Fem exempel på hur hybridpåverkan kan se ut – så här skyddar du dig

Krångel med nätbanken, hotfulla militärvideor på sociala medier eller en rysk helikopter över sommarstugan. Tecknen på hybridpåverkan duggar tätt, vi listar några sätt hur påverkan kan se ut och hur du garderar dig.

Hybridhot har blivit än mer aktuella i och med Rysslands invasion i Ukraina.

Strax före valborg bedömde de nordiska skyddspolischeferna att Norden än så länge har skonats från omfattande rysk hybridpåverkan, men att man gör gott i att gardera sig mot nya risker, speciellt om Finland och Sverige ansöker om Natomedlemskap.

– Just nu är läget rätt så lugnt men vi måste vara beredda på alla möjligheter. Ryssland har använt ett brett spektrum av olika sorters insatser förr, sa Antti Pelttari, chef vid Skyddspolisen.

Ett uttalat mål för Ryssland är att förhindra ett finländskt medlemskap i försvarsalliansen Nato. Men hur försöker man påverka beslutsfattandet i den frågan och hur syns det här i just din vardag?

1. Strul med nättjänster

Cyberattacker nämns ofta i samband med hybridhot, och deras roll växer ständigt i takt med att samhället digitaliseras.

Syftet med cyberattacker kan vara att orsaka kaos i en främmande stat, men eventuellt på längre sikt också att tära på förtroendet för centrala tjänster i samhället.

Cyberattacker är också en tacksam metod för just hybridhot, för det är så svårt att slå fast vem som ligger bakom dem. Ett bra exempel är överbelastningsattacken mot Nordeas nätbank i mars.

En av landets största nätbanker slogs tillfälligt ur spel, men att få klarhet i vem som låg bakom den är svårt eftersom nästan vem som helst kan verkställa en överbelastningsattack.

Patientsystem brukar också nämnas som mål för cyberattacker och problem med patientdatasystemet Apotti under torsdagen väckte snabbt frågor om det handlade om en attack. Samma dag verkade det ändå handla om rent tekniska problem.

Ukraina är ett av de länder som kanske utsatts värst för cyberattacker. Där har både förvaltningen och banker men också stora delar av elnätet tidigare slagits ur spel.

2. Krigsinnehåll på sociala medier

Sociala medier har på sistone varit fulla av kriget i Ukraina med både ukrainsk och rysk propaganda, men småningom har det också börjat dyka upp innehåll som berör axeln Finland–Ryssland.

I april spreds en video som påstods visa ryska kustrobotar på väg mot Helsingfors.

Militärexpert avvisar video som påstås visa tunga ryska vapen på väg mot Finland: "Ser ut att handla om informationspåverkan"

"Inga tecken på att någonting ovanligt är på gång"

Strax efter valborg spreds också videor som påstods visa finländska pansarfordon på väg österut mot den ryska gränsen.

Transporten var i sig både riktig och färsk, men egentligen färdades vagnarna västerut till militärövningen Arrow 22.

3. Sikte på opinionsbildare i Finland

I och med att en Natoansökan kan vara nära, är det just nu ett kritiskt skede för den allmänna opinionen. Medierna spelar en stor roll för vad människor tycker och tänker, och just det här har ryska intressen tagit sikte på.

Rysk trollfabrik svartmålar fyra finska medier – länkar till chefredaktörers konton på sociala medier

Trollfabriker anlitar vanliga ryska internetanvändare.

För en enskild medborgare syns kanske den här påverkan mest i form av att ryska användare eller förfalskade profiler figurerar i kommentarsfälten på finländska mediers konton på sociala medier.

Tanken om att ordna en folkomröstning om ett Natomedlemskap har flera gånger avvisats, just med hänvisning till att det vore så sårbart för yttre påverkan.

4. Hot om "konsekvenser"

I takt med ett alltmer sannolikt finländskt Natomedlemskap har Ryssland upprepade gånger hotat med att det blir "konsekvenser", ifall Finland skulle bli medlem.

I mitten av april sa Utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova att finska och svenska Natomedlemskap skulle få konsekvenser både för bilaterala relationer och för "helhetsbilden för Europas säkerhet".

Ex-presidenten och numera viceordförande i Rysslands säkerhetsråd Dmitrij Medvedev skrev å sin sida att Ryssland i så fall skulle behöva förstärka sitt försvar nära Finland och att det då inte längre skulle vara något tal om ett kärnvapenfritt Östersjön.

5. Aggressiv hållning

Förutom prat om konsekvenser kan Ryssland också ta till mera konkreta handlingar för att försöka påverka Finlands beteende.

Det kanske vanligaste sättet är luftrumskränkningar, som Ryssland redan länge har använt sig av.

Med ett pågående storkrig i Europa får luftrumskränkningarna ändå en annan tyngd än tidigare. Den senaste misstänkta kränkningen – med en helikopter i södra Karelen – var också mer sällsynt, då kränkningar oftast sker med olika sorters flygplan. Så sent som i april skedde den föregående kränkningen, den gången nära Borgå.

I januari gav också ett ryskt transportplan som plötsligt tog en märklig omväg tvärs över Finland upphov till spekulationer om dess avsikter.

Ryskt fraktplan tog omväg genom finskt luftrum – Ilkka Kanerva efterlyser förklaring av Ryssland

Ett ryskt fraktplan tog en omväg över Finland på lördagen.

Hur kan du förbereda dig?

Ola Svenonius, expert på hybrida hot och informationspåverkan vid Totalförsvarets forskningsinstitut, säger att händelserna i Europa är allvarliga och omvälvande, och att den enskilde medborgaren inte kan göra särskilt mycket åt dem.

Sin egen sits och inställning till händelserna kan man däremot påverka.

Socialt rekommenderar Svenonius att stärka gemenskapen man lever i, då alla går igenom en tid som kan orsaka ångest.

– Det är viktigt att man är uppmärksam på sin omgivning och tar hand om sina nära, sin familj, sina vänner. Om man märker att någon börjar lägga ut mycket saker som uttrycker oro på sociala medier, så kan man ta kontakt med personen. Det ger ganska mycket att bara diskutera.

Svenonius höjer också ett litet varningens finger om sociala medier.

– Man kan vara lite extra varsam med vad man läser på sociala medier, och mitt tips är ofta att använda sociala medier lite mindre. Eftersom psykologisk påverkan ofta sker på det sättet, så kanske vi kan hjälpa varandra genom att hänga där lite mindre.

Utöver psykologisk beredskap rekommenderar Svenonius mer traditionell krisberedskap som att ha tillräckligt med basförnödenheter, batterier och kontanter hemma.

I ett alltmer digitaliserat samhälle lönar det sig att se över hur man skulle klara sig utan digitala system, och Svenonius räknar upp pappersutskrifter på saker som bankkoder, telefonnummer och sjukvårdsuppgifter.

– Tänk om man är beroende av en särskild medicin och det elektroniska systemet för recept skulle slås ut, då kan det ju vara livshotande. Då behöver man ju ha någonting som gör att apoteket säkert kan lämna ut den här medicinen i alla fall. Och det är ju mer än bara en känsla av trygghet, det är kroppslig säkerhet, säger Ola Svenonius vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Bankdirektörens råd för osäkra tider: Ha kontanter hemma och åtminstone två betalkort

"Ukrainakriget påminner oss om undantagsläge".