Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Ännu oklart vad en massuppsägning innebär för arbetstagarna – sjukskötare på ÅUCS: "Det är det enda alternativet vi har, det har gjorts omöjligt för oss att strejka"

Uppdaterad 06.05.2022 12:02.
Sturerande Meri Peltonen går in genom en dörr på ett sjukhus.
Bildtext Sjukskötare och närvårdare kan säga upp sig om inte parterna i avtalstvisten kommer överens.
Bild: Arash Matin / Yle

Strejken räckte inte till för att påskynda avtalsförhandlingarna och nu planerar vårdfacken massuppsägningar i stället. Att säga upp sig för med sig osäkerheter, men är det bästa redskapet att ta till, säger sjukskötaren Eljas Honka-Hallila i Åbo.

Kvällen innan sjukskötarnas och närvårdarnas andra strejkvåg skulle börja den 20 april, blåste vårdfacken Tehy och Super av strejken. Orsaken var patientsäkerhetslagen, som bereddes under en kort tid, för att garantera att det skulle finnas tillräckligt med skyddsarbetare på arbetsplatsen.

Enligt lagen skulle sjukskötare och närvårdare ha varit tvungna att jobba, oberoende om de strejkade eller inte.

I stället för att fortsätta strejka tog vårdfacken till nästa stridsåtgärd och började planera massuppsägningar.

Sairaanhoitaja Eljas Honka-Hallila TYKSin aikuisten teho-osastolla.
Bildtext Enligt sjukskötaren Eljas Honka-Hallila är massuppsägning nu det enda alternativet för att förhandlingarna ska gå vidare.
Bild: Minna Rosvall / Yle

Enligt sjukskötaren Eljas Honka-Hallila på Åbo universitetscentralsjukhus är massuppsägningar ett bra alternativ för att föra förhandlingarna vidare i det här fallet.

– Det är kanske det enda alternativet vi har, det har gjorts omöjligt för oss att strejka, säger Eljas Honka-Hallilla.

I och med patientsäkerhetslagen anser fackförbunden att de berövas rätten att strejka. Strax efter att vårdfacken meddelade att strejken avbryts kom beskedet att patientsäkerhetslagen inte heller blir av.

Motsvarande tvist för femton år sedan

En motsvarande arbetsavtalstvist pågick 2007. Också då strejkade sjukvårdare och också då planerade fackförbunden massuppsägningar.

Jag skrev under ansökan och så började en månads uppsägningstid. Den månaden var bra för debatten mellan arbetsgivarna och vårt fackförbund.

― Eljas Honka-Hallila

Eljas Honka-Hallila är en av de tusentals vårdare som då skrev under en avskedsansökan och förberedde sig på att lämna jobbet. Någon massuppsägning förverkligades ändå inte för femton år sedan, eftersom parterna kom fram till en lösning innan uppsägningarna trädde i kraft.

– Jag skrev under en avskedsansökan och så började en månads uppsägningstid. Den månaden var bra för debatten mellan arbetsgivarna och vårt fackförbund, säger Eljas Honka-Hallila.

Tehyn ilmapalloja taivaalla.
Bildtext Då det såg ut att massuppsägningen skulle bli av år 2007 godkändes en patientsäkerhetslag. Enligt lagen hade sjukskötare varit tvungna att jobba, också de som sagt upp sig.
Bild: Mari Jäntti / Yle

Det är ännu oklart vad som skulle hända om sjukskötarnas och närvårdarnas arbetstivst nu löstes på samma sätt som 2007, det vill säga att parterna skulle finna en lösning precis innan massuppsägningen skulle träda i kraft. Fackförbunden Tehy och Super väntar på nya medlingsförslag innan de ger ut detaljer för hur massuppsägningarna i praktiken ska gå till. Till exempel är det oklart om vårdpersonalen skulle kunna återvända till samma arbetsuppgifter som tidigare efter att ha lämnat in en avskedsansökan.

Eljas Honka-Hallila beskriver situationen som speciell.

– Det är ganska svårt. Strejk är vanligt, men jag kommer inte på något annat fall där folk skulle ha lämnat sitt jobb helt och hållet.

Sjukskötarna förbereder sig på en plan B

Beslutet att säga upp sig är svårt att fatta och för med sig en hel del ovisshet. Saken diskuteras mycket bland kollegerna, säger Eljas Honka-Hallila.

– Folk är stressade och oroliga. Det som krävs nu är mod. Man måste lita på sig själv.

Många av Honka-Hallilas kollegor har börjat utreda alternativa lösningar, en plan B, över var de kan jobba om de säger upp sig från sin nuvarande arbetsplats. Med hjälp av rätt sorts certifikat kan sjukvårdare exempelvis ansöka om jobb utomlands.

Flera av Honka-Hallilas kollegor överväger att söka jobb i Norge.

Beslutet att säga upp sig inte lätt, men när det kommer till kritan är det den enda åtgärden som finns att ta till just nu. Trots det här hade han helst velat se att tvisten kunde lösas på ett annat sätt.

Sommaren är bråd i vårdbranschen och Honka-Hallila önskar att parterna når en överenskommelse innan dess.

– Jag hoppas att vi får ett långt kontrakt med arbetsgivarna och att lönen skulle stiga tillräckligt mycket. Jag vet att det alltid kräver en kompromiss, men jag hoppas att vi skulle hitta en lösning före sommaren.