BUU-klubben har erbjudit trygghet i rutan för finlandssvenska barn i 25 år – nu är det kalas!
Vad har en jurist, en turistchef och en utställningsplanerare gemensamt? - Alla tre har varit BUU-klubbsledare. Och trettio andra dessutom, för så många BUU-ledare har det funnits sedan BUU-klubben grundades 1997.
BUU-klubben fyller 25! Sedan 1997 har sammanlagt 33 BUU-klubbsledare funnits där för barnen varje dag. De har talat med barnen, aktiverat och inspirerat dem, och framför allt bemött dem med respekt och med glimten i ögat.
Fem tidigare BUU-klubbsledare fick berätta vad de minns som det allra bästa med jobbet och vad de ser som BUU-klubbens uppgift i dagens värld.
Möta barnen var bäst
Kontakten med barnen var det överlägset bästa, säger utställningsplanerare Kim Svennblad. Han och Mikaela “Kicki” Strömberg, författare och jurist, var de två första BUU-klubbsledarna. Kicki instämmer.
– Kontakten med våra BUU-klubbsmedlemmar var underbar. All post, alla teckningar som vi noggrant gick igenom och stämplade.
Även om BUU-klubben har gått från att vara en direktsänd hallåa för barnprogram till en mångförgrenad finlandssvensk kulturinstitution håller alla tidigare BUU-ledare med om att mötena med barnen är det bästa man fick vara med om.
Turnéer ända sedan starten
En stor del av de här mötena har skett under BUU-klubbens turnéer. De hör till det Mikalea Strömberg först kommer att tänka på.
– Våra julturnéer sticker ut. Österbotten var särskilt roligt. Kim körde och jag var kartläsare och med tanke på hur ohändig jag var med allt pyssel så överraskade jag honom stort där. Vi körde aldrig fel!
Att mötena med barnen var det bästa tycker också redaktör Stefanie "Fifi" af Björksten.
– Det blev så uppenbart att det man gjorde faktiskt hade en betydelse. Det kändes helt enkelt som ett jättemeningsfullt jobbb.
Producenten för grävanderedaktionen vid Svenska Yle, Heidi Grandell-Sonck, är fortfarande den yngsta BUU-ledaren genom tiderna. Hon var ännu skolelev när hon började. Hon lyfter också fram turnéer och andra live evenemang.
– Först då förstod man vilken chans man hade att berätta något viktigt eller att försöka vara en förebild.
Vem var din BUU-klubbsledare? Här är alla 33
Vara ett forum också för det svåra
Ville Vuorelma, idag turistchef för Raseborgs stad, minns att han som BUU-ledare fick speciellt tack från föräldrar när han hade delat med sig av jobbiga minnen, till exempel minnen av hur det kan kännas när föräldrar skiljs.
– Jag kommer ihåg att det kändes viktigt att diskutera svåra saker, speciellt sådant som man själv varit med om och att tänka på vad man själv skulle ha velat höra eller veta när man var i den situationen.
Samtidigt säger han att det roligaste med jobbet var att man fick leka.
Kanske det allra värdefullaste med BUU-klubben är att den fungerar som en mötesplats där både knasiga och allvarliga frågor passar in och kan behandlas. Det här var ambitionen redan när BUU-klubben skapades.
Att få den stora chansen att arbeta för våra barn, ge dem ett forum, en klubb där vi hör samman - det var en orsak som gav mening till mitt eget liv. Det är något jag ännu idag är stolt över.
Kim Svennblad
Varför namnet BUU, varför en stämpel?
Orsaken till att vi som jobbade vid Finlands Svenska Televisions linje för Barn, Ungdom och Utbildning (därav förkortningen BUU!) grundade BUU-klubben år 1997 var att småbarnsprogrammen sändes vid olika klockslag och på olika kanaler under veckans dagar.
Genom att rama in programmen med egna “hallåor” ville vi visa vilka program som riktade sig till de yngsta. Och vi ville skapa en gemenskap.
Dåvarande producenten för småbarnprogrammen Nina Granvik kom på idén med en klubb. En klubb som du är med i om du tittar på våra program och där du uppmuntras att själv vara aktiv.
