Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Inget behov av stora kärnkraftverk, menar energiexpert: "Man borde satsa på små enheter"

Uppdaterad 05.05.2022 09:26.
En man med svart jacka och glasögon står på en gårdsplan intill en lampa.
Bildtext Bertil Brännbacka i Larsmo har ett förflutet inom kärnkraft och vindkraft. Idag tror han mera på den senare.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Fennovoimas avskrivna planer på kärnkraft i Pyhäjoki är ingen katastrof för Finlands energiförsörjning. Det anser Bertil Brännbacka, som jobbat med energifrågor hela sitt liv. Vindkraft kompletterat med dieselkraftverk bör räcka, anser han.

Teknologin har gått långt fram under Bertil Brännbackas tid i branschen. Han var med och byggde upp de två första reaktorerna vid kärnkraftverket i Olkiluoto och tyckte arbetet gick både smidigt och raskt. Att bygga två likadana reaktorer gjorde processen enklare.

Senare i sin energikarriär kom han allt mera i kontakt med förnyelsebara energiformer och doktorerade för tio år sedan på vindkraftsteknologi. Sedan han inledde sin energikarriär har de förnyelsebara energiformerna tagit gigantiska kliv framåt. Och Bertil Brännbackas tilltro till en bred palett av energiformer har bara stärkts efter hand.

– Det är nog vindkraften som ska stå för en stor del av energiproduktionen. De stora kraftverk som byggs idag står för en stor del av vår behövda energimängd. Sen har vi en enorm potential i geo-energi, bergvärme, som är trygg, billig och fungerar bra i hela landet, säger Brännbacka.

Men problemet med en stor del av de förnyelsebara energiformerna, är att de producerar som minst på vintern. Solcellerna har blivit en faktor att räkna med också i Finland, men under den mörka och kalla tiden på året blåser det också mindre, samtidigt som elbehovet är som störst.

– Så för att jämna ut behovet under de kallaste perioderna kunde man ha dieselkraftverk på 80 megawatt, som drivs på biogas. De största modellerna väger 230 ton och har så pass stor effekt att de är att räkna med för att trygga basproduktionen av elektricitet under konsumtionspeakarna, säger Brännbacka.

Han understryker att det vore enkelt att få kraftverken tillverkade, då de görs lokalt i Österbotten. Man kan också utplacera dem strategiskt där kylvatten finns att tillgå. De skulle också gå att bygga in med god ljudisolering för att inte störa ljudmässigt.

För att kompensera den uteblivna produktionen om Fennovoima blir obyggt, skulle det ändå behövas 15 sådana dieselkraftverk. Men Fennovoimas produktion hade också varit hälften större än den elimport Finland nyttjar nu i början av maj. Under vintern är behovet av importel fortfarande stort.

Vindmölla mitt i ett vintrigt skogslandskap

Varför är elpriset nu så högt? Svenska Yle listar orsakerna

Gas- och vattenbrist samt elnätet höjer priset.

Stora kärnkraftverk historia?

Brännbacka tror ändå att en del av elbehovet kan minskas genom effektivare sparande på till exempel uppvärmning. Men den stabila elproduktionen under vintermånaderna har ändå ständigt varit ett argument bland kärnkraftsförespråkarna.

Huruvida utökad kärnkraft ska vara en framtida energikälla i Finland, är Brännbacka inte så säker på i dagens läge.

– De här stora enheterna inom kärnkraft tror jag nog man måste ta en andhämtningspaus med. Basproduktionen skulle just dieselkraftverken stå för vid behov. Och så borde man se i vilken grad man ännu kan bygga ut vattenkraften, medan bergvärmen skulle stå för uppvärmningen, vidhåller han.

Eftersom det tar en relativt lång tid från det att beslut fattas om utbyggnad, vare sig det handlar om kärnkraft eller vindkraft, så tycker Brännbacka att det borde handlas proaktivt. För att få investeringar till stånd behövs både politisk vilja och en del ekonomiska incitament, räknar han med. Men små enheter är både snabbare att bygga och enklare att finansiera. Även om det gäller kärnkraftsproduktion.

– Det vore kanske bättre att satsa på små enheter, där man kunde utnyttja samma teknik i dem alla.

Om de skulle ha likadana komponenter, skulle det finnas en fördel med att skala upp byggandet.

Minikärnkraftverk?

– Möjligheterna med minikärnkraftverk tittade vi på redan under min tid med Asea Atom. Helsingfors var väldigt nära att satsa på ett sådant, men det blev ändå inte. Det skulle krävas att någon fattar beslut om att börja med det, men det måste tas på lokalt plan, och det verkar gå trögt, säger Brännbacka.

Under Bertil Brännbackas tid inom energisektorn, har både forskning och produktutveckling gått väldigt långt. Framför allt den förnyelsebara energin har tagit stora steg framåt, och Bertil Brännbacka bedömer att vi snart kommit så långt vi kan inom energisektorn.

– Det som kunde göra en stor förändring är om vi inom kemisk teknik kunde utveckla nya metoder, men annars tycker jag vi har provat på det mesta.

Det är ändå ett ansvar som ligger hos högskolor och universitet att raffinera teknologin och kanske också anpassa lösningarna för finländska omständigheter.

En energikälla som allt mera börjat betonas, som också Brännbacka vill sätta vikt vid, är solenergi.

– Och det finns allt bättre batterier för att spara strömmen som generas under blåsiga eller soliga dagar. Men det vore bra med någon form av investeringsstöd för det också, så tröskeln skulle bli lägre för att investera i den typen av lösningar.

Bertil Brännbacka ser att det görs mycket forskning inom energilösningar och tycker det verkar finnas tillräcklig bredd på utvecklingen. Finansieringen kunde alltid varit rikligare, men att det finns ett nära samarbete mellan näringsliv och högskolor gynnar helheten.

– Men jag tror vi snart har utforskat hela paletten med energiformer, så om man inte hittar något stort gällande kemiska lösningar för att utvinna energi, så tror jag vi börjar ha kommit i mål med de här frågorna, säger Brännbacka.