På sin plats med lönepåslag för ledning som jobbar dubbelt anser Marina Kinnunen – hade kostat miljoner att anställa andra för jobbet

Många vårdare lämnar sina jobb och de som är kvar tröttas ut. Direktör Marina Kinnunen anser att ett lönepåslag är nödvändigt för att förhindra en fortsatt negativ spiral. Samtidigt försvarar hon de lönepåslag som beviljats ledningen i välfärdsområdet.

Totalt 34 tjänstemän och förvaltare vid Österbottens välfärdsområde får ett lönepåslag på 10 procent fram till slutet av året. Personalsektionen på samkommunen för Österbottens välfärdsområde har beviljat påslaget med motiveringen att det handlar om att ersätta personer som under detta år jobbar dubbelt, dels inom den nuvarande samkommunen och dels med att sköta beredningen av välfärdsområdet som startar nästa år.

Tehys huvudförtroendeman, akutvårdaren Kim Yli-Pelkola i Jakobstad, säger ändå till Yle Österbotten att han tycker att tajmningen för lönepåslaget är illa vald med tanke på den pågående arbetsmarknadskonflikten. Att chefer får tio procent mer betalt, om än tillfälligt, ger fel signal till vårdare som för tillfället står utan kollektivavtal och föreslås få två procent mer betalt, anser han.

– Det höjer åtminstone inte personalens motivation, säger Yli-Pelkola.

Marina Kinnunen, direktör för Österbottens välfärdssamkommun, förstår att de vårdanställda är frustrerade över det låsta läget i arbetsmarknadskonflikten. Det har de all rätt att vara, säger hon.

– Det är en jättesvår situation för hela vår bransch. Jag hoppas verkligen att man hittar en lösning, och att lösningen skulle vara sådan att arbetstagarna blir nöjda.

Befarar att stora problem väntar om löneuppgörelsen blir besvikelse

Lyckas man inte ro i hamn en löneuppgörelse som tillfredsställer vårdarna så väntar stora problem, tror Kinnunen.

– Hittar man inte den lösningen så är jag jätteorolig inför framtiden, för vi ser redan problematiken med att vi inte har tillräckligt med personal. Och de som jobbar tvingas hela tiden byta sina skift och är förstås trötta. Vi kan inte fortsätta så här.

Enligt Kinnunen borde lönefrågan få en lösning också därför att man har andra saker, som egentligen är lika viktiga, att jobba med. Inte minst de anställdas trivsel och ork. Hon är bekymrad över att även Österbotten förlorar vårdare, till vårdjobb utomlands eller till helt andra sorters arbeten.

– Förstås är man orolig. Vi behöver ju fler på jobb, inte färre.

Kinnunen kallar det rentav för den offentliga sektorns död utifall att vårdarna nu blir utan tillräckliga lönepåslag.

Tycker det är på sin plats med ersättning till ledningen för ökad arbetsbörda

Samtidigt anser Kinnunen ändå inte att man kunde ha låtit bli att ge det aktuella lönepåslaget till ledningen som sköter beredningen inför nästa års reform.

– Någon i ledningen kunde också ha valt att säga nej, för att den inte orkar sköta två jobb.

Att betala ut det tillfälliga tioprocentiga lönepåslaget kostar totalt 241 000 euro. Enligt Kinnunen skulle kostnaden bli betydligt större om man istället hade anställt andra att göra jobbet.

– Det skulle kosta över tre miljoner att anställa andra att göra det som vårt gäng nu ställer upp och gör. I många andra områden har man valt att göra så. Men hos oss så sparar både våra kommuner och vår organisation genom att vi ställer upp och sköter två jobb per man.

Kinnunen säger att hon oroar sig lika mycket för ledningens ork som för vårdpersonalens.

– Tyvärr är det 200 procent vi jobbar, inte 100. Och det här gänget är detsamma som först har förberett för samkommunen och nu jobbar med en ny organisation, samtidigt som corona har hängt över oss hela tiden.

Kinnunen säger sig förstå att man inom vårdarfacket ifrågasätter tajmingen.

– Visst kan man säga att tajmingen inte är bra. Men jag står nog bakom det här lönepåslaget och jag är jätteglad att man vågade ta beslutet för jag tycker att det är rätt gentemot dem det gäller.

Egen lönenivå i linje med ansvaret

Marina Kinnunen förtjänar efter det tioprocentiga lönepåslaget 14 780 euro per månad.

– Alla tänker säkert "oj vilken lön hon har" och förstås är jag nöjd med den, men man måste också tänka på ansvaret och så är jag en jättebra skattebetalare, säger Kinnunen.

Hennes egna arbetsveckor blir minst 80 timmar i nuvarande läge, beräknar hon. Många andra i ledningen jobbar också oerhört mycket, säger hon. Ledningens löner kan förklaras med att det vore relativt omöjligt att locka läkare till ledningsuppgifter om det samtidigt innebar en lönesänkning.

Kinnunen pekar också på att skillnaden fortfarande är stor till lönenivån inom den privata sektorn.

– Nästa år jobbar 8 000 personer hos oss. Om man skulle jämföra med ett bolag av motsvarande storlek på privata sidan så ligger vi inte i närheten av deras lönenivå.

30 chefer inom välfärdsområdet fick lönepåslag – huvudförtroendeman: "Tajmingen illa vald"

Beslutet motiveras med att de gör dubbla jobb.