Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Samer i festdräkt lyfter fram sin integritet: "Fråga alltid innan du tar en bild, vi har rätt att tacka nej"

Två personer i skoltsamedräkt håller varandra i handen.
Bildtext Detaljer från skoltsamernas dräkter.
Bild: Katriina Laine / Yle

För oss är nationaldräkten något alldeles speciellt, bunden till historia och kultur, med detaljer om bäraren, säger samen Maria Aikio, med rötter i Utsjoki. Du behöver be om lov för att få ta en bild.

– Vi har faktiskt rätt att tacka nej till att bli fotograferade i nationaldräkt, säger Maria Aikio. Skulle du själv vilja bli fotograferad och ständigt petad på, när du är på fest, ställer hon som motfråga.

Maria Aikio arbetar just nu inom "Kulttuurien koulu", ett projekt som erbjuder lärare fortbildning om romernas och samernas kultur.

– Det finns ytterst knapp korrekt information om samerna i läroplanerna i dag, säger Aikio.

Ett bälte, detalj ur samisk nationaldräkt från Utsjoki. Bältet med fyrkantiga ingraverade knappar av renhorn, visar att bäraren är gift.
Bildtext De fyrkantiga ingraverade knapparna av renhorn visar att den manliga bäraren är gift.
Bild: Vesa Toppari / Yle

Okunskapen är stor om hur många samiska språk det finns och var samerna bor i dag. I skolorna beror mycket på lärarens förmåga att utreda och satsa på temat i klassrummet. Därför har projektet skapat skräddarsydda paket för skolorna.

Aikio betonar att det i materialet finns information om HUR unga samer och romer önskar bli bemötta i skolan.

Fråga och vänta tills du får lov

― Maria Aikio

På frågan hur man ska bete sig för att vara respektfull vid festliga tillfällen, då man vill fotografera de färggranna samedräkterna med utsökta smycken och bälten, svarar Maria Aikio så här:

– Om du ser att ditt objekt är upptaget i samtal med någon, behöver du vänta på din tur. Du behöver också fråga ifall hen vill bli fotograferad - och respektera rätten att säga nej. Vi samer får ofta frågor om fotografering och alltid orkar vi kanske inte ställa upp på bild. Våra dräkter bär på rik historia, symboler och kultur och vi ombeds ofta berätta om dem.

Färgrann kjolfåll. Den här samernas  festdräkt hör hemma i Enontekis.
Bildtext Den här kjolfållen återfinns på samedräkter från Enontekis. På samiska heter kjolfåll hulpa.
Bild: Vesa Toppari / Yle

Aikio tangerar också så kallad appropriering - alltså rätten att tillägna eller tillskansa sig en kultur.

– Vi samer vill själva avgöra när och hur vi blir fotade och hur bilderna används. Det vill du väl också ifall du är festklädd, upprepar hon igen.

Aikio tar steget vidare.

– Genom att respektera ett nej till att bli fotograferad kan du trösta dig med att du har givit utrymme, en valmöjlighet åt den saken gäller. Kanske blir det ett ja följande gång, som följs av ett längre samtal om just den släktens historia och dräkt.

Samedräkten berättar mycket om sin bärare

― Maria Aikio
En skoltsamisk huvudbonad för kvinnor.
Bildtext En dekorativ huvudbonad, som bärs av skoltsamiska kvinnor.
Bild: Juha-Pekka Inkinen/Yle

Samernas nationaldräkt innehåller många intressanta detaljer om sin bärare, för den som förstår att tolka den. Ett exempel är huvudbonaderna hos kvinnor, särskilt bland skoltsamer. Är bäraren gift är huvudbonaden dekorativ och stor.

Också bältet tillhörande högtidsdräkten kan berätta om bäraren är gift eller ogift, eller änka/änkling. De traditionella, granna färgerna kan sedan kombineras med bärarens modemedvetenhet.

Áslat-Jon och Sivi Länsman, klädda i festklädsel från Nuorgam, Utsjoki.
Bildtext Áslat-Jon och Sivi Länsman, klädda i festklädsel från Nuorgam, Utsjoki.
Bild: Vesa Toppari / Yle

– Här kan variationen vara stor, berättar Aikio. För oss är det däremot kränkande när dräkterna förenklas, till exempel i prylar för turister.

Samernas festklädsel berättar också varifrån släkten kommer och det kan finnas ytterligare detaljer om vilken släkt det är fråga om.

Nio samiska språk, samer i hela Norden

– Det är förvånansvärt hur lite skoleleverna eller finländarna överlag känner till om samerna och deras liv i dag, fortsätter Maria Aikio. Få vet att det finns nio samiska språk och att de flesta samer i dag bor utanför sameområdet i norr, i stora städer såsom Uleåborg och Helsingfors.

Aikio nämner siffran 10 000 när det handlar om antalet samer i Finland. Många unga med samiska rötter behärskar inte språket alls men vill lära sig mera om både språk och rötter.

Pirita näkkäläjärvi bakifrån

Från Enare till Helsingfors – nio bilder av att vara same idag

Här kan du se Mikaela Weurlanders tv-dokumentär om hur samerna själva upplever sin identitet i vardagen.

Unga med samiska rötter upplever dubbelt utanförskap

― Maria Aikio

I och med att skolorna har så knapphändig information om samisk kultur och historia så raderar skolan på sätt och vis bort möjligheten till identifikation och bekräftelse, som unga med samiska rötter, runtom i Finland, kan uppleva i klassen. Enstaka unga med samisk bakgrund får ingen bekräftelse för sina rötter i skolan.

– Det skolan inte berättar om finns inte, betonar Aikio - och det här får omfattande konsekvenser för unga med samiska rötter. Skolans oförmåga att ge plats för samisk kultur ger i stället utrymme för hat, som fortfarande florerar mot samer i samhället, särskilt på nätet.

– Det finns direkt felaktiga uppgifter om samerna och deras historia i läroböckerna. Bildsättningen är också fel, med bilder på samekläder såsom de framställs i turistbutikernas hyllor. Den knappa och direkt felaktiga informationen förstärker känslan av ett dubbelt utanförskap, betonar hon.

Läroplanen central för att stödja lärarna

Aikio förklarar att den nationella läroplanen behöver erbjuda konkreta redskap för skolorna. Planen behöver innehålla uppgifter om vilka klasser som tar upp samerna och deras historia, på vilket sätt och hur detta görs. Här finns det gott om material som Sametinget har sammanställt.

– Det är omänskligt att tänka sig att lärarna ensamma klarar av att ge en nyanserad bild av samerna i dag. Dagens läroplaner stöder inte det här, fortsätter hon. Det är också viktigt att samerna, kulturen och historien, lyfts fram i gymnasiet.

Ifall rätt information används i skolan innebär det på sikt att besluten gällande samer i framtiden fattas på basis av korrekt kunskap och information, som stöder samernas fortsatta existens i Finland.

Syskonen Elli-Marja ja Iisko-Jouni Hetta, i Vuotsos dräkt.
Bildtext Syskonen Elli-Marja och Iisko-Jouni Hetta från Vuotso iklädda Vuotsos dräkt.
Bild: Vesa Toppari / Yle

Samerna är Europas enda ursprungsfolk. Deras ställning garanteras i grundlagen, från år 1995. Det bor samer i Finland, Sverige, Norge och Ryssland. Sammanlagt finns det 75 000-100 000 samer, flest samer bor det i Norge.

Du kan läsa mera om samerna i dag på Sametingets sidor.

Maria Aikio är hemma från Utsjoki.
Bildtext Maria Aikio fotad i Åbo domkyrka under julen.
Bild: Linda Tammela / Yle