Strejkberedskapen är hög bland lärarna: "Det är lärarna som möjliggör att andra kan gå till sina jobb"

I går på fredagen blev det klart att lärarna går i strejk nästa vecka. Inger Damlin, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund, säger att solidariteten och beredskapen att strejka är stor bland lärarna.

– Våra medlemmar är väldigt beredda på den här strejken. Det syns ute bland föreningar och skolor, vi har fina exempel där lärare och rektorer samlats till talkon och gjort skyltar tillsammans. Den här konflikten har verkligen enat lärarkåren.

Strejken, som egentligen skulle inledas för två veckor sedan, sköts framåt i hopp om att parterna under den tiden skulle hitta en lösning på konflikten.

Men på torsdagen meddelade förlikningsnämndens ordförande Elina Pylkkänen att det inte finns förutsättningar för ett medlingsbud i konflikten.

Den största tvistefrågan är fortfarande lönerna. Arbetstagarsidan vill få ett flerårigt löneavtal, men arbetsgivarna menar att ett flerårigt avtal skulle belasta den offentliga sektorn för hårt.

Lärarlönerna är en snårig djungel – inom yrkeskåren förekommer stora löneskillnader

Historiska skäl ligger bakom orättvis lönesättning.

Men Inger Damlin säger att lärarna också strejkar för mycket annat. Bland annat har arbetsbilden svällt och mängden arbete ökat.

– Många tror att de vet hur det är att vara lärare, men har du inte varit lärare år 2022 så vet du inte hur det är. Det är viktigt att påpeka varje gång man pratar om lärares arbete. Skolan är inte den skola den var för två år sen eller för fem år sen.

"Måttet är rågat"

Utöver de extra arbetsuppgifter som hela tiden fallit på lärarna så har också pandemin och de omställningar och anpassningar som den gång på gång fört med sig fått lärarnas bägare att rinna över. Nu vill man se en förändring.

– Vi vill inte vara med om nedmonteringen av skolan i världsklass. Vi vill inte se på då det händer, utan vi vill bibehålla och utveckla den. Därför är vi beredda att ta till de här stridsåtgärderna.

– Jag har själv suttit med i tre förhandlingsrundor där vi haft motsvarande krav som nu. Men då har vi alltid varit flexibla från lärarhåll och fogat oss till att kommunekonomin inte håller, att det är pandemi på gång och så vidare. Men nu är måttet rågat, det går inte längre, säger Damlin.

Inger Damlin vet att de samhälleliga konsekvenserna av lärarnas strejk är stora.

– Många har varit oroliga för vad som kommer att hända då lärarna strejkar. Det är lärarna som möjliggör att andra kan gå till sitt jobb och det här är också lärarna medvetna om. Helst skulle vi inte strejka, men vi behöver en dräglig lön att leva på.

"Lärarna och vårdarna sitter vid samma förhandlingsbord"

Den kommande strejken hålls i Esbo, Helsingfors, Grankulla, Vanda, Uleåborg, Rovaniemi, Jyväskylä, Tammerfors, Åbo och Kuopio och den berör cirka 22 000 lärare.

Samtidigt som lärarna strejkar pågår också en annan arbetsmarknadskonflikt, nämligen sjuk- och närvårdarnas.

Inger Damlin säger att det är viktigt att komma ihåg att båda förhandlar med samma part, kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna.

– Det handlar om två kvinnodominerade yrken som nu sitter vid samma förhandlingsbord och som har samma avtalspart. De hänger ihop och det är något som många kanske inte tänker på.

Damlin vill också att regeringen ska reagera på de pågående arbetsmarknadskonflikterna.

– Jag skulle vara förvånad om den kvinnodominerade regeringen vi har bara skulle sitta och titta på då ett sådant här stort jämställdhetsproblem seglar upp på agendan. Det handlar ju om lönediskussioner i kvinnodominerade branscher.

Damlin hoppas att lärarstrejken ska försnabba de pågående förhandlingarna och hjälpa parterna att hitta en lösning som alla kan gå med på.

– Vi blev överraskade då vi inte fick ett medlingsbud, men motiveringen var att vi i vissa frågor var så långt ifrån varandra att det var omöjligt att ge ett bud. Så vi tycker det är bra nämnden fortsätter att försöka hitta lösningar. Vår målsättning är ju inte att strejka, utan att nå ett avtal.

I hopp om en lösning tar man nu enligt Damlin ett steg i taget. Men hon säger också att lärarna är beredda på fortsatta stridsåtgärder om en lösning inte nås.

– Lärarna utgör välfärdssamhällets ryggrad – den här gången ger vi inte efter.