Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

I dag går över 80 000 kommunanställda i strejk – varför är det så svårt att höja lönerna i den offentliga sektorn?

Uppdaterad 03.05.2022 09:35.
Bild från lärardemonstration vid Domkyrkotorget, Åbo.
Bildtext Strejk. Flera fackförbund för kommunalt anställda inleder i dag strejker i Esbo, Helsingfors, Grankulla, Vanda, Uleåborg, Rovaniemi, Jyväskylä, Tammerfors, Åbo och Kuopio.
Bild: Maj Lundström / Yle

Strejkerna inom den kommunala sektorn har nu brutit ut. Bland de strejkande finns personal inom hälsovård, teknik, kosthåll, fastighetsskötsel, daghem och skolor.

Fackförbunden JUKO, Jyty och JHL inleder i dag strejker i Esbo, Helsingfors, Grankulla, Vanda, Uleåborg, Rovaniemi, Jyväskylä, Tammerfors, Åbo och Kuopio. Strejkerna pågår mellan den 3 och 9 maj.

Strejkerna omfattar 81 000 fackanställda – av dem är över 22 000 lärare.

På de flesta orter pausas både daghem och grundskolor, men på en del enheter fortsätter undervisningen i begränsad form.

På gymnasier och yrkesskolor är det möjligt att distansundervisning kan ordnas.

Senast lärarna strejkade var 1984 och nu nästan 40 år senare tar lärarna igen till strejkvapnet.

I förgrunden elever som sitter vid pulpeter, i bakgrunden en lärare som skriver på en tavla.
Bildtext Svårt att klara sig på lönen. Allt handlar om resurser och i det här fallet betyder det pengar. Så kan vi inte ha det, konstaterar Finlands svenska lärarförbund.
Bild: Wavebreakmedia Ltd UC2 / Alamy/All Over Press

Helsingfors, Esbo, Vanda och Åbo - strejkgränserna varierar från kommun till kommun

Men det är inte bara lärarna som strejkar. Sammanlagt handlar det om runt tusen yrkestitlar som berörs av strejkerna.

Strejkgränserna varierar från kommun till kommun. Bland de strejkande finns personal inom hälsovård, teknik, kosthåll, fastighetsskötsel, daghem och skolor.

Eftersom det är kommunerna som har ansvaret för att organisera den kommunala servicen gäller det att vända sig till den egna kommunen om man vill veta vilken service som är tillgänglig och på vilket sätt.

Svårt att leva på lönen för klasslärare och småbarnspedagoger

Lärarförbundet har speciellt lyft fram småbarnspedagogernas och klasslärarnas löner.

– Deras ingångslöner är en svår ekvation om man vill bosätta sig, grunda familj och leva i huvudstadsregionen. Så kan vi inte ha det, konstaterar Inger Damlin, ordförande vid Finlands svenska lärarförbund.

Vårdarfackens huvudförhandlare  Silja Paavola (Super) och Millariikka Rytkönen (Tehy)
Bildtext Hård dragkamp. Allt handlar i slutändan om resurser och i det här fallet betyder det pengar. På bild Vårdarfackens huvudförhandlare Silja Paavola (Super) och Millariikka Rytkönen (Tehy).
Bild: Silja Viitala / Yle

Vårdarna kräver historiskt stora påslag - vill komma närmare ingenjörerna

Samtidigt som de kommunanställda inleder sin strejk har vårdarnas kollektivavtalsförhandlingar gått i stå. Både vårdarna och kommunsektorn väntar nu på nya medlingsbud från den förlikningsnämnd som arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) tillsatte i början av april.

Förutom den allmänna linjen som ligger på ungefär två procent, så vill vårdarna ha ett eget löneprogram.

Enligt programmet skulle löneförhöjningen vara 3,6 procent per år under en femårsperiod.

Närvårdarna och sjukskötarna kräver historiskt sett stora lönepåslag. De vill närma sig ingenjörerna, som har en utbildning på samma nivå som sjukskötarna, men 800 euro mera i månadslön.

Kommunarbetsgivarna KT:s vd Markku Jalonen
Bildtext Mera skatt. Det är skattebetalarna som står för höjda löner i den offentliga sektorn, konstaterar man på Kommunarbetsgivarna KT. På bilden KT:s vd Markku Jalonen.
Bild: Silja Viitala / Yle

Arbetsgivaren viftar med skattehöjningar på 870 euro per år

Den centrala tvistefrågan är alltså lönerna. Arbetstagarsidan vill ha fleråriga löneavtal, men arbetsgivarna är rädda för att långa avtal ska belasta den offentliga sektorn för hårt.

Kommunarbetsgivarna KT har räknat ut att de aktuella lönekraven inom alla yrkesgrupper i kommunerna skulle leda till nya kostnader på 12,4 miljarder euro vilket skulle innebära höjda skatter på 870 euro per skattebetalare per år.

Statsminister Sanna Marin (SDP) höll sitt första maj-tal i Åbo
Bildtext Branschvisa avtal. Statsminister Sanna Marin (SDP) vädjade i sitt första maj-tal om att avtalsparterna ska komma överens.
Bild: Lassi Lähteenmäki / Yle

Varför ingriper inte regeringen?

Numera förhandlar man fram kollektivavtal branschvis. Finlands Näringsliv EK har sedan år 2015 konsekvent avvisat alla nationella centraluppgörelser.

Också nu har regeringen signalerat att den inte tänker blanda sig i arbetsmarknadsuppgörelsen. Senast som en regering var inblandad i en inkomstpolitisk uppgörelse var 2007.

Arbetsmarknadsuppgörelserna sköts i dag mellan fack och arbetsgivare, staten vill inte bli indragen i att finansiera arbetsmarknadsuppgörelser.

Senast då regeringen Sipilä ingrep på arbetsmarknaden genom konkurrenskraftsavtalet 2016 så blev eftermälet inte vackert.

betalning, pengar, faktura
Bildtext Alla betalar. I slutändan är det skattebetalarna som står för lönehöjningarna i den offentliga sektorn via skatter eller ökad statlig låntagning.
Bild: Yle/Anssi Leppänen

Hur kommer det att sluta?

Vårdarna stack ut huvudena redan 2020 och krävde lönepåslag 3,3 procent, plus 1,8 procent extra. Det gick si så där. Slutresultatet följde nämligen den allmänna linjen.

Problemet är att vårdarna är många och lönekostnaderna därför massiva. I slutändan är det skattebetalarna som står för lönehöjningarna via skatter eller ökad statlig låntagning.

Avtalsförhandlingsdramaturgin bygger på att arbetstagarna kräver i överkant och att arbetsgivaren bjuder i underkant. Sedan landar kyrkan någonstans mitt i byn där båda sidor borde vara lika missnöjda.