Då spelautomaterna fasas ut minskar ångesten för de spelberoende: "Man är rädd och orolig redan innan man går till butiken ifall spelautomaten står där och lockar till spel"
Nätspelandet har ökat markant under pandemin, medan spelandet på fysiska spelautomater minskat drastiskt då spelautomaterna varit stängda eller tagits bort.
Personer med spelproblem som tidigare spelat mycket på de fysiska spelautomaterna rapporterar att deras ångest för att gå till exempelvis butiken har minskat då spelautomaterna endera tagits bort eller varit nedstängda på grund av pandemin.
Det uppger man på den riksomfattande stödtjänsten Peluuri, som förebygger och minskar sociala, ekonomiska samt hälsorelaterade skador förorsakade av spel.
– De fysiska spelautomater som finns i butiker, kiosker och på bensinstationer har för enbart ett par år sedan varit det överlägset största problemet för de som tog kontakt med oss på grund av spelproblem, säger Inka Silvennoinen, enhetschef på Peluuri.
Enligt Silvennoinen är detta ett starkt argument för att spelautomater borde tas bort från vardagliga omgivningar där mycket folk rör sig.
Ännu så sent som år 2019 stod de som spelade på spelautomaterna för fyrtio procent av de med spelproblem, år 2021 hade denna andel sjunkit till nio procent.
År 2019 förlorade finländarna sammanlagt nästan 1,7 miljarder euro på olika Veikkaus-spel. Här är inte medräknat de förluster som gjorts på utländska nätcasinon.
Kulturell grej med spelautomater
Johanna Sundén är verksamhetsledare på USM, Understödsföreningen för Svenskspråkig Missbrukarvård.
Hon säger att finländarna traditionellt varit överraskande förtjusta i spelautomaterna.
– Vi har ju fysiska casinon placerade mer eller mindre överallt och många har börjat sin "spelkarriär" redan som barn på de här spelautomaterna.
I dag måste man dock vara 18 år för att få spela, det krävs att man identifierar sig på spelautomaterna för att kunna spela.
År 2019 fanns det ungefär 18 500 spelautomater i landet, numera är de kring 10 000. Spelautomaterna har minskat stegvis.
Men trots att spelandet på spelautomater minskat drastiskt, finns det fortsättningsvis de som har spelproblem på grund av just spelautomaterna, konstaterar Silvennoinen.
– De fysiska spelautomaterna skapar fortsättningsvis problem och en inkörsport till spelmissbruk, säger Silvennoinen.
Sundén instämmer.
– De här spelautomaterna står ju överallt och lockar. Det är ljud och ljus som lockar till spel.
Sundén påminner att spelberoende är ett beteendeberoende, så då man går från kassan kanske man har som vana att sätta in några slantar i spelautomaten.
– Det kan hända att det är något man vuxit upp med hemifrån, att det alltid sätts in några slantar i spelautomaterna. Men man kan aldrig på förhand veta för vem det skapar ett beroende.
Sedlar värdefullare än slantar?
I dag kan man få ut sin vinst i sedlar då man vinner på en spelautomat. Det här kan vara en trigger för någon med ett spelmissbruk, tänker Sundén.
– Vårt psyke kan lura oss att tro att vi får en större vinst ifall vi får ut det i sedlar än exempelvis femtiocentare även om ljudet av småslantar som skramlar till i metallbehållaren då man vinner också kan vara en trigger.
Äldre personer med spelmissbruk är ofta mer ovana vid att spela på nätet och därför kan det var så att de som fortsättningsvis spelar på fysiska spelautomater är av den lite äldre generationen, tänker Sundén.
Å andra sidan uppger även yngre spelmissbrukare att de som barn börjat sitt spelande på just spelautomater och sedan övergått till nätcasinon.
Att ta bort spelautomater gör att färre spelar, men det finns också de som istället söker sig till nätcasinon eller anstränger sig mera för att hitta en annan matbutik eller ställe där det finns spelautomater.
– Men ju fler automater som tas bort, desto fler kan vänja sig av med sitt spelbeteende.
Spelberoende ger stora ångestpåslag och man kan få ångest bara av att gå till matbutiken för man vet att spelautomaterna står där och lockar till spel.
– Man är rädd eller spänd redan innan man går till butiken och tas då spelautomaten bort så slipper man känna den ångesten.
Sundén påpekar att de flest som spelar ändå har ett sunt spelbeteende.
Omkring 112 000 finländare har spelproblem uppger man på Peluuri och det är dubbelt vanligare bland män än bland kvinnor.