Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Färdtjänstens klienter oroliga för att servicen försämras i välfärdsområdet

Uppdaterad 01.06.2022 12:29.
Person med vit käpp utomhus
Bildtext Den som är blind eller har väldigt nedsatt syn kan behöva anlita färdtjänst.
Bild: Saara Rosqvist och Olivia Mangs / Yle

Färdtjänst för dem som är äldre och för dem som har en funktionsnedsättning planeras i Västra Nylands välfärdsområde just nu. Färdtjänsten ska tas i bruk 2023 och det oroar redan klienterna.

Flera organisationer har luftat sin oro i ett pressmeddelande där de räknar upp hur de vill att färdtjänsten ska fungera så att klienterna kan känna sig trygga.

Mia Lohman i Vichtis behöver inte själv färdtjänst, men det gör hennes gravt synskadade man Raoul Leidenius. Han är medlem i Förbundet Finlands svenska synskadade, som är en av de organisationer som skrivit under pressmeddelandet.

Mia Lohman har jobbat aktivt för att förbättra färdtjänsten i flera år. Hon är fortfarande oroad för färdtjänstens framtid.

– Det är en underdrift att säga att jag är mycket oroad. Allt tyder på att färdtjänsten blir sämre än i dag. Jag pratade med en aktiv användare som sa att alla varningslampor blinkar och tjuter. Hon sa att hon aldrig varit så oroad som nu.

Stor oro för den nya färdtjänsten - Mia Lohman: Politikerna måste säga att det här går inte

7:49

Mia Lohman räknar upp några punkter där organisationerna vill ha ändring. För det första måste de som använder färdtjänst kunna ringa en chaufför, eller flera chaufförer, som de känner.

Då kan man garantera att chauffören anländer vid en viss tidpunkt, säger Lohman.

– Du får en chaufför som du känner dig trygg med och som du kan kommunicera med. Chauffören vet exakt hur du vill ha hjälp och kan hjälpa dig utan att det gör ont.

Fungerar hyfsat för dem med bekant chaufför

Mia Lohman säger att tjänsten nu fungerar hyfsat för dem som har rätt att ringa efter en bekant chaufför. Det är omkring tio procent av de drygt 8 000 användare på området som har den rättigheten, för de övriga innebär färdtjänstsystemet stress och osäkerhet, säger Mia Lohman.

– De kan inte ha en tidtabell för sina aktiviteter eftersom de inte vet när taxin kommer.

– Bilen som beställts på förhand har rätt att vara 30 minuter försenad. Beställer du taxi på normalt sätt så borde den enligt direktiven komma inom en timme, men så har den ytterligare rätt till en försening. Så det enda du vet är att taxin kommer inom fem till nittio minuter.

Längre tid behövs för ärenden

Organisationerna vill också att de som använder färdtjänst ska kunna utföra ärenden smidigt då de åker taxi. I Esbo får en avstickare från rutten vara högst en kilometer.

– En kilometer räcker inte ens i Esbo. Och det här direktivet verkar att gälla även i fortsättningen. Det borde vara en självklarhet att få uträtta ärenden.

Vårt hopp är att politikerna inser vad som händer, sätter ner foten och säger att det här går inte

― Mia Lohman vars make är synskadad

Organisationerna önskar också att det skulle få ta 10–20 minuter att uträtta ärenden i stället för tio minuter så som det är nu.

– Tio minuter räcker för det mesta, men man kan ju inte rå för att det är kö i posten eller kiosken. Om tiden överskrids så förlorar du en resa.

De som använder färdtjänst har rätt till nio resor tur och retur i månaden.

Chauffören kunde hjälpa och få ersättning

Organisationerna önskar också att chauffören skulle hjälpa till med ärenden under resorna och få ersättning för det. Enligt de nuvarande direktiven har chaufförerna ingen skyldighet att hjälpa.

– Nu ska kunden anlita en assistent. Så till exempel min make som är synskadad måste ha en assistent med som knappar in koden i postluckan. Tidpunkten för att sköta ärenden med hjälp av en annan person går inte heller att förutse. Dessutom är det svårt att få tag på assistenter, och minimidebiteringen är två timmar.

