Solbrinkens skola i Lojo växer så det knakar – redan i höst finns för få klassrum i nya Laurentiushuset

Solbrinkens svenska skola i Lojo har ett positivt problem. Inflyttning gör att skolans modul i Laurentiushuset inte räcker till. Nu måste staden hitta en snabb lösning.

Därför har nu Solbrinkens Hem och skola-förening lämnat in en skrivelse till Lojo stad.

Föräldrarna vill göra beslutsfattarna uppmärksamma på att det är trångt i skolans lokaliteter i Laurentiushuset. Om det är så att det inte går att ordna inom bildningscentrets väggar, ser de en flytt till Skolbrinkens tidgare skolhus som ett alternativ.

Byggnaden ligger granne med Laurentiushuset.

Oroliga föräldrar

Föräldrarna uttrycker en oro över att det blir tungt för lärarna att undervisa om man inte får tillgång till fler och mer flexibla lokaler i det nya bildningskomplexet.

Föreningens styrelse påpekar också att föräldrarna redan då Laurentiushuset planerades ville att skolan skulle få plats att växa i det nya huset.

Men i stället för att planera lite “luft” för den svenska pedagogiken så minskade staden i sista stund helhetsytan med tio procent.

Detta utgående från de prognoser som man då hade till hands och som visade på sjunkande elevantal i samtliga skolor.

Även saker som undervisning i sammansatta klasser samt integrerad specialundervisning i de vanliga klasserna lyfts upp.

Trivs i Laurentiushuset

Enligt Charlotta Wallenius, rektor för Källhagens skola och den som bereder frågan för beslutsfattarna, är en flytt tillbaka ändå inte en optimal lösning.

– Vår första prioritet är ju givetvis att vi med Solbrinkens skola årskurserna ett till sex får stanna kvar i det nybyggda Laurentiushuset där vi trivs bra.

Eftersom det redan nu finns finns andra i huset, bland andra det svenska eftiset och några grupper från en av de finska skolorna, så säger hon att det handlar om ett stort pussel, där alla bitar måste beakta.

– Det här är en "Vi-fråga" för hela Lojo.

Wallenius berättar att skolan för tillfället har drygt 70 elever, men att de i höst beräknas vara 82 till antalet.

– Det har faktiskt redan nu droppat in några barn under året.

Positivt problem

Även om tidtabellen är stram så kommer Wallenius att föreslå för svenska sektionen vid nämnden för barn, unga och familjer på mötet 5.5 att frågan utreds vidare.

Eftersom den är så mångfacetterad behöver alla berörda vända på alla stenar för att hitta en lösning som är så bra som möjligt för helheten.

Juha-Pekka Lehmus, bildningsdirektör i Lojo, säger att den rådande situationen egentligen är ett positivt problem.

– Det är ju väldigt bra för Lojo att det flyttar in familjer till staden vilket märks speciellt inom finska småbarnspedagogiken och svenska grundläggande utbildningen.

Han bedömer att saken nog ska kunna lösas genom att se över rumsfördelningen i Laurentiushuset och Solbrinkens gamla skolhus till att börja med.

Vill ha en bestående lösning

Ute på gården framför L-ingången som leder in till Solbrinkens skola i Laurentiushuset väntar eleverna Elin Lindström, Stella Nyman, Elliot Alanko, Ida Nyström och Wilma Alanko på att skoldagen ska starta.

Artikeln fortsätter efter ljudklippet.

Föräldrar och lärare vid Solbrinkens skola i Lojo: “Det viktigaste är att vi får en beständig lösning”

9:34

De säger sig alla trivas i skolan, även om den är stor och har många elever. Speciellt mycket gillar de skolgården där man kan spela fotboll, bordtennis, gunga eller klättra på olika ställningar. Som enda svenska skola har de ofta egna raster men ibland umgås de också med de finska eleverna.

Annika Nyström, mamma till Ida Nyström, säger att det viktigaste för föräldrarna är att få ett beslut som håller, så att skolan kan fungera som en hel enhet.

– Det har ju varit alldeles härligt att vara här under samma tak med Solbrinkens skola och daghemmet.

Hon säger att det är som det är med det faktum att det nya skolhuset visat sig bli trångt redan under det första läsåret.

– I det här skedet är det kanske inte så nödvändigt att tala om det som varit utan mer satsa på framtiden.

Lotta Strandberg-Nyman som är lärare och platschef, säger att den största utmaningen är för få klassrum.

– Till och med om man är två lärare händer det för mycket om grupperna är för stora.

Hennes kollega Marica Strömberg håller med.

– Det kan vara lite oroligt då de flesta klassrum har tre ingångar, vilket gör att det kan vara en viss genomgång då man flyttar sig från ett rum till ett annat.

Det viktigaste för personalen är precis som för föräldrarna, att man kommer till en bra lösning inför nästa läsår.

Artikeln uppdaterades 4.5 kl 14.11 med det sista stycket, ljudklipp, bilder samt byte av huvudbild.