Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Nu ska Kyrkträsket i Mörskom bli renare – dammområdet börjar saneras i sommar

En sjö med roddbåtar i förgrunden.
Bildtext Kyrkträsket i Mörskom är behov av en omfattande restaurering.
Bild: Leo Gammals / Yle

I flera år har man försökt restaurera Kyrkträsket i Mörskom. För det krävs insatser av experter, kommunen och dess invånare.

Redan 2001 inledde dåvarande Nylands miljöcentral ett program för att restaurera sjön. Orsaken var att den yttre belastningen på sjön uppskattades som mycket stor.

Planen var att minska eutrofieringen, som till största del orsakades av jordbruket. Mörskom kommun kom med i projektet 2007, men programmet slutfördes aldrig.

EU:s ramdirektiv om att förbättra de finländska sjöarnas tillstånd fram till 2027 ger nu goda möjligheter att fortsätta restaureringen av Kyrkträsket. Men det gäller för markägare, kommunen, lantbruksföretagare och myndigheter att enas om mål och metoder.

Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å besökte Mörskom på tisdagen för att berätta om utgångsläget, vilka åtgärder som behövs och för att ge förslag på hur de kan genomföras.

Plats för mattvätt på land vid en sjöstrand.
Bildtext Mattor tvättas inte längre så att sköljvatten rinner ut i sjöar. Det behövs fler förebyggande åtgärder för att rengöra Kyrkträsket.
Bild: Leo Gammals / Yle

Det finns inga genvägar till en renare sjö utan det här är ett långsiktigt projekt som kan ta flera tiotals år.

– Det bästa exemplet är Tusby träsk där restaureringen pågått i över 20 år. Under den tiden har tillståndet förändrats från försvarligt till gott och arbetet fortsätter hela tiden, säger föreningens projektkoordinator Kimmo Karell.

– Man kan inte vila på lagrarna, utan i Tusby avlägsnar man regelbundet slam och gyttja från bottnen och sköter om våtmarkerna. Det är ett ständigt jobb med att sköta om tillrinningsområdena, fortsätter Karell.

Enkät om Kyrkträsket

Det aktuella projektet med Kyrkträsket bottnar i en invånarenkät från september 2020 som besvarades av 125 kommuninvånare.

Invånarna svarade på frågor om bland annat träskets betydelse, vattenkvalitet, önskemål, framtidsutsikter och egen vilja att delta i att förbättra träskets tillstånd.

Enkätsvaren analyserades sedan av studerande Marjaana Kaskimaa vid Hämeen ammattikorkeakoulu. I hennes rapport om Kyrkträsket sammanfattas både kritik och visioner.

– När det gällde vattenkvaliteten var det inte en enda som bedömde den som god eller utmärkt, utan snarare otillfredsställande, måttlig eller rent av dålig. Det är säkert en ganska realistisk bild av verkligheten, säger föreningens limnolog och hydrobiolog Juha Niemi.

– Att sjön är i ett dåligt tillstånd beror på att det finns ett överskott av näringsämnen, främst fosfor och kväve, som rinner ner i Kyrkträsket, säger Kimmo Karell.

Den genomsnittliga totalfosforhalten är 80 mikrogram per liter när gränsen för en gott ekologiskt tillstånd går vid 55 mikrogram per liter.

Två män föreläser med en power point presentation i en stor sal.
Bildtext Juha Niemi och Kimmo Karell berättade om Kyrkträskets tillstånd och vilka förändringar kommuninvånarna önskar.
Bild: Leo Gammals / Yle

Kommunen och invånarna vill också att man kan bada i sjön, men växtligheten i och runt Kyrkträsket har ökat markant. Blågröna alger eller cyanobakterier förekommer i sjön under hela sommaren.

Övergödningen och brist på skötsel har gett fler invasiva växter som jättebalsamin och vindeväxter samt ovälkomna djur som mårdhund, mink och snäckor.

– Det finns däremot inga direkt giftiga utsläpp i Kyrkträsket och när det inte finns cyanobakterier i vattnet duger det åtminstone som bastuvatten, säger Niemi.

Invånarna önskar fungerande strandstigar runt sjön och att man skulle kunna se Kyrkträsket från centrum.

Träsket luktar ruttet på sensommaren och hösten och är täckt av blågröna alger

― Mörskombors enkätsvar från september 2020

Invånarna uppger att träsket luktar ruttet på sensommaren och hösten, att det är täckt av cyanobakterier och att fisknäten blir alldeles slemmiga av grönalger och pansarfagellater.

Invånarna önskar därför att man minskar både näringsämnesbelastningen från av- och tillrinningsområden och bekämpar vattenväxterna för att underlätta rekreation.

