Finland misstänks ha begått krigsbrott

Gibril Massaquoi står åtalad i Birkalands tingsrätt.

Enligt tingsrätten kan det anses sannolikt att Massaquoi inte befann i Liberia då brotten tros ha ägt rum.

Expert: Domen i linje med domar i liknande fall

Immi Tallgren, docent i internationell rätt vid Helsingfors universitet, anser att dagens dom ligger i linje med domar i liknande fall både i Finland och utomlands.

– Åklagaren har efter bästa förmåga försökt samla bevisföring men har inte nått över tröskeln, och försvaret hade ganska starka kort, så det här är slutresultatet, som inte på något sätt är exceptionellt. Det här har hänt på många håll och kommer att fortsätta hända, säger Tallgren.

Centralkriminalpolisen inledde en förundersökning år 2018 efter att finländska myndigheter hade fått nya uppgifter om Massaquois misstänkta brott. Försvaret har kritiserat både att vittnesmålen handlat om 20 år gamla händelser, men också hur vittnesmålen införskaffats.

– Det vi sett är att ett stort problem varit användningen av mellanhänder, då man samlat bevisföring, vilket också försvarsadvokaten har fäst uppmärksamhet vid.

Tallgren påpekar att exakt samma problem förekom i rättegången i Haag mot den kongolesiske krigsherren Thomas Lubanga.

– Där var precis en likadan situation, där rättegången faktiskt pausades för en längre tid. Där hade åklagaren använt sig av mellanhänder i utredningsskedet för att både hitta och höra vittnen. Då hade man inte nödvändigtvis riktigt följt alla processregler, och då kan man lätt ifrågasätta vittnesmålen på åklagarsidan, säger Tallgren.