Finlands Bank: Kriget i Ukraina ökar riskerna med höga bostadslån

Finlands Bank vill ha nya gränser för bostadslån och bättre beredskap mot cyberhot. Pandemin och kriget i Ukraina har ökat riskerna i vårt finansiella system.

Finlands Bank har utfört ett stresstest för att se hur bra vårt finansiella system klarar av kriget i Ukraina. Resultatet är att Finlands finansiella system fortfarande är stabilt, men riskerna har ökat sedan krigets utbrott.

Det som ökar riskerna är främst de försämrade konjunkturutsikterna och de stigande energipriserna i kombination med den förväntade höjningen av räntorna. En eventuell svårare tillgången till finansiering medför också ökade risker för den finansiella stabiliteten.

Därför vill Finlands Bank stärka låntagarnas, bankernas och betalningssystemens motståndskraft mot kriser.

För stora bostadslån

Finlands Bank påpekar att hushållens skuldsättning är rekordhög efter att ha stigit under en lång tid. De nya bostadslånen är större än tidigare och lånetiderna är allt oftare längre än 25 år.

Därför bedömer Finlands Bank att hushållens höga skuldsättning utgör en risk för den finansiella stabiliteten.

Marja Nykänen som är vice ordförande i Finlands Banks direktion säger att hushållen måste räkna med stigande räntor, högre vardagsutgifter och eventuell osäkerhet på arbetsmarknaden när de bedömer sin skuldbetalningsförmåga.

Finlands Bank har fler verktyg för att stävja hushållens skuldsättning.

Redan nu föreslår regeringen en begränsning av lånetiden för bostads- och bostadsbolagslån. Dessutom föreslår regeringen amorteringskrav och lånetak för bostadsbolagslån.

Finlands Bank tycker ändå inte att det här är tillräckligt för att dämpa skuldökningen. Därför vill banken dessutom ha ett tak för hur stora skulderna eller skuldbetalningsutgifterna ska få vara i förhållande till låntagarens inkomster.

I det här skedet vill Finlands Bank ändå inte gå in på hur högt taket borde vara.

Vi behöver bättre beredskap mot cyberattacker

De höga bostadsskulderna är naturligtvis inte det enda som ökar riskerna i vårt finansiella system. Finlands Bank räknar upp också andra ökade sårbarheter.

En riskfaktor är banksektorns storlek och koncentration.

Finlands Bank påminner om att också händelser utanför det finansiella systemet kan utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten i Finland. Färska exempel på detta är kriget i Ukraina och pandemin.

Marja Nykänen säger att sårbarheterna kräver att bankerna har en god motståndskraft mot kriser under alla förhållanden. Enligt henne bör myndigheterna få bättre möjligheter att säkerställa att bankerna har tillräckliga buffertar för sämre tider.

– Det behövs mångsidigare metoder för att stärka bankernas kapitalbuffertar.

Den rådande osäkerheten skapar också andra hotbilder. Finlands Bank vill se mer målmedvetna åtgärder för att skapa beredskap för cyberhot och sårbarheter i betalningssystemen och handeln med värdepapper.

– Betalningar är en oumbärlig samhällsfunktion. Den finansiella sektorn utgör ett led i försörjningsberedskapskedjan, som inte får brista ens under undantagsförhållanden. Om tillgången till systemen av någon anledning hindras måste betalningar skötas på något annat sätt, säger Marja Nykänen.

Därför vill Finlands Bank se ett aktivare samarbete mellan den finansiella sektorn och myndigheterna.