Gös finns, men mest braxen och mört

Det fiskas en hel del gös i Kyrkträsket, men på grund av övergödningen består fiskbeståndet huvudsakligen av mört och braxen. Muddring och vårdfiske är två föreslagna metoder för att förbättra sjöns kvaliteter.

– Mörtfiskar söker sin föda i bottensedimentet och när de gräver fram larver och annat så lösgörs också fosfor och kväve som i sin tur blir föda för planktonalger och det uppstår algblomning, säger Karell.

Men om vårdfisket ska lyckas kräver det effektivt fiske med fångster på upp 1 000 kilo mörtfisk per gång för att ha effekt.

– Det är inte så lätt för stimmen kan vara spridda runt om i sjön precis när man fiskar och en fångst på cirka 200 kilo har ingen verkan, säger Niemi.

Samtidigt har observationerna av havsörn och utter ökat som är en önskad aktivitet.

Infoskylt om Kyrkträsket i Mörskom.
Bild: Leo Gammals / Yle

basis av enkätsvaren har man i fjol ställt upp skyltar med information längs strandrutten. Det gjordes som en del av miljöundervisningen i skolan.

Skyltarna berättar allmänt om träsket och dess historia, informerar om sjöns ekologiska tillstånd och egna åtgärders inverkan på tillståndet. Skyltarna presenterar också områdets flora och fauna.

Dammområdet i fokus

För cirka 20 år sedan reglerades flödet i de tre sjöarna Kyrkträsket, Sopajärvi och Siippojärvi för att förhindra att åkrarna inom avrinningsområdet skulle översvämmas. Då rensades bäckfårorna mellan sjöarna och Mörskomån och det byggdes tre bottendammar.

Restaureringen gjorde samtidigt att flödet rakt till Kyrkträsket ökade, och med det mängden näringsämnen som lett till fortsatt övergödning.

I utloppet från Kyrkträsket byggdes dessutom en damm eller ett överfallsvärn för att reglera vattenståndet.

– I enkäten har flera invånare nämnt det natursköna dammområdet som en vacker plats som man vill kunna utnyttja mera för rekreation, säger Juha Niemi.

Dammen är dessvärre byggd så att den inte fungerar som fisktrappa för vandringsfiskar.

– Där är flera trappsteg och vid högt vatten kanske laxfiskar klarar av att vandra, men inte gäddor, abborrar eller mörtfiskar. Dammen klassas nu som ett hinder för vandringsfiskar, säger Niemi.

Föreningen, kommunen och NTM-centralen i Nyland ska därför försöka avlägsna fisktrapporna och sanera dammen under sommaren för att ge vandringsfiskar eller rovfiskar möjlighet att ta sig in i Kyrkträsket.

– Det är också ett nationellt mål. Rovfiskar som gädda, gös och öring äter mörtfiskar och hjälper till att minska populationen, säger projektkoordinator Kimmo Karell.

Vårdförening kan inspirera invånarna

Syftet med föreningens besök i Mörskom är att inspirera invånarna till samarbete för en renare sjö. Ett knappt trettiotal har samlats i Myrskylän koulus matsal för att få tips på hur de konkret kan påverka Kyrkträskets tillstånd och trivseln kring sjön.

De har redan kommunens stöd i ryggen eftersom strategin manar på att skapa en trygg vardagsmiljö för alla och ett tryggt rekreationsområde kring Kyrkträsket ingår i den här.

Juha Niemi nämner först och främst ett ökat samarbete mellan delägarlagen, markägarna och kommunen.

– Delägarlaget är en mycket central aktör när man funderar på fortsatta åtgärder. Delägarna består oftast att dem som äger mark eller har bruksrätt till sjön, säger Niemi.

Porlande bäck som rinner ut i en större sjö.
Bildtext Gräs och sly kan slås med talkokrafter för att förfina området kring Kyrkträsket.
Bild: Leo Gammals / Yle

En annan åtgärd är att grunda en vårdförening för Kyrkträsket där alla kan vara med. Också här är mark- och delägare viktiga samarbetspartner eftersom de kan ge tillstånd till de flesta förebyggande åtgärder.

En vårdförening har också bättre möjligheter att söka finansiering för olika projekt i samarbete med kommunen och NTM-centralen.

I Mörskom har invånarna redan grundat egna vårdföreningar för sjöarna Syväjärvi och Valkjärvi. Medlemmarna deltar i talkon och delar information i samarbete med bland annat företagare, kommunen och NTM-centralen i Nyland.

– Det finns många konkreta åtgärder vårdföreningen kan göra, till exempel slå gräs och sly runt sjön och delta i vårdfisket. Det bidrar till gemenskapskänslan och talkoarbetet utgör också en del av finansieringen av hela projektet, säger Kimmo Karell.

Kyrkträsket i siffror