Barbro Björkfelt designade klubbens symbol. Att den blev en stämpel berodde på att såna ofta användes i klubbar och föreningar - och dessutom är det ju roligt att stämpla!
Vi tog våra medlemmar på största allvar, och den attityden tror jag definitivt fortsätter.
Mikaela "Kicki" Strömberg
Att vara med i klubbar är kanske inte lika stort idag som det var för 25 år sedan, men det som BUU-klubben stod för då behöver vårt samhälle också idag, konstaterar Heidi Grandell-Sonck.
– Det viktigaste är närvaron av trygga vuxna. En återkommande rutin, bekanta ansikten, personer i rutan som upplever tillsammans med tittaren.
På frågan vad som är BUU-klubbens mission idag svarar hon:
– Ordet förebild är kanske lite urvattnat, men jag tror att det blir viktigare och viktigare att helt enkelt visa hur man beter sig hyfsat mot varandra. Däri ligger på något sätt grunden för hur hela samhället fungerar.
– Vi tog våra medlemmar på största allvar, säger Mikaela Strömberg när hon reflekterar över BUU-klubben år 1997 och idag. Och den attityden tror jag definitivt fortsätter, säger hon.
Vad kan bara vi ge barnen?
En som arbetar aktivt med hur BUU-klubbens fortsättning ska se ut är Stefanie af Björkstén. Hon gjorde senaste år en tittarundersökning i barnfamiljer för att få en bild av vad de primärt behöver och vill ha. Hon ville också definiera vad BUU-klubben kan erbjuda som ingen av de internationella mediabjässarna erbjuder.
– Det är betydelsefullt för barn att få tillgång till röster och berättelser ur sin egen kultur och på sitt eget språk, säger hon.
– Många föräldrar nämnde att de tyckte att det kändes hemtrevligt att titta på BUU-klubben. Och det är kanske det vi kan ge som andra aktörer inte kan.
BUU-klubben kan ge barn möjlighet att höra personer och karaktärer på TV prata som de, och röra sig i samma eller liknande miljöer som de själva.
– Det kan vara en stark och fin upplevelse för ett barn att känna igen sig på den nivån och det vill vi gärna erbjuda. Vi vill också erbjuda finlandssvenska barn att själva höras och synas och det kan få andra aktörer göra, säger Stefanie af Björkstén.
Ny BUU-klubb 2023
I januari 2023 får en förnyad version av BUU-klubben premiär. Förnyelsen är ett svar på responsen att många barn vill hinna umgås mera med BUU-klubbsledarna och inte bara se dem en halv minut mellan två animationer.
– Det nya konceptet ska passa ännu fler familjer och deras tittarvanor, säger Stefanie af Björksten.
Man förnyar det klassiska magasinformatet.
– Nu har vi ett koncept där inköpta program ofta är i fokus. Men i många familjer vill barnen välja själva vilka serier de tittar på. Vi ska försöka göra så att själva BUU-klubben känns mer som en egen serie där barnen får träffa BUU-ledarna och göra roliga saker tillsammans med dem, säger Stefanie af Björkstén.
Tanken är också att BUU-ledarna på ännu fler sätt ska kunna träffa sina tittare på riktigt, eftersom BUU-klubben har en unik position där man faktiskt kan träffa en stor del av målgruppen.
– Vi vill också få med fler finlandssvenska barn i programmet på ett sätt där de själva får visa upp sin vardag för både BUU-ledare och andra BUU-klubbisar.
– De fina animationerna och dramaserierna kommer att finnas kvar, men med lite nya ansikten (eller nosar) som programledare, säger Stefanie af Björkstén.
Fira med Tika och BUU-appens kalas
BUU-klubben har också en egen app och en födelsedagspresent till alla BUU-klubbisar är det nya kalasspel som ett team under ledning av Eva-Marie Höstman har skapat för BUU-appen.
– Programledarna flyttar nu in i appen. Man kan mata, klä på dem, fota dem och dansa disco med programledarna, berättar Eva-Marie Höstman om det nya spelet.
I BUU-studion är det hela veckan en födelsedagsshow tillsammans med den allra nyaste, trettiotredje BUU-klubbsledaren Tika Sevón Liljegren. Programmen finns på Barnens Arena.
