Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

30 chefer inom välfärdsområdet fick lönepåslag – huvudförtroendeman: "Tajmingen illa vald"

Uppdaterad 03.05.2022 21:28.
Man i röd jacka.
Bildtext Tehys huvudförtroendeman, akutvårdaren Kim Yli-Pelkola i Jakobstad, tycker att lönepåslaget till 30 chefer ger fel signaler till vårdpersonalen.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Tjänstemän och förvaltare vid Österbottens välfärdsområde får ett lönepåslag på 10 procent fram till slutet av året. Ersättningen ges till 34 anställda och totalt handlar det om drygt 200 000 euro som betalas ut för perioden mars-december.

Motiveringen till att tjänstemän, kanslister och annan förvaltningspersonal får påslaget är att de jobbar dubbelt just nu, säger Hans Erik Lindqvist som är ordförande för personalsektionen på samkommunen för Österbottens välfärdsområde.

– Välfärdsområdet som startar nästa år ska förberedas och i stället för att anställa folk enkom för att sköta beredningen av nya området har man i Österbotten gått in för att man köper tjänsterna av de anställda och ledande tjänstemän som finns i samkommunen, säger Lindqvist.

Det innebär i praktiken dubbeljobb, säger Lindqvist, och därför beslöt personalsektionen att ge ett påslag.

– De jobbar jättehårt. Sedan kan man diskutera om det är rätt att de jobbar så hårt i flera år. Det är en ganska hård, nästan omänsklig arbetsbörda en längre tid.

Hans-Erik Lindqvist sitter på sitt kontor i Närpes.
Bildtext Hans-Erik Lindqvist säger att han förstår att det är känsligt med löneförhöjningar inom vården nu, men att det handlar om två olika saker.
Bild: Yle/Juho Teir

Tehys huvudförtroendeman, akutvårdaren Kim Yli-Pelkola i Jakobstad, tycker att påslaget ger fel signaler till vårdpersonalen.

– Det höjer åtminstone inte personalens motivation.

Han kan förstå att de som jobbar hårt med organisationsförändringen behöver få högre lön. Men:

– Tajmingen inte är riktigt rätt. Vi lever i stora arbetsmarknadskonflikter, i många kommuner strejkar man och vi har inget avtal för tillfället.

Yli-Pelkola anser att välfärdsområdet kunde ha gett högre lön tidigare, redan då de anställda tog på sig eller sökte ansvarsjobb som gäller nya organisationen.

– De visste att de i princip ska sköta två jobb samtidigt. Arbetsbelastningen är jättehög för våra chefer för tillfället och det är viktigt att det syns i lönen, men personalsektionen kunde ha reagerat tidigare, säger Yli-Pelkola.

För honom är det självklart att även i tjänstemännens lön ska själva jobbet, erfarenhet och kunskap synas i lönen.

– Men i det här skedet när arbetsgivarsidan (i kollektivavtalsförhandlingarna, reds anm.) vill ge vårdarna två procent så är tio procent ganska mycket, säger Yli-Pelkola.

"Förstår att det är känsligt just nu"

Lindqvist håller med om att tajmingen kan kännas fel då man betänker andra saker som pågår på riksnivå och som har att göra med lönesättning och kollektivavtal.

– Men ärendet är aktuellt just nu, de här människorna jobbar med de här frågorna inför nästa år. Så det är ganska svårt att skjuta fram, och det är i alla fall skilda ärenden på sätt och vis.

Lindqvist förklarar att det ena ärendet har att göra med normala löneförhöjningar (kollektivavtal) och det andra har att göra med att anställda jobbar med två uppgifter samtidigt.

– Då är det ganska vanligt att man kan få en tillfällig ökning på lönen. Men jag förstår att det är känsligt med löneförhöjningar inom vården nu, så på det sättet förstår jag att man tycker att tajmingen är dålig.

Månar om hela personalen

Yli-Pelkola påpekar att många av de som nu får påslag redan har en god grundlön. Samtidigt påpekar Lindqvist att det är ett jättejobb att dels jobba för en samkommun som har tagit över socialvård och primärvård och samtidigt förbereda för det nya välfärdsområdet som tar vid efter nyår.

– Att få det att löpa med 350 olika IT-program, 7 000 anställda och väldigt många olika sätt som nu ska samordnas i den nya organisationen. Det är inga små fusioner det är fråga om, säger Lindqvist.

Vad kan du säga till övriga personalen som också tycker att de jobbar hårt och har mycket extra jobb med förändringarna?

– Jag tycker att vi på allt sätt försöker värna om vår personal. Det är uttryckligen vår vilja och vårt jobb. Personalsektionen jobbar hela tiden för att försöka kompensera för olika tilläggsåtgärder man har, med lokala avtal, säger Lindqvist.

Han påpekar att kollektivavtalsförhandlingarna förs på riksnivå, och att man regionalt försöker göra sitt bästa.

– Varenda möte är det flera saker vi kommer överens om som är förändringar och förbättringar som hjälper den anställda. Det är bara olika för olika grupper ibland hur man gör.

Yli-Pelkola håller till viss del med Lindqvist.

– Ja vi har mycket att göra, vi har haft 14 kommuner med olika personalpolitik och olika förmåner. Och nu gör vi kompromisslösningar för det nya välfärdsområdet, vi måste ändå jobba och göra avtal som i dag inte finns.

Men tycker du alls att det jobbas för att alla i personalen ska få det bättre?

– Det görs nog. Men jag tycker att arbetsgivarsidan kunde göra mer för att påverka kommunala arbetsmarknaden, på nationell nivå, så att vi skulle få avtal så att vi kan jobba vidare.

"Höj lönerna regionalt"

Yli-Pelkola påpekar att den regionala arbetsgivaren, alltså välfärdsområdet, kunde höja lönerna för vårdpersonalen, oavsett hur det går på nationell nivå med kollektivavtalet.

– Helt klart, det är en budgetfråga och om man gör en bra personalpolitik kan man också på lokal nivå höja mer än kollektivavtalen.

Att det är personalbrist är enligt Lindqvist den största utmaningen just nu.

– Personalen blir trött och utmattad då det inte finns tillräckligt med vikarier. Trycket på våra anställda är hårt och har varit en längre tid på grund av covid-19 och organisationsförändringar.

Lindqvist säger att alla beslutsfattare i olika organ och den operativa ledningen vill göra sitt bästa för personalen.

– Vår absoluta strävan är att göra det så bra som möjligt för våra anställda, de är de viktigaste vi har.

Sjukvårdare går i en sjukhuskorridor.
Bildtext Vårdpersonalen har varit hårt belastad en längre tid.
Bild: Jari Kovalainen / Yle

För januari och februari betalades ett lönepålägg på 10 procent till 25 tjänstemän inom välfärdsområdet. Kostnaden för det pålägget blev totalt 35 000 euro. Det nya beslutet som gäller mars-december betalas till 34 personer och blir totalt 20 600 per månad eller 206 000 euro för hela perioden.

Ersättningen betalas till personer som vid sidan om det egna arbetet i samkommunen bereder den nya organisationen.

Diskussion om artikeln