Mia Lohman anser att det är omöjligt att leva ett smidigt liv så som direktiven just nu är formade, så hon och de andra i organisationerna ser gärna att taxichaufförerna får ersättning för det.

– De hjälper säkert gärna och det blir billigare än att anlita en assistent.

Mia Lohman och Raoul Leidenius.
Bildtext Mia Lohman och hennes man Raoul Leidenius bor i Vichtis.
Bild: Zeus Lohman

Dessutom anser organisationerna att alla som behöver färdtjänst borde ha ett resekort som gäller i alla taxin.

– Korten lär försvinna och vad händer då om du inte får kontakt med taxicentralen? Hur ska du komma hem om du inte har något att betala med? Ett resekort skulle vara en säkerhet i ett nödläge så att du har möjlighet att åka hem med vilken taxi som helst.

Lohman: Ta olikheterna i beaktande

Det fanns långtgående planer på att bygga upp en färdtjänstcentral i Västnyland som skulle ledas av Esbo stad, men de övriga kommunerna var skeptiska. De funderade till exempel på om klienterna alls skulle få taxi och man ansåg också att modellen skulle vara ofördelaktig för taxiföretagarna.

Det ledde till att Lojo, Ingå, Sjundeå, Högfors, Raseborg och Vichtis skapade en egen färdtjänst, Hangö gick in för en egen modell och färdcentralen som Esbo började skapa fungerar nu endast i Esbo.

Jag kan med största sannolikhet säga att det inte blir så att vi har en modell för hela området

― Beredningsdirektör Pasi Ojaniemi

Mia Lohman hoppas att färdtjänsten i välfärdsområdet ska ta olikheterna i beaktande i framtiden.

– De lokala variationerna kan inte beaktas om samma regler gäller för alla. Det skulle vara möjligt om färdtjänsten var mera lokalt ordnad. Omständigheterna i Esbo är helt annorlunda än i Hangö eller Raseborg.

Tror du att era önskemål kommer att tas i beaktande?

– Vårt hopp är att politikerna inser vad som händer, sätter ner foten och säger att det här går inte.

Färdtjänsten diskuteras i aftonskola

Välfärdsområdets styrelse ordnar en aftonskola den 10 maj för att diskutera hur färdtjänsten ska byggas upp på området.

Beredningsdirektör Pasi Ojaniemi hoppas att tjänstemännen kan få ett förslag färdigt till styrelsens möte den 31 maj. Ingåbon Henrik Wickström (SFP), andra vice ordförande i styrelsen, säger att det inte är självklart att frågan avgörs i maj.

– Många personer från hela välfärdsområdet har kontaktat mig och varit mycket bekymrade över transporterna. Vi måste planera ordentligt så att vi inte råkar ut för några överraskningar.

Flera modeller presenteras

Tjänstemännen kommer att ge styrelsen flera modeller på hur färdtjänsten kunde fungera, säger Pasi Ojaniemi. Tanken är att den nya färdtjänsten inleds i Esbo 2023 och tas i bruk i etapper i resten av området under året som går.

Ojaniemi säger att man eftersträvar en jämlik färdtjänst för hela området, men att man inte är ute efter en enda stor modell.

– Jag kan med största sannolikhet säga att det inte blir så att vi har en modell för hela området, utan att den delas upp på det praktiska planet.

Ojaniemi ger som exempel att lokala företagare i till exempel Raseborg och Hangö kan sköta färdtjänsten på sitt eget område.

– Jag tycker det är en bra idé, fördelen är att de känner sitt område. Jag tror att vi kan få en bra verksamhetsmodell på det här sättet.

Direktiven för färdtjänsten kommer också att uppdateras, säger Ojaniemi.

– Vi bygger inte upp färdtjänsten helt och hållet på den gamla modellen. Styrelsen kommer säkert att diskutera direktiven.

Tillägg 1.6.2022: Frågan om färdtjänsten drogs bort från föredragningslistan vid välfärdsområdets styrelsemöte 31.5. Frågan ska nu beredas på nytt.

Diskussion om artikeln