Varför får vissa mild covid-19 – till och med så mild att det inte märks? Så här svarar immunologen
Covid-19 drabbar oss människor väldigt olika. Vissa har högre risk för att drabbas mer allvarligt, om de till exempel har andra sjukdomar i bakgrunden. Andra löper däremot en betydligt lägre risk.
Alla utvecklar inte symtom trots att de har infekterats av coronaviruset.
En förklaring är att man har skydd via korsimmunitet, enligt två studier i den vetenskapliga tidskriften Nature.
– Det finns ju virus som är besläktade med sars-cov-2-viruset och har man ett skydd mot de virusen så kan man också få visst skydd mot den här nya varianten, påpekar Petter Brodin som är barnläkare och professor i barnimmunologi vid Karolinska institutet.
Det finns fyra coronavirus som orsakar vanlig förkylning. De står tillsammans för cirka en tredjedel av förkylningarna och cirkulerade redan långt före coronaviruset sars-cov-2 som förorsakade coronapandemin.
I praktiken kan det innebära att det fortfarande finns så kallade T-celler kvar i kroppen efter att man har varit sjuk. Kroppen skapar antikroppar och T-celler när den motarbetar en virusinfektion.
Det är inte heller så att alla som har haft ett tidigare förkylningscoronavirus är helt eller delvis resistenta mot covid-19, till följd av det. Men uppskattningsvis 10–15 procent kan vara det, och de har alltså då skyddande T-celler samtidigt som de har vissa gener.
En svaghet med den här forskningen är att den tills vidare bygger på studier på tidigare versioner av coronaviruset – inte på dess omikronvariant. Det är alltså möjligt att korsimmuniteten gäller för omikron, men det är inte säkert.
Tidigt varningssystem i cellerna
Också utan korsimmunitet är det bekräftat i flera vetenskapliga studier att vissa personer är bättre på att bekämpa coronaviruset i cellerna, via så kallade RIG-I-receptorer – små molekyler i luftvägarna.
Det handlar om kroppens tidiga varningssystem som kan förstöra viruset redan innan det hinner sprida sig till närliggande celler, och innan kroppen ens hinner skapa antikroppar.
Många experter säger att det här varningssystemet oftast fungerar bättre hos barn än hos vuxna.
I en studie i Nature Biotechnology kom forskare fram till att barn har fler av de här RIG-I-receptorerna, vilket skulle kunna förklara varför barn för det mesta drabbas lindrigare av covid-19 än vad vuxna gör.
– Om man jämför barn med vuxna till exempel så vet vi att första linjens försvar, det som först känner av viruset inne i cellen och sedan bekämpar virusets förökning eller replikation, de systemen är mer effektiva hos barn – särskilt i luftvägarna, av någon anledning som vi inte säkert vet, säger Brodin.
– Men man kan tänka sig att det beror på att barn utsätts för väldigt mycket virusinfektioner i luftvägarna och av den anledningen är mer förberedda. Systemet har anpassat sig till det, tillägger han.
Barn hushåller med energin
Petter Brodin har också en annan teori till varför barn drabbas lindrigare, och det finns också stöd för det i forskningen, påpekar han.
Det handlar om en generell mekanism som inte endast gäller för covid-19.
– Barn, framför allt barn som växer, de behöver hushålla med den energi som de lägger på immunförsvaret för att de inte ska hindras i sin tillväxt, vilket är viktigt för barn, påpekar Brodin.
– Av den anledningen så tror jag att barn har en högre tröskel för att aktivera hela sitt immunförsvar och bekämpar gärna viruset med lokala försvarsmekanismer i näsan och luftvägarna, medan en vuxen är mer benägen att få feber och en immunreaktion som involverar hela kroppen och immunförsvaret mer på organismnivå.
Barn är alltså mer benägna att hålla tillbaka sitt immunförsvar, så att kroppen inte överreagerar.
I samband med covid-19 är det framför allt kroppens överreaktion som gör att man blir mer allvarligt sjuk.
Vanligt med asymtomatisk infektion bland yngre
Sammantaget är det kanske inte så förvånande att asymtomatiska fall är relativt vanliga särskilt hos yngre barn.
– Till exempel hos småbarn vet vi att det är ganska många som har asymtomatisk infektion. Dom har kanske haft antikroppar men dom har aldrig haft symtom. Och till exempel deras föräldrar har haft symtom några veckor tidigare.
Hos barn kan det vara tiotals procent som är asymtomatiska, uppger Brodin.
Ju äldre man är, desto mer sannolikt är det att man får symtom när man har covid-19. Men många äldre kan också vara asymtomatiska.
Blodgruppen och generna
Det finns också en del indikationer på att den blodgrupp man har kan inverka på risken för att smittas av covid-19, men frågetecknen är fortfarande många.
– Det är lite olika i olika studier, så om det finns en sådan faktor så är den ganska svag. Den förklarar en ganska liten del av variationen. Det finns andra faktorer som förklarar betydligt mer.
De gener man har kan också inverka på sjukdomsrisken – åtminstone på hur allvarlig covid-19 man får. Forskare vet redan flera gener som påverkar graden av sjukdom.
– Och där är det främst första linjens försvar, det som kallas för interferoner, som är det som sätter igång när celler blir infekterade i luftvägarna, och där vet vi att har man brister i det här försvaret så får man en allvarlig sjukdom. Vi vet att det finns specifika varianter av de här generna, och det vet vi från studier på unga friska individer som blir allvarligt sjuka i covid-19. Där hittar man underliggande immunbrister som det kallas, alltså genetiska defekter som inte tidigare var kända.
Det finns i nuläget inget lätt sätt att låta testa sig för om man har en högre genetisk risk. Men Brodin bedömer samtidigt att det är relativt ovanligt att just generna är orsaken till att man får allvarlig covid-19.
Personer som är resistenta?
Brodin tillägger att det dessutom kan finnas personer som är helt resistenta mot covid-19, beroende på att de har specifika mutationer. Det är antagligen sällsynt, och det finns ännu inte så mycket forskning kring det.
– Det är väldigt svårt att veta om man är resistent eller inte, därför att våra tester för infektion är baserade på att antingen har man symtom och då testar man sig, eller så mäter man antikroppar och då ser man om man har haft en genomgången infektion.
Men om man har en mild infektion som inte ger symtom, så är det inte sagt att man utvecklar antikroppar i någon högre utsträckning och då kan man tolka det som att man inte har haft infektionen fastän man egentligen har haft en mild variant.
För vetenskapen är det ingen lätt uppgift att avgöra om en person faktiskt är resistent eller inte.
– Det är väldigt svårt att veta om en person som vistas i ett rum har fått viruset i sig vid något tillfälle eller inte. Det är otroligt svårt. Man kan egentligen bara testa om de har antikroppar eller inte. Och har man inga antikroppar så är det inte 100 procent säkert att man inte har sett viruset, säger Petter Brodin.
' /%3E%3C/svg%3E)
