Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

EVA-enkät om försvaret: Över en tredjedel av kvinnorna redo att ta till vapen

Från 2022
Två kvinnor som gör frivillig militärtjänst.
Bildtext Fler än var tredje finländsk kvinna är redo för beväpnat försvar, enligt enkät.
Bild: Lehtikuva

Nästan fyra av tio kvinnor i Finland är redo att försvara landet med vapen i hand, visar en ny enkät. Samtidigt finns det riksdagsledamöter som vill se värnplikt också för kvinnor.

Försvarsviljan bland finländarna är stark om man får tro en enkät som Näringslivets delegation EVA har låtit göra. Bara åtta procent av de tillfrågade meddelade att de inte vill hjälpa till i försvaret, medan 85 procent sa att de är redo att göra det, enligt bästa förmåga.

Även siffrorna som gäller beväpnat försvar är höga. Av alla tillfrågade uppgav 73 procent att de är redo att försvara landet med vapen i hand, och också bland kvinnorna är andelen stor, 36 procent.

Det här är anmärkningsvärt, med tanke på att värnplikten inte gäller kvinnor i Finland.

Även på EVA betecknar man siffran som väldigt hög och antar att den åtminstone delvis hänger ihop med de bilder på beväpnade ukrainska kvinnor som synats sedan kriget började.

Drygt 2 000 personer svarade på EVA:s enkät och felmarginalen i den är 2-3 procentenheter i vardera riktningen.

Riksdagsledamöter öppna för kvinnlig värnplikt

Samtidigt har debatten om att utvidga värnplikten till att omfatta också kvinnor aktualiserats igen.

I höstas föreslog den parlamentariska försvarskommittén att också kvinnor skulle omfattas av uppbådet. Däremot ansåg man inte att själva värnplikten borde gälla också kvinnor.

Mycket har ändå ändrats i och med Rysslands krig mot Ukraina och Yle frågade riksdagsledamöterna vad de anser om frågan nu.

Alla 200 riksdagsledamöter fick enkäten, men bara 113 svarade. Av dem ansåg en klar majoritet, 69 stycken, att det nuvarande systemet fungerar och att värnplikten inte behöver breddas.

Det fanns ändå de som förhöll sig positivt till att också kvinnor skulle omfattas av värnplikten, de var 30 stycken.

30 riksdagsledamöter säger ja och 69 säger nej till värnplikt för kvinnor.

Bland argumenten för kvinnlig värnplikt fanns en aspekt som kom fram också i samband med utredningen i höstas – att en gemensam upplevelse för hela årskullen kunde stärka försvaret.

Vissa anser att det här kunde nås genom ett helt nytt system med samhällstjänst, där man kunde välja mellan vapen- och annan tjänst. Vänsterförbundets Anna Kontula talar för en sådan modell.

En annan möjlighet kunde vara obligatoriska försvars- och beredskapskurser för kvinnor. Den idén kommer Kalle Jokinen från Samlingspartiet med.

Många frivilliga kvinnor

I dagens läge kan finländska kvinnor alltså göra frivillig militärtjänst, något som blir allt populärare.

Ifjol slog man alla tiders rekord, när ungefär 900 kvinnor utbildades. Totalt finns det nu drygt 11 000 kvinnor i reserven.

Också i övrigt verkar intresset för försvaret växa.

Bland annat har skyttekurser för frivilliga varit fullbokade på sistone.